En make som kontrollerar fruns konto eller en exsambo som förhalar bodelningen. Minst var åttonde kvinna har utsatts för ekonomiskt våld i en nära relation. Och staten gör inte tillräckligt för att stoppa det, visar en färsk granskning från Riksrevisionen.

En av åtta kvinnor har utsatts för ekonomiskt våld i en nära relation – och det går att anta att mörkertalet är än större.

Det kan handla om allt i från att ta fullständig kontroll över någons ekonomi till att förhala en bodelning eller begränsa möjligheterna till utbildning, arbete eller försörjning.

Skarp kritik

Men trots att problemet är utbrett brister staten i arbetet mot ekonomiskt våld. Det har Riksrevisionen kommit fram till. I en ny granskning riktas skarp kritik mot både regeringen och berörda myndigheter.

– I regeringens fall har man bland annat inte följt upp behovet av lagstiftningsåtgärder både för att förebygga och för att mildra konsekvenserna för den som utsätts. Man har heller inte styrt arbetet på ett effektivt sätt, eller tydligt integrerat ekonomiskt våld i den nationella strategin mot mäns våld mot kvinnor, säger Ludvig Stendahl, projektledare för granskningen.

– Det har dessutom inte varit tydligt vilka myndigheter som ska jobba med det här, eller på vilket sätt.

I granskningen av statens arbete har Riksrevisionen gjort nedslag inom ett antal områden där man har identifierat stora risker för att utsättas för ekonomiskt våld, exempelvis bodelning och underhåll för gemensamma barn.

– Det kanske enklaste exemplet är att tvinga till sig en pinkod till en telefon och ett bank-id, då har man hela internetbanken i sin hand. Pinkoder och biometrisk information är säkerhetsanpassat utifrån att våldet, eller hotet, finns utanför hemmet. Men om personen som vill åt dina uppgifter finns i ditt hem, då är en pinkod inte något egentligt skydd.

Regeringen har ansvar

I granskningen lämnar Riksrevisionen ett antal rekommendationer till regeringen och till berörda myndigheter.

– Till regeringen rekommenderar vi att kartlägga behovet av lagstiftningsåtgärder. Men även andra typer av åtgärder som förebygger riskerna och för att mildra konsekvenserna för dem som utsätts. Regeringen bör även undersöka hur myndigheter utnyttjas för att utöva ekonomiskt våld mot närstående, säger Stendahl.

Han fortsätter:

– Det är viktigt att den här typen av våld uppmärksammas. Regeringen har ett ansvar i att sin styrning se till att relevanta myndigheter inleder ett arbete mot det här. Och myndigheterna har ansvar för sin egen kunskapsutveckling.