Neuroforskaren Greg Gage framträdde nyligen med ett TED Talk. Där gjorde han ett experiment som visar att växter kan räkna och ”tänka”. Det här är bara en bit i ett större pussel som börjar visa att växter kan han en form av medvetande.

Innan experimentet frågade Gage ”Vad har en hjärna?”. Han berättade att när han ställer frågan till sina studenter och ber dem definiera skillnaden mellan något som har en hjärna och något som inte har det, då svarar studenterna ofta ”Sån´t som kan röra sig har ofta en hjärna.” Det stämmer, sade Gage.

Han använde sig av två växter som kan göra snabba rörelser. En sensitiva, som fäller ihop bladen vid beröring och en sileshår, som stänger ”munnen” när en fluga flyger in där.

Räknar innan fällan går igen

Han satte fast elektroder vid sensitiva-växten för att visa att det blir elektriska signaler i växten när den berörs. Signalen är ett meddelande till stammen att röra bladen. På samma sätt skickar nerverna signaler hos människan för att kommunicera mellan hjärnan och de delar av kroppen som behöver reagera på ett stimuli.

Gage kopplade elektroderna till flugfällan. När han sedan rörde vid ett känselhår inuti flugfällan sändes en elektrisk puls i växten. Men den stängde sig inte. Han förklarade att det beror på att flugfällan bara stänger sig när den är säker på att det finns en fluga där i. Det kostar mycket energi att öppna och stänga munnen.

Så hur kan de vara säkra på det? Det beror på hur många gånger känselhåren stimuleras. Det innebär att sileshår kan räkna.

Växter har ingen hjärna, säger Gage, men de kan kommunicera med hjälp av elektricitet. Han kopplade ihop de två växterna för att se om den elektriska pulsen i den ena kunde påverka den andra. När han rörde vid känselhåren i flugfällan fällde sensitivan ihop sina blad.

Träden kommunicerar

Den tyske skogvaktaren Peter Wohlleben visade i sin bok ”Trädens hemliga liv” att en skog är en enhet där träden kommunicerar, blir vänner och skyddar varandra.

Till exempel, när någon äter på ett träd kan det sända ut en kemisk substans för att varna andra träd för att det finns en hungrig varelse i området. De andra träden kan då producera kemikalier som gör dem mindre tilltalande.

Träd delar näringsämnen med varandra genom sina rotsystem. Starkare träd delar sockerarter med svagare träd. Tanken är att de är starkare om de står tillsammans. Om ett träd dör lämnar det ett öppet utrymme för vinden att komma in och tilltyga andra träd.

Det här är bara några exempel på de fantastiska sätt träden interagerar med varandra. Och det verkar inte bara vara automatiskt och godtyckligt.

Växter blir vänner eller ovänner

Två träd som inte är ”vänner” kommer att förstärka sina grenar kraftigt när de rör vid varandra. ”Så att man får intrycket att där uppe pågår en tuff match”, skrev Wohlleben.

”Men två goda vänner är försiktiga från början så att grenarna inte blir för kraftiga i den andres riktning. Träden vill inte ta något från varandra. Därför utvecklar de stadiga grenar enbart på de yttre kanterna av sina kronor, alltså bara i riktning mot ”ovänner”.”

Wohlleben har sett trädstubbar som har fallit för länge sedan men hålls vid liv av träden runt om dem. En skog håller inte alla sina stubbar vid liv så kan det handla om vördnad för en gammal vän som gör att den håller vissa stubbar vid liv?

Det kan ha att göra med ”graden av närhet – eller kanske till och med tillgivenhet”, skrev Wohlleben.

Det är oklart i vilken utsträckning träd känner eller tänker på samma sätt som andra varelser gör. Men Wohlleben och Gage bidrar till en mängd bevis som redan har växt, kontroversiellt, kring ämnet om växters högre medvetenhet.

Forskare har visat att växter har långtidsminne, att de är medvetna om sin fysiska omgivning och hur andra växter beter sig, och till och med (mest kontroversiellt) att de skulle kunna läsa en människas tankar.