Det finns en traditionell kinesisk lärobok som ska lära barn god moral och gott uppförande. Boken Di Zi Gui (”Normer för att bli en god elev och ett bra barn”), skrevs av Li Yuxiu under Qingdynastin när kejsare Kang Xi var regent (1661-1772). I den här serien ska vi presentera några gamla kinesiska berättelser som ger exempel på viktiga lärdomar som lärs ut i Di Zi Gui. I första kapitlet introduceras det kinesiska begreppet "xiao" – en sons eller dotters plikt mot föräldrarna. Här är andra delen av två.
Ta hand om föräldrarna ända till slutet
Di Zi Gui skriver att man ska ta hand om sina sjuka föräldrar, vårda dem dag och natt utan att lämna deras sida. När föräldrarna gått bort bör vi alltid minnas dem med tacksamhet, och känna sorg för att inte kunna återgälda dem för att de fostrat oss. Vi bör högtidlighålla föräldrarnas högtidsdagar med uppriktiga minnesceremonier och tjäna bortgångna föräldrar som om de fanns kvar i livet.
När en förälder är sjuk,
smaka deras medicin.
Vårda dem dag och natt,
utan att lämna deras sida.
Håll begravningens riter;
utför ceremonierna uppriktigt.
Tjäna de döda
som du skulle tjäna de levande.
Några goda exempel på att tjäna sina föräldrar är kejsare Wen från den Västra Handynastin, och läraren Wang Pou från de Tre kungadömenas period.
Kejsare Wen smakar sin mors medicin
Under Kinas Västra Handynasti, när dess grundare Liu Bang dött, lämnades tronen över till hans son, Liu Heng. Liu fick namnet Han Wendi, ”Den lärde kejsaren av Han”. Som regent styrde han noggrant och rättvist, älskade sitt folk och inspirerade dem att förbättra sig själva genom utbildning.
Samtidigt som han tog hand om landets extremt komplicerade och krävande angelägenheter, hittade kejsare Wen ändå tid att ta hand om sin mor med respekt och en sons tillgivenhet. Han var varken slarvig eller långsam i sin behandling av modern.
En gång fick hans mor en svår sjukdom. Så fort kejsare Wen var klar med sina olika regeringsfrågor återvände han genast till sin moders sjuksäng för att vårda henne med ömhet. Hennes sjukdom varade i tre hela år, ändå var hans omsorg konstant och outtröttlig. Han betjänade henne dag och natt under hela hennes sjukdomstid utan att slappna av det minsta i sin vaksamhet. Han klagade aldrig och brydde sig inte om det långtråkiga slitet.
Kejsarens vård av modern var noggrann in i minsta detalj. Han satt vid hennes säng utan att blunda, och under långa perioder glömde han ibland att byta sina kläder av rädsla att vara försumlig i sin vård. Varje gång tjänarna gjort i ordning medicin smakade kejsaren på den först för att se till att den varken var för varm eller för svag. När det var lagom att dricka matade kejsaren själv sin mor med en sked.
Många år gick. Hela tiden vårdade den lärde kejsaren sin mor, vilket väckte folkets vördnad. Han var en enastående ledare och även en ovanligt omtänksam och vördnadsfull son som satte standarden för hur man ska uppträda mot sina föräldrar. Det kinesiska folket respekterade honom honom och blev djupt påverkade och förändrade av hans dygdemönster. De praktiserade i sin tur sonlig och dotterlig respekt för sina föräldrar och behandlade dem väl. Den lärde kejsarens namn, Han Wendi har förts vidare genom tusentals år fram till idag och folk beundrar honom fortfarande för hans goda och osjälviska beteende.
Wang Pou skyddar sin mor från åska, även efter hennes död.
Wang Pou var en god och respektfull son som levde under perioden De tre kungadömena. Wangs mor var rädd för åskans muller, så varje gång mörka moln hopade sig på himlen och regnet var i antågande, skyndade Wang Pou till sin mor för att lugna och trösta henne. När sonen inte var vid hennes sida blev den gamla kvinnan outhärdligt rädd.
När modern gått bort begravdes hon på en närbelägen kyrkogård. Och trots att modern inte längre var i livet, sprang Wang Pou till kyrkogården och knäböjde gråtande vid hennes gravsten varje gång ett åskväder närmade sig. ”Gråt inte mor, din son är här,” ropade han som om modern fortfarande var i livet. Under hela åskvädret stannade Wang Pou vid hennes grav. Han gck runt den oräkneliga gånger för att skydda moderns ande så hon slapp vara rädd.
Senare blev Wang Pou lärare. Varje gång han läste ett stycke om de känslor hängivna söner och döttrar har för sina bortgångna föräldrar överväldigades han av sina egna känslor. Han grät och kände svår saknad efter sin mor. När hans elever såg det tog de bort alla texter som talade om barns kärlek till sina föräldrar för att skona honom.
Under sina lektioner betonade alltid Wang Pou hur viktigt det var att återgälda sina föräldrars godhet medan de fortfarande är i livet. Han sågs som en förebild för hur en god son eller dotter ska bete sig mot sina föräldrar. Hans ständiga omtanke om sin bortgångna mor berörde hjärtat hos alla som bevittnade det.
