De utländska stöldligorna har ökat sin brottslighet i Sverige, enligt polisen.
För att vända utvecklingen krävs mer internationellt samarbete – som försvåras av bristande språkkunskaper.
– Inbrotten har minskat, medan andra typer av brottslighet som verktygsstölder har ökat. Generellt kan man nog påstå att det ändå är en ökning, säger polismästare Ann-Marie Orler, chef för polisens internationella avdelning.
– Det är ganska omfattande brottslighet. Allt eftersom vi hittar nya metoder blir ligornas brottslighet mer och mer avancerad, säger hon.
Polisen, Tullverket och Kustbevakningen har fått i uppdrag av regeringen att utreda hur arbetet mot de utländska stöldligorna kan förbättras, eftersom arbetet hittills inte har fungerat tillfredställande, enligt Orler. En av slutsatserna i rapporten som presenterades i onsdags är att polisen måste bli bättre på internationellt samarbete.
Bristande språkkunskaper
Ann-Marie Orler nämner gemensamma brottsutredningar med utländsk polis som exempel på verktyg som kan användas i högre utsträckning, och att svensk polis använder sig av internationella informationssystem för att se om misstänkta personer har begått brott även i andra länder.
– Jag tror att vi ibland är lite rädda för att ta kontakt med andra, vi försöker nog lösa det själva utan att se den möjligheten, säger hon.
– Man kanske inte är helt van att kommunicera på engelska, det skulle kunna vara en förklaring.
Rapporten pekar även på ett bristande samarbete mellan Polismyndigheten, Kustbevakningen och Tullverket, och föreslår därför att den nationella brottssamordningsfunktionen får ett utökat uppdrag.
– Det är en väldigt viktig framgångsfaktor att vi jobbar ihop och utnyttjar varandras resurser inom respektive myndighet. Vi har också sett att vi internt inom polisen måste samordna bättre, och att man också måste prioritera den här brottsligheten, säger Orler.
Yrkeskriminella i Östeuropa
Den typiske brottslingen är en yrkeskriminell man i åldersgruppen 20–30 år, baserad i ett östeuropeiskt eller sydamerikanskt land, som begår samma typ av brott i flera EU-länder, enligt polisen. Ligorna tar sig i regel till och från Sverige med passagerarfärja.
– De åker runt i bil, gör inbrott, snattar i affärer eller stjäl från byggarbetsplatser. De gör sin turné och sedan lämnar de landet, säger Orler.
Leta efter stöldgods
Rapporten är den andra delrapporten om arbetet mot utländska stöldligor, slutrapporten ska senast lämnas i februari 2020. I den ska polisen presentera förslag på eventuella lagändringar. En möjlig sådan är att tullen ges möjlighet att leta efter stöldgods.
– Tullen tittar på de bilar och lastbilar som lämnar Sverige. Ibland är det stöldgods som går ut, men då har de ingen möjlighet att leta efter och stoppa det, och vi har ingen möjlighet att ta tillbaka det, säger Orler.
(Erik Paulsson Rönnbäck/TT)
