Valhettan var bara meteorologisk när Frankrike gick till val för att avgöra hur stor majoritet president Emmanuel Macron ska få i parlamentet. Valdeltagandet var rekordlågt när väljarna tycktes ha tagit Macrons seger som given på förhand.

Klarblå himmel, strålande sol och drygt 30-gradig värme tycktes få invånarna i nordfranska Lille att välja andra aktiviteter än att gå och rösta på söndagen.

– Det är väl upp till var och en att ta sitt ansvar, men för min del ser jag det som en medborgerlig plikt. Men visst känns det inte lika viktigt nu som i presidentvalet, säger Marc, en av dem som ändå valde att rösta i parlamentsvalets andra omgång.

Det var det annars många i Frankrike som inte gjorde. Vid 17-tiden låg valdeltagandet på rekordlåga 35 procent i hela landet, vilket tydde på en slutsiffra runt bara 42-43 procent.

Storseger väntas

En anledning till det låga intresset: den storseger som alla opinionsmätningar pekar på att president Emmanuel Macrons och hans nybildade La république en marche (LREM) kommer att få.

Även runt Lille lyste det dominerande gult efter den första valomgången. Den färg som valts för LREM kan enligt vissa mätningar komma att skina fram från tre fjärdedelar av alla valkretsar efter söndagens val.

– Förra omgången röstade jag på den traditionella högern (Republikanerna, LR). Men i dag har jag ändå valt att ge En marche en chans. Vi behöver bryta med det gamla. Det finns så mycket som inte fungerar, säger Angelique, som just röstat i vallokal 412 vid det gamla kommunhuset i Saint Maurice-Pellevoisin i norra Lille.

Här står kampen mellan den politiska nybörjaren Valérie Petit från LREM och mångårige högerledamoten Bernard Gérard. Trots all sin erfarenhet tyder det mesta på en storförlust för Gérard.

"Ge honom chansen"

Att Macrons parti väntas få en gigantisk majoritet i parlamentet har väckt en hel del oro på förhand - inte minst bland oppositionen.

– Det är tydligt vad som står på spel. Ett ensidigt parlament är aldrig bra, sade förre högerpremiärministern Alain Juppé tidigare i veckan.

Väljarna – åtminstone Macrons – tycks se det annorlunda.

– Vi fransmän är sportsliga. Vi har redan valt president. Nu gäller det att ge honom chansen att göra någonting också, med en stark majoritet, säger Adrien Herledan, utanför en annan vallokal i Lille, vid Anatole France-skolan.

– Det är viktigt att han får en majoritet. Det här är kanske sista chansen att göra något åt det här landet, säger Celine Thibaut, på samma skolgård.

Protester?

LREM har ändå redan aviserat att man är redo att se över det franska valsystemet för att motverka liknande totaldominans framöver. Och samtidigt kommer det ändå inte bli enkelt för president Macron att göra vad han vill för att genomföra sina utlovade reformer.

Arga demonstrationer – ofta med våldsamt innehåll – är inget ovanligt i fransk politik. Redan till på måndagen har en rad vänsterrörelser utlovat en protestmarsch.

– Det här undantar inte regeringen från att behöva söka en bred majoritet för sina projekt. Annars riskerar den att få delar av befolkningen att ilskna till och göda protester som kan få stöd av en stor del av invånarna, säger statsvetaren Yves-Marie Cann till nyhetsbyrån Reuters.

(TT:s utsände i Lille)