loadingBland de manliga militanta jihadister som rest ner för att strida med IS finns en vilja att stanna och slåss till slutet, enligt Ahn-Za Hagström, chefsanalytiker på Säpo. Foto: Christine Olsson/TT-arkivbild
Bland de manliga militanta jihadister som rest ner för att strida med IS finns en vilja att stanna och slåss till slutet, enligt Ahn-Za Hagström, chefsanalytiker på Säpo. Foto: Christine Olsson/TT-arkivbild
Inrikes

Svenska IS-krigarna jagas i öknen

Epoch Times

Cirka 100 svenskar som rest ner för att strida med IS tros fortfarande vara vid liv. Bland männen finns en vilja att stanna och slåss till slutet – eller ta sig vidare till nästa konfliktområde, enligt Säpo.

Mycket är oklart kring exakt var de svenska IS-krigarna befinner sig och hur de lever. Sedan IS territoriella drömmar krossades har flygangrepp och markstrider gjort att terrorgruppens fästen numera främst finns i vidsträckta ökenområden i Irak och Syrien.

Säkerhetspolisen (Säpo) hade räknat med att fler skulle återvända hem.

– Vi hade i vår beredskap att kalifatets fall och de territoriella förlusterna skulle innebära att människor kom tillbaka i större utsträckning. Vi ser inte riktigt det, säger Ahn-Za Hagström, chefsanalytiker på Säpo, till TT.

Strida till slutet

De senaste två åren har endast ett fåtal återvänt. En orsak är att det blivit svårt rent fysiskt att ta sig ut. Säpo räknar fortfarande med att runt 100 svenska IS-anhängare finns kvar i konfliktzonen.

– Den information vi har handlar i första hand om kvinnor och barn som uttrycker en avsikt att man vill åka tillbaka. Inte så mycket när det gäller männen, de förefaller vilja stanna kvar och strida till slutet, eller ta sig till nästa konfliktområde. Det finns kanske också en syn på män att vara kvar och göra sin plikt i större utsträckning, säger Ahn-Za Hagström.

Uppgifter finns både om att svenska IS-krigare isolerat sig i utspridda fickor i öknen, och att de sitter som fångar i kurdiska läger.

– Det är den typen av information som vi har svårt att bekräfta. Vi har en del information om i vilka områden de befinner sig, men med det läget som är därnere är det är svårt att få tillförligtliga uppgifter och nästintill omöjligt att med säkerhet säga var de befinner sig, säger Ahn-Za Hagström.

Även antalet är osäkert, framför allt när det gäller barn.

– Vi vet hur många som reste, men hur många som fötts därnere och hur många som överlevt, det är en helt annan sak.

En IS-konvoj på väg genom öknen öster om Palmyra i december 2016. Foto: Militant Photo via AP/TT

Kan bli dödade

Flera av de svenska kommuner som haft flest resande bekräftar att de har kommuninvånare som fortfarande saknas och tros vara kvar i konfliktzonen.

– Det är både de som vill ta sig tillbaka men inte kan, och de som vill stanna till det bittra slutet, som är väldigt starkt religiöst-politiskt motiverade, säger en myndighetsperson med insyn i miljöerna.

En del av dem som vill komma hem törs inte säga det till terrororganisationen, enligt källan.

– Då kan de bli dödade av den anledningen.

I Vivalla i Örebro saknas en knapp handfull av det tjugotal IS-anhängare som åkte ner.

– De misstänker vi fortfarande är där. De är fortfarande borta och vi har Inte fått uppgiften att de är döda. Fram till dess får man förmoda att de troligtvis är i livet, säger Fredrik Malm, kommunpolis som jobbar mot radikalisering i staden.

Är villebråd

Yassin Ekdahl, tidigare kommittésekreterare hos Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, har uppgifter om ett dussin kvinnor och ett 20-tal barn från Stockholmsområdet som ska vara kvar i konfliktzonen. En grupp ska befinna sig i gränslandet mellan Syrien och Irak, där de tvingas fly i takt med att snaran kring terrorgruppen dras åt.

– Det är frihet under hot. Man är villebråd om man förknippas med IS. Man gömmer sig och lever i rädsla, säger Yassin Ekdahl.

Men det är också mycket rykten och obekräftade uppgifter som cirkulerar.

– Vi har ingen skarp information. Däremot pratas det om att personer eventuellt gripits av olika typer av motståndare till IS, inte minst kurdiska grupperingar. På sociala medier kan det flasha förbi olika typer av rykten, säger Zan Jankovski, samordnare för Göteborgs arbete mot våldsbejakande extremism.

I flera kommuner finns förtvivlade anhöriga som bara får sporadiska livstecken.

– Det är en del anhöriga som uttrycker oro på olika sätt. Det är ju en krigszon, det är förhållanden som är vidriga, säger Peder Englund, säkerhetschef i Borås kommun.

Ny konfliktzon?

Även om drömmen om det självutropade kalifatet har rämnat fortsätter IS-extremisternas väpnade kamp på annat håll. I Libyen finns uppgifter om att IS rekryterar migranter i öknen, i Egypten bedriver terrorgruppen ett lågintensivt väpnat uppror på Sinaihalvön och i Afghanistan har IS den senaste tiden tagit på sig flera självmordsattentat i Kabul.

TT: Vilka andra konfliktområden är det som lockar de svenska IS-krigarna?

– Uppgifterna vi får varierar jättemycket. Det är svårt att få en entydighet i vad som lockar. Många olika områden nämns, men inget som går att bekräfta eller som entydigt pekar mot ett håll, säger Ahn-Za Hagström.

(Anja Haglund/TT)

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingBland de manliga militanta jihadister som rest ner för att strida med IS finns en vilja att stanna och slåss till slutet, enligt Ahn-Za Hagström, chefsanalytiker på Säpo. Foto: Christine Olsson/TT-arkivbild
Bland de manliga militanta jihadister som rest ner för att strida med IS finns en vilja att stanna och slåss till slutet, enligt Ahn-Za Hagström, chefsanalytiker på Säpo. Foto: Christine Olsson/TT-arkivbild
Inrikes

Svenska IS-krigarna jagas i öknen

Epoch Times

Cirka 100 svenskar som rest ner för att strida med IS tros fortfarande vara vid liv. Bland männen finns en vilja att stanna och slåss till slutet – eller ta sig vidare till nästa konfliktområde, enligt Säpo.

Mycket är oklart kring exakt var de svenska IS-krigarna befinner sig och hur de lever. Sedan IS territoriella drömmar krossades har flygangrepp och markstrider gjort att terrorgruppens fästen numera främst finns i vidsträckta ökenområden i Irak och Syrien.

Säkerhetspolisen (Säpo) hade räknat med att fler skulle återvända hem.

– Vi hade i vår beredskap att kalifatets fall och de territoriella förlusterna skulle innebära att människor kom tillbaka i större utsträckning. Vi ser inte riktigt det, säger Ahn-Za Hagström, chefsanalytiker på Säpo, till TT.

Strida till slutet

De senaste två åren har endast ett fåtal återvänt. En orsak är att det blivit svårt rent fysiskt att ta sig ut. Säpo räknar fortfarande med att runt 100 svenska IS-anhängare finns kvar i konfliktzonen.

– Den information vi har handlar i första hand om kvinnor och barn som uttrycker en avsikt att man vill åka tillbaka. Inte så mycket när det gäller männen, de förefaller vilja stanna kvar och strida till slutet, eller ta sig till nästa konfliktområde. Det finns kanske också en syn på män att vara kvar och göra sin plikt i större utsträckning, säger Ahn-Za Hagström.

Uppgifter finns både om att svenska IS-krigare isolerat sig i utspridda fickor i öknen, och att de sitter som fångar i kurdiska läger.

– Det är den typen av information som vi har svårt att bekräfta. Vi har en del information om i vilka områden de befinner sig, men med det läget som är därnere är det är svårt att få tillförligtliga uppgifter och nästintill omöjligt att med säkerhet säga var de befinner sig, säger Ahn-Za Hagström.

Även antalet är osäkert, framför allt när det gäller barn.

– Vi vet hur många som reste, men hur många som fötts därnere och hur många som överlevt, det är en helt annan sak.

En IS-konvoj på väg genom öknen öster om Palmyra i december 2016. Foto: Militant Photo via AP/TT

Kan bli dödade

Flera av de svenska kommuner som haft flest resande bekräftar att de har kommuninvånare som fortfarande saknas och tros vara kvar i konfliktzonen.

– Det är både de som vill ta sig tillbaka men inte kan, och de som vill stanna till det bittra slutet, som är väldigt starkt religiöst-politiskt motiverade, säger en myndighetsperson med insyn i miljöerna.

En del av dem som vill komma hem törs inte säga det till terrororganisationen, enligt källan.

– Då kan de bli dödade av den anledningen.

I Vivalla i Örebro saknas en knapp handfull av det tjugotal IS-anhängare som åkte ner.

– De misstänker vi fortfarande är där. De är fortfarande borta och vi har Inte fått uppgiften att de är döda. Fram till dess får man förmoda att de troligtvis är i livet, säger Fredrik Malm, kommunpolis som jobbar mot radikalisering i staden.

Är villebråd

Yassin Ekdahl, tidigare kommittésekreterare hos Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, har uppgifter om ett dussin kvinnor och ett 20-tal barn från Stockholmsområdet som ska vara kvar i konfliktzonen. En grupp ska befinna sig i gränslandet mellan Syrien och Irak, där de tvingas fly i takt med att snaran kring terrorgruppen dras åt.

– Det är frihet under hot. Man är villebråd om man förknippas med IS. Man gömmer sig och lever i rädsla, säger Yassin Ekdahl.

Men det är också mycket rykten och obekräftade uppgifter som cirkulerar.

– Vi har ingen skarp information. Däremot pratas det om att personer eventuellt gripits av olika typer av motståndare till IS, inte minst kurdiska grupperingar. På sociala medier kan det flasha förbi olika typer av rykten, säger Zan Jankovski, samordnare för Göteborgs arbete mot våldsbejakande extremism.

I flera kommuner finns förtvivlade anhöriga som bara får sporadiska livstecken.

– Det är en del anhöriga som uttrycker oro på olika sätt. Det är ju en krigszon, det är förhållanden som är vidriga, säger Peder Englund, säkerhetschef i Borås kommun.

Ny konfliktzon?

Även om drömmen om det självutropade kalifatet har rämnat fortsätter IS-extremisternas väpnade kamp på annat håll. I Libyen finns uppgifter om att IS rekryterar migranter i öknen, i Egypten bedriver terrorgruppen ett lågintensivt väpnat uppror på Sinaihalvön och i Afghanistan har IS den senaste tiden tagit på sig flera självmordsattentat i Kabul.

TT: Vilka andra konfliktområden är det som lockar de svenska IS-krigarna?

– Uppgifterna vi får varierar jättemycket. Det är svårt att få en entydighet i vad som lockar. Många olika områden nämns, men inget som går att bekräfta eller som entydigt pekar mot ett håll, säger Ahn-Za Hagström.

(Anja Haglund/TT)

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024