Sverige riskerar höjda EU-avgifter och slopade rabatter på totalt 10 miljarder om inte EU:s budget slimmas rejält efter Storbritanniens utträde, enligt regeringen.

Sverige vill ha slimmad EU-budget

– EU behöver rätta mun efter matsäck, säger statsminister Stefan Löfven (S).

Det öppnar sig ett stort finansieringshål för EU när Storbritannien, en nettobidragsgivare till unionen, lämnar EU. Det beräknas till motsvarande 200 miljarder kronor eller cirka 15 procent av dagens EU-budget.

– Förhandlingarna kommer att bli mycket svåra, det är inget att sticka under stol med, säger Stefan Löfven inför förhandlingarna om hur detta ska hanteras när kvarvarande EU-länder gör upp om nästa långtidsbudget.

Fem positioner

Sverige kommer i förhandlingarna att kräva att EU-budgeten krymps i motsvarande utsträckning. Utgångspunkten skulle då bli att utgiftstaket i budgeten på 1 procent av bruttonationalinkomst (BNI) ligger kvar, fast att man helt enkelt räknar bort den brittiska andelen och bara utgår från de kvarvarande 27 EU-ländernas ekonomier.

Detta är huvudpunkten bland den svenska regeringens fem övergripande positioner i de stundande förhandlingarna om EU:s långtidsbudget, som ska gälla från 2021. Positionerna måste ha stöd av Sveriges riksdag för att bli den offentliga linjen på förhandlingarna.

Regeringen vill samtidigt prioritera om i budgeten. Finansminister Magdalena Andersson (S) förklarar att regeringen vill se mindre pengar till exempelvis jordbruks- och regionalstöd och mer till vad hon beskriver som "genuint gemensamma problem och utmaningar". Hon nämner bland annat migration, konkurrensfrämjande åtgärder och finansiering till klimatomställningar.

"Vi är snålast"

Finansministern tillägger att det också är rimligt att Sverige ska ha rabatt på EU-avgiften även framöver.

Både statsministern och finansministern trycker samtidigt hårt på att det ska kosta för de länder som inte lever upp till sina åtaganden, att det ska synas i sådant som EU-stödutbetalningar.

– Det ska inte gå att bara plocka russinen ur kakan, säger Magdalena Andersson.

– Vi är snålast och det kommer vi att fortsätta att vara, tillägger finansministern apropå vilken punkt regeringen kommer att trycka hårdast på i förhandlingarna.

Den största utgiftsrisken för Sverige är, enligt Magdalena Andersson, att Sverige riskerar att få ta en del av de utgifter som britterna i dag svarar för.

Om budgeten inte skulle krympas ser hon risker för att Sveriges EU-avgift, inklusive rabatter som står på spel, kan öka med 10 miljarder kronor.

Sverige är i dag, tillsammans med Nederländerna, Österrike och Tyskland, de största nettobidragsgivarna till EU, det vill säga att mer pengar betalas in i avgift än vad som kommer tillbaka i form av olika typer av stöd. För Sverige handlar det om miljarder i jordbruks- regionalstöd, till exempel.

(TT)