Det är nu det börjar värka på riktigt för bönderna efter sommarens torka. Så gott som alla bondeföretagare har mindre pengar att röra sig med. Bankerna vill hjälpa, men det finns risk att sommaren skyndar på strukturomvandlingen inom jordbruket.

Per Wendler, krav-bonde utanför Linköping med nötkreatur och växtodling och ledamot i LRF:s regionstyrelse i sitt område, konstaterar att verkligheten kommer ifatt bönderna nu efter sommarens torka.

– Likviditeten i företagen är bekymmersam. Det gäller både växtodlare och djurföretag. Växtodlarna har fått in mindre pengar när skördarna var små, och djurbönderna har fått lov att köpa foder. Dessutom är det slaktköer på många håll, och då tvingas de mata färdigvuxna djur utan att få in mer pengar, förklarar han.

Skaffa mat

De flesta djurbönder verkar dock klara av att skaffa mat till sina djur, tror han.

– Vi upplever att de flesta kommer att reda ut det tack vare den sista skörden som blev god. Men det finns förstås enskilda företag som har det svårt, säger Per Wendler.

Anders Drottja, krisberedskapsansvarig inom LRF, ger samma lägesbild för hela landet som Per Wendler i Östergötland talar om. Bönderna klarar sig hyfsat när det gäller att skaffa foder, men det är värre med företagens kassaflöden. Många har helt enkelt fått in för lite pengar, och snart ska nytt utsäde köpas in.

I somras, då Sverige dallrade i hettan, lovades hjälp från alla håll till drabbade bönder. Också från bankernas sida.

– Vi är fullt medvetna om böndernas kassaproblem. Det är inte säkerheten som är bekymret, utan kassaflödet, säger Ulf Möller, ansvarig för skog och lantbruk hos Swedbank och Sparbankerna.

Nu börjar kassorna att sina, och i mars–april är det stora utgifter som väntar i och med att vårbruket sätter i gång.

– Då kommer pengarna att vara slut för många. Vår bedömning är att råvaruleverantörerna kommer att få ta smällen, men vi försöker dra vårt strå till stacken.

Kan få hjälp

Ulf Möller försäkrar att bönderna kan få hjälp, exempelvis med att utöka checkkrediter eller lätta på amorteringarna, bara de hör av sig till sin bank.

Men bönderna måste skaffa sig koll på hur mycket pengar de får in, och mycket som ska ut, understryker han.

– Jag uppskattar att ungefär 20 procent av bönderna gjort den läxan. Men det är viktigt att ta i det, och inte bara blunda, säger Ulf Möller.

Per Lindblad, vd för Landshypotek, är inne på samma linje.

– Alla har förlorat rörelsekapital. Mellan 50 och 70 procent är borta, säger han.

Det råder brist på utsäde, vilket höjer priserna, förklarar han.

– Men en trevlig sak som uppstått till följd av det är att det har blivit ett gott samarbete mellan alla parter, som bönder, banker och leverantörer. Det finns en stor välvilja hos alla.

Hans bank är också villig att stötta, lovar han. Men torksommaren kommer att märkas i flera år framöver.

– Jag tror att det här kan påskynda strukturomvandlingen, kanske med mellan tre och fem år. Många bönder som tänkt att sluta kan göra det tidigare på grund av detta. Det tar ett år att lägga ned ett lantbruk.

Kan bli droppen

Den ekonomiskt jobbigaste tiden ligger framför bönderna nu i början av året, under det första och andra kvartalet. Det kan bli själva droppen för många som ger upp, tror han.

Men de här ekonomiskt svåra tiderna kan också göra att fler bönder blir en slags "preppers", som förbereder sig inför katastrofer, konstaterar han.

– Det pratas om bygga ut lagerkapaciteten, och behovet av buffertsparande. Man vill inte se ett år till som detta, säger Per Lindblad.

(Johanna Cederblad/TT)