loadingTorsken har studerats flitigt av forskare, eftersom många bestånd är hotade. Nu har det lett till ny kunskap om supergener, som håller ihop viktiga arvsanlag - även hos människan. Arkivbild. Foto: Tryggve Karlsen/NTB Scanpix/TT
Torsken har studerats flitigt av forskare, eftersom många bestånd är hotade. Nu har det lett till ny kunskap om supergener, som håller ihop viktiga arvsanlag - även hos människan. Arkivbild. Foto: Tryggve Karlsen/NTB Scanpix/TT
Vetenskap

Torsk gav ny kunskap om viktiga supergener

TT

Supergener hjälper många arter att anpassa sig till liv i skilda miljöer. De finns till exempel hos torsk, där bestånd kan leva på olika djup, och i olika temperatur och salthalt. Även människan har supergener – men man vet inte mycket om dem ännu.

Arten med bäst studerade supergener är, inte oväntat, bananflugan. Den är lätt att ha i laboratorium, och därför populär i genetisk forskning.

Att torsk har supergener upptäcktes för några år sedan, i samband med att man studerade olika torskbestånd för att förstå hur de skulle skyddas.

Supergener

(TT)

Supergener håller ihop paket av andra gener som sedan ärvs i sin helhet från generation till generation, utan inblandning av andra gener.

Anses vara särskilt viktiga för arter som är bra på att anpassa sig till olika förhållanden. Olika grupper inom arten kan ha olika supergener.

Har framförallt studerats hos bananflugor, sedan många år tillbaka.

Bin, fjärilar, vandrade pinnar, finkar, torsk, havsöring och strandsnäckor är andra djur som visat sig ha supergener.

De finns även hos växter. Solrosor är ett exempel.

Även individer, inom en art, kan ha olika varianter av supergener.

Källa: Göteborgs universitet

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingTorsken har studerats flitigt av forskare, eftersom många bestånd är hotade. Nu har det lett till ny kunskap om supergener, som håller ihop viktiga arvsanlag - även hos människan. Arkivbild. Foto: Tryggve Karlsen/NTB Scanpix/TT
Torsken har studerats flitigt av forskare, eftersom många bestånd är hotade. Nu har det lett till ny kunskap om supergener, som håller ihop viktiga arvsanlag - även hos människan. Arkivbild. Foto: Tryggve Karlsen/NTB Scanpix/TT
Vetenskap

Torsk gav ny kunskap om viktiga supergener

TT

Supergener hjälper många arter att anpassa sig till liv i skilda miljöer. De finns till exempel hos torsk, där bestånd kan leva på olika djup, och i olika temperatur och salthalt. Även människan har supergener – men man vet inte mycket om dem ännu.

Arten med bäst studerade supergener är, inte oväntat, bananflugan. Den är lätt att ha i laboratorium, och därför populär i genetisk forskning.

Att torsk har supergener upptäcktes för några år sedan, i samband med att man studerade olika torskbestånd för att förstå hur de skulle skyddas.

Supergener

(TT)

Supergener håller ihop paket av andra gener som sedan ärvs i sin helhet från generation till generation, utan inblandning av andra gener.

Anses vara särskilt viktiga för arter som är bra på att anpassa sig till olika förhållanden. Olika grupper inom arten kan ha olika supergener.

Har framförallt studerats hos bananflugor, sedan många år tillbaka.

Bin, fjärilar, vandrade pinnar, finkar, torsk, havsöring och strandsnäckor är andra djur som visat sig ha supergener.

De finns även hos växter. Solrosor är ett exempel.

Även individer, inom en art, kan ha olika varianter av supergener.

Källa: Göteborgs universitet

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024