Fler häktningar, längre häktningstider och längre strafftider är några orsaker till att Kriminalvården har blivit trångbodd. I en ny utbyggnadsplan som myndigheten lämnat till regeringen planeras därför en ökning av antalet platser med 3 400 platser på tio år.

I förra årets platskapacitetsrapport gjordes bedömningen att det behövdes 2 000 nya platser på tio år. En siffra som i årets bedömning av kommande platsbehov ökat med 1 400 platser. Av dessa är 900 häktesplatser och 2 500 anstaltsplatser.

Det växande platsbehovet beror på att antalet häktningar har ökat och häktningstider och strafftider har blivit längre. Även kommande förändringar av den så kallade straffreduktionen för unga gör att det behövs fler platser.

Dubbelbeläggning

Häkten och anstalter är överbelagda redan nu, och man har tvingats skapa fler platser genom dubbelbeläggning, alltså att två intagna delar på ett rum avsett för bara en person.

– Långvarig dubbelbeläggning får negativa effekter på verksamhetsinnehållet och säkerheten. Därför är vår målsättning att halvera mängden dubbelbeläggningsplatser redan inom fem år, säger Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren, i ett uttalande. 

Två nya anstalter planeras

De nya platserna ska delvis skapas genom att pågående utbyggnadsprojekt utvidgas, men också genom helt nya projekt.

För närvarande är två nya stora anstalter planerade i Trelleborg och Kalmar, men myndigheten anser att det behövs ytterligare en ny större anstalt.

– Svensk kriminalvård behöver växa kraftigt. Genom att bygga nytt kan vi också växla ut gammal och sliten infrastruktur. I moderna lokaler får vi bättre förutsättningar att bedriva en säker och återfallsförebyggande verksamhet, säger Martin Holmgren.

För att lösa platsbristen här och nu planeras 770 tidsbegränsade platser i enklare byggnader med tillfälliga bygglov. Och anstaltsplatserna ska även kunna ändras till häktesplatser vid behov.

Budget på 11 miljarder 2021

För att klara fler intagna räknar Kriminalvården med att behöva anställa cirka 2 500 nya årsarbetare till 2024 och 4 500 till 2030. Även antalet klienter i frivården förväntas öka de kommande åren och därmed även kostnaderna.

Myndigheten begär därför i budgetunderlaget såväl ökade anslag som ökat låneutrymme för den närmaste treårsperioden.

Utfallet i Kriminalvårdens budget 2020 blev knappt 9,8 miljarder kronor. För år 2021 räknar man med att behöva drygt 11 miljarder kronor och år 2024 är kostnaderna knappt 13,9 miljarder kronor.

Tror du också på den klassiska journalistikens ursprungliga roll att rapportera – utan någon agenda? Prova då Sveriges nya nyhetstidning i en månad för endast 99 kr, avslutas automatiskt – klicka på bilden nedan för mer info: