I juli samlades forskare från över 60 länder vid International Positive Psychology Associations sjätte världskongress i Melbourne, Australien, för att diskutera banbrytande insikter om vetenskapen kring välbefinnande.
Deras upptäckter ökade djupet och komplexiteten av vår förståelse rörande de viktigaste aspekterna bakom ett positivt liv. Man talade bland annat om när vänlighet gör oss lyckligare – men också när det inte gör det. Man diskuterade om hur äldre kan känna meningsfullhet genom att hjälpa andra. Och man pratade om många konkreta sätt att öka vår känsla av mening i livet och hur kulturella skillnader påverkar strävan efter lycka. Forskarna tog också upp moderna hinder till lycka – alltifrån vårt beroende till dagens teknik, till en alltmer utbredd känsla av isolering och ensamhet.
Det presenterades också flera insikter vid Världskongressen som kändes nya och överraskande. Här är tre av dessa vägar mot välbefinnande och lycka som positiv psykologi nyligen börjat utforska.
1. Positiv ensamhet
Forskare har upprepade gånger funnit att sociala kontakter är en av nyckelorsakerna till att man upplever lycka. Att känna sig separerad från andra människor kan för många av oss leda till en känsla av ensamhet och isolering. Men är ensamhet alltid en negativ upplevelse? Kan ensamtid rent av vara bra för vårt välbefinnande?
Forskarna Martin Lynch, Sergey Ishanov och Dmitry Leontiev vid Rysslands National Research University Higher School of Economics har undersökt fenomenet positiv eller ”produktiv" ensamhet, till skillnad från den mer obehagliga upplevelsen av att vara ensam. Produktiv ensamhet kommer sig inte av att man känner sig isolerad från andra – det är något som man medvetet söker. I stället för att känna sig ensam och grubbla över negativa saker, använder man tiden i ensamhet till kontemplation, reflektion eller kreativitet.
Människor som upplever positiv ensamhet känner också mer positiva känslor – särskilt känslor med låg energi såsom avkoppling och lugn. När dessa människor är ensamma har de en större känsla av glädje och mening – och mindre känsla av tomhet, enligt Leontievs forskning.
Vilken typ av människor tycker om att vara ensamma? Positiv ensamhet verkar komma naturligare för dem som är mer introverta, eller har en högre emotionell och psykologisk mognad.
Men hur gör man om man inte har de här egenskaperna? Vi kan till exempel uppleva ensamhet mer positivt om vi medvetet schemalägger ensamtid för att göra något vi tycker om, eller om vi tillbringar vår ensamtid ute i den lugna och fridfulla naturen. Framtida forskning kan komma att visa på ytterligare sätt där vi alla kan utveckla nya attityder till ensamhet så att vi kan uppskatta den mer – och känna oss lyckligare av den.
2. Att känna sig aktiv
En vanlig undersökning som forskare använder för att mäta positiva känslor involverar ett lite märkligt uttalande: ”Jag känner mig aktiv”. Forskaren Sarah Pressman tyckte inte att det verkade riktigt som en positiv känsla – inte som andra känslor såsom ”tacksam” eller ” glad” – så hon bestämde sig för att undersöka det vidare.
Tidigare forskning tyder på att människor som upplever mer positiva känslor är friskare på olika sätt – exempelvis har de starkare immunförsvar, tränar mer, har en lägre risk för hjärtsjukdomar och till och med lever längre. Men vilken roll spelar känslan av att vara "aktiv" för vår hälsa och vårt välbefinnande?
En viktig roll uppenbarligen. Enligt analyser av Pressman och hennes kollegor var känslan av att vara aktiv en viktig del i kopplingen mellan positiva känslor och olika mått på hälsa. (För män var känslan av att vara aktiv den positiva känsla som förutspådde hur länge de skulle leva.) Men att känna sig aktiv motsvarade inte exakt hur mycket fysisk aktivitet människor faktiskt ägnade sig åt.
Med andra ord; det viktiga är inte hur fysiskt aktiva vi är, utan hur aktiva – energiska, kraftfulla och vitala – vi känner oss. Det är ett psykologiskt tillstånd som forskare borde ägna mer uppmärksamhet åt, anser Pressman. Det lilla vi känner till kommer från arbetsplatsen, där studier har beskrivit fenomenet ”relationell energi”. Relationsenergi hänvisar till hur vissa människor gör oss entusiastiska och energifyllda, medan andra gör oss dränerade och utmattade.
Men vad får oss att känna oss aktiva och hur är det gynnsamt på andra sätt? Det återstår att avgöra vilka dessa energiska människor är, och huruvida vi alla kan bli lyckligare av att öka vår takt.
3. Framtidstro
När vi strävar efter lycka funderar vi ofta på framtiden – vad som kan få oss att må bra imorgon eller nästa år. Även om våra förutsägelser inte alltid är korrekta så kan faktiskt en så enkel sak som att tänka på framtiden vara en nyckel till välbefinnande.
Enligt socialpsykologen Roy Baumeister tenderar glada och optimistiska människor att tänka på framtiden oftare än sina mindre optimistiska motsvarigheter. Tankarna på framtiden verkar komma i två stadier: Först har vi storslagna drömmar med fantastiska resultat; därefter ”kommer vi ner på jorden” igen och börjar göra mer realistiska planer.
Att tänka på framtiden är fördelaktigt både för oss personligen och i våra relationer. Till exempel tyder forskning på att människor vars tankar rör sig i riktning mot framtiden utvecklar mer konkreta mål. Och om man har en konflikt med sin partner, kan förmågan att se på det ur ett framtidsperspektiv – föreställa sig hur man skulle se på det ett år framåt i tiden – leda till mindre förebråelser, mer förlåtelse och större välbefinnande i förhållandet.
När processen med att föreställa sig en positiv framtid (och hur man ska förverkliga den) går fel, kan man dock riskera att få psykiska problem. Forskning har visat att en felaktig framtidstro – att föreställa sig en dystrare framtid för sig själv – bidrar till depression, ångest och andra störningar.
Det är kanske av den här anledningen som många populära terapier, såsom framtidsinriktad terapi, lösningsfokuserad terapi och kognitiv beteendeterapi, hjälper människor att förbättra sitt sätt att tänka på framtiden. Om du vill förbättra din framtidstro utan terapi, är ett alternativ att föra dagboksanteckningar över de positiva saker som hänt eller skulle kunna hända i ditt liv.
Enligt Martin Seligman, pionjär inom området för positiv psykologi, kan människor själva och hela samhället idag bli mer framtidsinriktade. Vi tänker inte bara på vad vi själva kan uppnå i framtiden, utan vad vi alla kan uppnå tillsammans.
För deltagarna på världskongressen, och alla oss som fått dessa insikter eller upplevelser, betyder det att åtminstone sprida kunskapen om välbefinnande vidare till fler människor i hopp om att skapa en angenämare värld för oss alla.
The Greater Good Science Center samarbetade med International Positive Psychology Association för att producera videos vid den sjätte världskongressen om Positive Psychology i Melbourne, Australien, samt ledde workshops.
Kira M. Newman är chefredaktör för Greater Good där artikel ursprungligen publicerades.
Hjälp oss att driva tidningen vidare!
En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.
