loading



Vagnsekipage i brons med pigment (modern replik), med ursprung från Qindynastin 221-206 f.Kr. Qin Shihuang Mausoleum Site Museum. Foto: Metropolitan Museum of Art.
Vagnsekipage i brons med pigment (modern replik), med ursprung från Qindynastin 221-206 f.Kr. Qin Shihuang Mausoleum Site Museum. Foto: Metropolitan Museum of Art.
Traditionell kinesisk kultur

Tvåtusenårig kinesisk konst på Metropolitan Museum

Milene Fernandez

På Metropolitan Museum of Art i New York visas just nu en unik utställning med konstföremål från de tidiga Qin- och Handynastierna (221 f.Kr.–220 e.Kr.). Utställningen Age of Empires: Chinese Art of the Qin and Han Dynasties, pågår fram till den 16 juli.

I forna tider hade det kinesiska folket en övertygelse om att deras kultur var inspirerad av gudar. De vackra konstverken och föremålen som visas på utställningen ger uttryck för den tron. Många av de över 160 föremålen, bestående av skulpturer, målningar, kalligrafi, keramik, metallarbeten, textilier och arkitektoniska modeller som lånats från 32 olika museer i Kina, har aldrig tidigare visats i väst.

Föremål som den första kejsarens terrakottaarmé, som skapades för att följa honom i graven, ett sidenbanér med ett invecklat mönster som avbildar en gestalt som stiger upp till himlen och en begravningsklädnad i jade för att försäkra en prinsessas odödlighet, visar den kinesiska tron på ett liv efter detta i riken bortom den materiella världen.

Begravningsklädnad för Dou Wan, hustru till prins Liu Sheng av Zhongshan under Västra Handynastin (206 f.Kr.-6 e.Kr.). Kroppen var innesluten i jadedräkten som grävdes upp från Dou Wans grav. Dräkten består av 2 400 rektangulära jadeplattor, guldtråd och sidenband som är minutiöst formade och ihopsatta. Under Handynastin trodde man att om en avliden kropp inneslöts i jade och alla öppningar pluggades igen skulle det förhindra ”livsessensen” att fly och personen kunde uppnå odödlighet.  Från Hebeis provinsmuseum och  Hebeis provinsiella institut för kulturella reliker. Foto: Metropolitan Museum of Art.

Var och en av terrakottakrigarna har unika ansiktsdrag som ger en personlig karaktär. Den 7 000 man starka terrakottaarmén begravdes tillsammans med den första kejsaren för att försvara honom i livet efter detta.

– Den första kejsarens armé är lika mäktig som när han var levande, sade Jason Sun, intendent för kinesisk konst på Metropolitan, när han beskriver den första kejsarens troliga avsikt med att skapa sitt mausoleum.

Dansande figurer med böljande ärmar från Handynastin är gjorda av enkelt lergods, ändå ser de ut som de var mitt i en rörelse. Dessa "mingqi", eller andeföremål, skapades för att ta med värdsliga nöjen till livet efter detta, för att underhålla den avlidne i evigheten.

Trebent målad och lackad matbehållare i trä från Västra Handynastin. Hunans provinsmuseum. Foto: Metropolitan Museum of Art.

Förgyllda bronsföremål med komplicerade inlägg, konstfärdigt lackade kärl och silketextilier med magnifika mönster är bara en del av alla föremål som visar prov på ett otroligt sinne för detaljer och designskicklighet.   

Ett vinkärl från Handynastin dekorerad med guld och silver har fyra stiliserade förgyllda drakar elegant slingrande, medan tre fenixar flätar sig samman till en cirkel på locket. Vinkärlet var ett lyxföremål som cirkulerade bland aristokrater under Han-perioden; det bär också de ideal som dessa heliga varelser symboliserade såsom visdom, ädelmod, frid och ihärdighet. Det finns många föremål som visar hur sofistikerad den antika kinesiska kulturen var.

Vinkrus i brons, dekorerad med sammanflätade drakar från Västra Handynastin (206 f.Kr.–9 e.Kr.) från Hebeis provinsmuseum. Foto: Metropolitan Museum of Art.

Inrättande av det centrala kungadömet

Förutom konstnärlig förfining visar utställningen den kulturella mångfald som fanns inom det enade imperiet, vilket grundade sig på taoistiska och senare konfucianska moralprinciper. Qin- och Handynastin var betydelsefulla för etablerandet av en övergripande kinesisk identitet, vilken omfattade över 50 olika etniska grupper.

Kungen över det västra staten Qin, Ying Zheng, erövrade sex konkurrerande stater och skapade en centralregering i territoriet. Han var den förste att utropa sig till Shihuangdi (förste kejsare) av Zhongguo (det centrala kungariket) vilket fortfarande är det kinesiska namnet för Kina.

Noshörning från Västra Handynastin (206 f.Kr.–9 e.Kr.) från Nanjings museum. Foto: Metropolitan Museum of Art.

Under sin regeringstid reste den förste kejsaren runt i hela sitt imperium, inte bara för att tala till sina undersåtar och inspektera nya erövrade områden, utan också för att utföra ritualer för att kommunicera med kosmiska krafter på heliga platser. Han reste även minnesstenar som talar om hans förtjänster och prestationer, enligt utställningskatalogen.

Qindynastin varade bara i 15 år (221–206 f.Kr.) men etablerade de administrativa politiska och intellektuella institutionerna som Han (som också är namnet på den största kinesiska folkgruppen) och alla efterföljande kinesiska dynastier befäst och byggt vidare på under de följande 2 000 åren.

Knäböjande bågskytt av lergods med spår av pigment, från Qindynastin 221–206 f.Kr. Qinshihuang's Mausoleum Site Museum. Foto: Metropolitan Museum of Art.

Terrakottaarmén från Qin-tiden demonstrerar dynastins militära styrka, som behövdes för att ena territoriet. Men dess kejsare kunde inte fortsätta att styra embart med styrka.

– Det skulle varit ett omöjligt uppdrag, sade utställningsguiden Sun under visningen.

Qin behövde utveckla ett nytt administrativt kommunikationssystem för att kunna kontrollera de erövrade fiendestaterna. Sun berättade att de standardiserade valuta, mått- och viktenheter. Men viktigast av allt var att de standardiserade skriftspråket.

– Med standardiseringen av skriftspråket kunde samma tecken förstås av hundratals olika dialekter. Regeringens politik och befallningar kunde ges och förstås av alla i imperiet, trots att de inte kunde tala verbalt med varandra, sade Sun.

Modell av flervåningshus i lergods med pigment från Östra Handynastin (25–220) Henans museum. Foto: The Metropolitan Museum of Art.

Qin byggde också upp ett system med 6 800 kilometer riksvägar, vilket överträffade romarrikets dryga 6 000 kilometer när det var vid som störst omkring år 150. För att bygga ett imperium krävdes starka gränser. Qins största arbetsprojektet var byggandet av den kinesiska muren, som sträckte sig över 3 460 kilometer. De byggde samman och förlängde murar som de sex tidigare krigande staterna byggt, till en sammanhängande gräns för att skydda riket från nomadfolken från stäpperna i norr.

Stark man i lergods från Qindynastin från Emperor Qin Shihuang's Mausoleum Site Museum. Foto: Metropolitan Museum of Art.

När Handynastin tog över, tog de också över många av reformerna som Qindynastin påbörjat. Även om standardiseringen av valuta, mått och vikt startades av Qindynastin tog det flera decennier innan det slog rot ordentligt i hela landet, förklarade Sun.

Handynastin tog också Konfucianismen som sin intellektuella grund. Kejsarens överhöghet var given av gudarna. Den konfucianske lärde Dong Zhongshu förklarade varför kejsare måste stå fast vid de konfucianska principerna om välvilligt styre ("renzheng" på kinesiska) vilket effektivt satte begränsningar på deras makt.

Utsmyckad bronsbehållare från Västra Handynastin (206 f.Kr.–9 e.Kr.) från Yunnan Provincial Museum. Foto: Metropolitan Museum of Art.

Konfucianska värden som barns vördnad för föräldrarna blev till lag under Handynastin. Remsor av trä med kejserliga påbud som specificerar privilegier för de äldre under Handynastin visas upp i tunna glasrör på utställningen.

”Enligt påbudet var de äldre, vilka man officiellt tillhörde vid 70 års ålder, undantagna från skatt på försäljning och slapp åtal för mindre brott. Dessutom blev den som hjälpte en gammal änka befriad från skatter och dagsverken. Detta är troligen den tidigaste formen av välfärd i Kinas historia”, enligt beskrivningen av de kejserliga påbuden på utställningen.

Spegel från Handynastin i brons (206 f.Kr.–220 e.Kr.). National Museum of China. Foto: Metropolitan Museum of Art.

Det kanske viktigaste symboliska föremålet om Kinas uppkomst och dess konsolidering till ett imperium är den utsirade spegeln från Handynastin. På inskriptionen runt kanten finns texten: ”De vise tillverkade denna spegel med essensen av de fem elementen. Bilderna och mönstret härstammar från de fundamentala principerna. Dess lyskraft är som solen och månen, och dess karaktär fast och tydlig. När du ser ditt ansikte speglas här skingrar den här spegeln alla skador och allt elände. Må det Centrala kungariket [Kina] förbli fredligt och säkert, och blomstra i generation efter generation genom att följa den stora lag som styr över allt”.

Besökare av utställningen Age of Empires på Metropolitan Museum of Art tittar på den stora bronsspegeln från Handynastin. Foto: Epoch Times

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading



Vagnsekipage i brons med pigment (modern replik), med ursprung från Qindynastin 221-206 f.Kr. Qin Shihuang Mausoleum Site Museum. Foto: Metropolitan Museum of Art.
Vagnsekipage i brons med pigment (modern replik), med ursprung från Qindynastin 221-206 f.Kr. Qin Shihuang Mausoleum Site Museum. Foto: Metropolitan Museum of Art.
Traditionell kinesisk kultur

Tvåtusenårig kinesisk konst på Metropolitan Museum

Milene Fernandez

På Metropolitan Museum of Art i New York visas just nu en unik utställning med konstföremål från de tidiga Qin- och Handynastierna (221 f.Kr.–220 e.Kr.). Utställningen Age of Empires: Chinese Art of the Qin and Han Dynasties, pågår fram till den 16 juli.

I forna tider hade det kinesiska folket en övertygelse om att deras kultur var inspirerad av gudar. De vackra konstverken och föremålen som visas på utställningen ger uttryck för den tron. Många av de över 160 föremålen, bestående av skulpturer, målningar, kalligrafi, keramik, metallarbeten, textilier och arkitektoniska modeller som lånats från 32 olika museer i Kina, har aldrig tidigare visats i väst.

Föremål som den första kejsarens terrakottaarmé, som skapades för att följa honom i graven, ett sidenbanér med ett invecklat mönster som avbildar en gestalt som stiger upp till himlen och en begravningsklädnad i jade för att försäkra en prinsessas odödlighet, visar den kinesiska tron på ett liv efter detta i riken bortom den materiella världen.

Begravningsklädnad för Dou Wan, hustru till prins Liu Sheng av Zhongshan under Västra Handynastin (206 f.Kr.-6 e.Kr.). Kroppen var innesluten i jadedräkten som grävdes upp från Dou Wans grav. Dräkten består av 2 400 rektangulära jadeplattor, guldtråd och sidenband som är minutiöst formade och ihopsatta. Under Handynastin trodde man att om en avliden kropp inneslöts i jade och alla öppningar pluggades igen skulle det förhindra ”livsessensen” att fly och personen kunde uppnå odödlighet.  Från Hebeis provinsmuseum och  Hebeis provinsiella institut för kulturella reliker. Foto: Metropolitan Museum of Art.

Var och en av terrakottakrigarna har unika ansiktsdrag som ger en personlig karaktär. Den 7 000 man starka terrakottaarmén begravdes tillsammans med den första kejsaren för att försvara honom i livet efter detta.

– Den första kejsarens armé är lika mäktig som när han var levande, sade Jason Sun, intendent för kinesisk konst på Metropolitan, när han beskriver den första kejsarens troliga avsikt med att skapa sitt mausoleum.

Dansande figurer med böljande ärmar från Handynastin är gjorda av enkelt lergods, ändå ser de ut som de var mitt i en rörelse. Dessa "mingqi", eller andeföremål, skapades för att ta med värdsliga nöjen till livet efter detta, för att underhålla den avlidne i evigheten.

Trebent målad och lackad matbehållare i trä från Västra Handynastin. Hunans provinsmuseum. Foto: Metropolitan Museum of Art.

Förgyllda bronsföremål med komplicerade inlägg, konstfärdigt lackade kärl och silketextilier med magnifika mönster är bara en del av alla föremål som visar prov på ett otroligt sinne för detaljer och designskicklighet.   

Ett vinkärl från Handynastin dekorerad med guld och silver har fyra stiliserade förgyllda drakar elegant slingrande, medan tre fenixar flätar sig samman till en cirkel på locket. Vinkärlet var ett lyxföremål som cirkulerade bland aristokrater under Han-perioden; det bär också de ideal som dessa heliga varelser symboliserade såsom visdom, ädelmod, frid och ihärdighet. Det finns många föremål som visar hur sofistikerad den antika kinesiska kulturen var.

Vinkrus i brons, dekorerad med sammanflätade drakar från Västra Handynastin (206 f.Kr.–9 e.Kr.) från Hebeis provinsmuseum. Foto: Metropolitan Museum of Art.

Inrättande av det centrala kungadömet

Förutom konstnärlig förfining visar utställningen den kulturella mångfald som fanns inom det enade imperiet, vilket grundade sig på taoistiska och senare konfucianska moralprinciper. Qin- och Handynastin var betydelsefulla för etablerandet av en övergripande kinesisk identitet, vilken omfattade över 50 olika etniska grupper.

Kungen över det västra staten Qin, Ying Zheng, erövrade sex konkurrerande stater och skapade en centralregering i territoriet. Han var den förste att utropa sig till Shihuangdi (förste kejsare) av Zhongguo (det centrala kungariket) vilket fortfarande är det kinesiska namnet för Kina.

Noshörning från Västra Handynastin (206 f.Kr.–9 e.Kr.) från Nanjings museum. Foto: Metropolitan Museum of Art.

Under sin regeringstid reste den förste kejsaren runt i hela sitt imperium, inte bara för att tala till sina undersåtar och inspektera nya erövrade områden, utan också för att utföra ritualer för att kommunicera med kosmiska krafter på heliga platser. Han reste även minnesstenar som talar om hans förtjänster och prestationer, enligt utställningskatalogen.

Qindynastin varade bara i 15 år (221–206 f.Kr.) men etablerade de administrativa politiska och intellektuella institutionerna som Han (som också är namnet på den största kinesiska folkgruppen) och alla efterföljande kinesiska dynastier befäst och byggt vidare på under de följande 2 000 åren.

Knäböjande bågskytt av lergods med spår av pigment, från Qindynastin 221–206 f.Kr. Qinshihuang's Mausoleum Site Museum. Foto: Metropolitan Museum of Art.

Terrakottaarmén från Qin-tiden demonstrerar dynastins militära styrka, som behövdes för att ena territoriet. Men dess kejsare kunde inte fortsätta att styra embart med styrka.

– Det skulle varit ett omöjligt uppdrag, sade utställningsguiden Sun under visningen.

Qin behövde utveckla ett nytt administrativt kommunikationssystem för att kunna kontrollera de erövrade fiendestaterna. Sun berättade att de standardiserade valuta, mått- och viktenheter. Men viktigast av allt var att de standardiserade skriftspråket.

– Med standardiseringen av skriftspråket kunde samma tecken förstås av hundratals olika dialekter. Regeringens politik och befallningar kunde ges och förstås av alla i imperiet, trots att de inte kunde tala verbalt med varandra, sade Sun.

Modell av flervåningshus i lergods med pigment från Östra Handynastin (25–220) Henans museum. Foto: The Metropolitan Museum of Art.

Qin byggde också upp ett system med 6 800 kilometer riksvägar, vilket överträffade romarrikets dryga 6 000 kilometer när det var vid som störst omkring år 150. För att bygga ett imperium krävdes starka gränser. Qins största arbetsprojektet var byggandet av den kinesiska muren, som sträckte sig över 3 460 kilometer. De byggde samman och förlängde murar som de sex tidigare krigande staterna byggt, till en sammanhängande gräns för att skydda riket från nomadfolken från stäpperna i norr.

Stark man i lergods från Qindynastin från Emperor Qin Shihuang's Mausoleum Site Museum. Foto: Metropolitan Museum of Art.

När Handynastin tog över, tog de också över många av reformerna som Qindynastin påbörjat. Även om standardiseringen av valuta, mått och vikt startades av Qindynastin tog det flera decennier innan det slog rot ordentligt i hela landet, förklarade Sun.

Handynastin tog också Konfucianismen som sin intellektuella grund. Kejsarens överhöghet var given av gudarna. Den konfucianske lärde Dong Zhongshu förklarade varför kejsare måste stå fast vid de konfucianska principerna om välvilligt styre ("renzheng" på kinesiska) vilket effektivt satte begränsningar på deras makt.

Utsmyckad bronsbehållare från Västra Handynastin (206 f.Kr.–9 e.Kr.) från Yunnan Provincial Museum. Foto: Metropolitan Museum of Art.

Konfucianska värden som barns vördnad för föräldrarna blev till lag under Handynastin. Remsor av trä med kejserliga påbud som specificerar privilegier för de äldre under Handynastin visas upp i tunna glasrör på utställningen.

”Enligt påbudet var de äldre, vilka man officiellt tillhörde vid 70 års ålder, undantagna från skatt på försäljning och slapp åtal för mindre brott. Dessutom blev den som hjälpte en gammal änka befriad från skatter och dagsverken. Detta är troligen den tidigaste formen av välfärd i Kinas historia”, enligt beskrivningen av de kejserliga påbuden på utställningen.

Spegel från Handynastin i brons (206 f.Kr.–220 e.Kr.). National Museum of China. Foto: Metropolitan Museum of Art.

Det kanske viktigaste symboliska föremålet om Kinas uppkomst och dess konsolidering till ett imperium är den utsirade spegeln från Handynastin. På inskriptionen runt kanten finns texten: ”De vise tillverkade denna spegel med essensen av de fem elementen. Bilderna och mönstret härstammar från de fundamentala principerna. Dess lyskraft är som solen och månen, och dess karaktär fast och tydlig. När du ser ditt ansikte speglas här skingrar den här spegeln alla skador och allt elände. Må det Centrala kungariket [Kina] förbli fredligt och säkert, och blomstra i generation efter generation genom att följa den stora lag som styr över allt”.

Besökare av utställningen Age of Empires på Metropolitan Museum of Art tittar på den stora bronsspegeln från Handynastin. Foto: Epoch Times

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024