I artikelserien "Röster från Sverige" berättar individer om något de har varit med om. Det här är den intervjuades egen version av händelsen. Eventuella åsikter reflekterar inte nödvändigtvis Epoch Times åsikter. Flickan i berättelsen heter egentligen något annat.
”Det finns alltför många barn som far illa i världen, min dotter Alva var inte en av dom. Men hon är det nu, i och med socialtjänstens så kallade vård. Hon slets från sitt hem, sitt nätverk, sina vänner och skolan.”
”Den 9 mars 2018, en fredag kl 10 kom polisen och socialtjänsten och hämtade min då 13-åriga dotter Alva. Helt utan att vi visste något om det. Det var traumatiskt. Först fick hon vara 5 veckor i fosterfamilj, sedan rymde hon till deras granne när pappan i familjen försökte komma in i rummet på natten. Han erbjöd henne sömntabletter varje kväll, vilket hon inte tog. Nu bor hon på sitt fjärde boende på 16 veckor, ett boende som förr kallades ungdomsfängelse. Dit flyttades hon sedan socialtjänsten hade anklagat henne för skadegörelse som någon annan erkände.”
”Det finns ingen anledning att omhänderta min dotter. Hon mådde bra så när som på att hon blev mobbad av sin lärare i nästan tre terminer. Efter att först ha försökt lösa det med skolan så anmälde jag ärendet till skolinspektionen. Då anmälde läraren oss till socialtjänsten och ljög om både Alva och mig. Socialsekreteraren nappade direkt och på den vägen är det.”
”Efter klassbyte från den mobbande läraren uppvisade hon mycket goda studieresultat. Hon började i science-klassen, skolans svåraste och mest krävande klass.”
”Vi trivdes verkligen ihop och vi är väldigt tighta. Vi har två små hundar också. Det fanns mycket kärlek i hemmet, roliga bus och glädje, skratt. Varje morgon åt vi frukost tillsammans och varje kväll hade vi tid för att umgås. Vi umgicks båda med våra vänner, men varje dag hade vi de rara stunderna tillsammans, guldkorn i livet.”
”Idag har jag inte rätt till någon kontakt med min dotter, det kallas hel umgängesbegränsning. Orsaken enligt socialtjänsten är att vården av Alva inte kan skötas så länge vi har kontakt. Det är ett grymt beslut. Anledningen var att jag hjälpte henne att komma ifrån den hemska fosterfamiljen som socialtjänsten placerade henne i, och då tyckte socialtjänsten att jag gjorde fel.”
”Alva har inga diagnoser eller problematik. Hon är ett fullt friskt, intelligent barn. Men när vi lägger fram bevis för att rentvå oss så läggs det ingen vikt på dem.”
”Det är fruktansvärt att detta kan hända i Sverige. Tyvärr är vi inte de enda som råkar ut för detta. Det är en stor orättvisa som har drabbat oss, där mitt barn slets ifrån sitt hem, från sin trygghet, familj och vänner. Det finns inte ord att beskriva hur det känns för mig som mamma när jag tänker på otryggheten och rädslan min dotter upplever.”
”Jag fick ta del av information om min dotter på en av våra rättegångar nyligen. Enligt statens specialister så är hon en frisk, intelligent och klok flicka. Ingen psykiatrisk problematik. Men hon är ledsen, speciellt på kvällar och nätter. Hon saknar mamma och att säga god natt på kvällen. Hon kämpar på men jag vet inte hur länge till hon orkar innan hon kollapsar.”
”Hon bor tillsammans med tungt kriminella ungdomar i ett så kallat SiS ungdomshem, och även enligt institutionen hör hon inte hemma där. De har sett att hon inte är den person som socialtjänsten utger henne för att vara.”
”Nu känns livet tomt och sorgligt. Nästan all min tid går till att läsa lagar, överklaga beslut, att jaga rätt på beslut och papper som jag har rätt att ta del av. Jag deltar i rättegångar och på socialnämndens möten och försöker få fram sanningen. Saknaden och längtan efter min dotter är enorm.”
”Jag känner mig motarbetad på alla möjliga sätt. Men eftersom det är mitt barn jag gör det för så orkar jag kämpa på. Min frustration och ilska vänder jag till ork och sorgen låter jag komma ut. Mitt barn är värd allt i världen, och jag ger mig inte förrän hon är hemma, i trygghet. Ibland blir jag förundrad över hur mycket styrka jag har, psykiskt.”
”Jag får stort stöd från vänner och olika grupper på webben där fler drabbade samlas. Där kan vi ventilera, få råd och dela erfarenheter.”
”Nästa steg är en så kallad hemtagning. En begäran lämnas in till socialtjänsten som startar en ny utredning som pågår högst fyra månader. Där är vi nu.”
”Det som känns bra är att sanningar äntligen börjar komma fram då socialtjänsten inte har lika mycket kontroll över situationen när hon är på det statliga boendet. SiS har egna läkare osv, och det är deras omdömen om Alva som har börjat visa sanningen. SiS gör undersökningar på varje ungdom som kommer till hemmen, både fysiskt och psykiskt så att man får rätt hjälp om man har några behov eller diagnoser. Trots att socialtjänsten hävdade det så visade sig Alva inte ha några sådana behov. Jag har vetat hela tiden att min dotter är frisk och har aldrig tappat tron på henne, jag vet vem hon är.”
”Under tiden hon var i socialtjänstens vård gick hon inte i skolan alls så jag hoppas att hon kan komma hem under sommarlovet, få stöd och hjälp med sina trauman och sedan starta skolan på hösten igen. Få fortsätta sitt liv.”
Hjälp oss att driva tidningen vidare!
En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.
