Säpo vill att fler personer som anses utgöra säkerhetshot mot Sverige ska kunna tas i förvar och utvisas.

Även de som kan befaras göra sig skyldiga till terrorfinansiering eller terrorrekrytering bör omfattas av lagen om särskild utlänningskontroll.

– Vi tycker att vi borde få bättre verktyg för att hantera allt som kan vara ett hot mot rikets säkerhet, säger Säpo-chefen Klas Friberg till TT.

Lagen om särskild utlänningskontroll (LSU) hamnade i fokus förra året efter Säpos offensiv mot personer i den islamistiska våldsbejakande miljön. Sex män, varav flera framstående imamer, som enligt Säpo utgör säkerhetshot mot Sverige togs i förvar och fick senare utvisningsbeslut av regeringen.

Samtidigt har LSU fått kritik för att vara svårtolkad och omodern. Redan 2017 begärde Säpo att lagen skulle ses över. I mars ska ett statligt betänkande presenteras och en fråga som utredaren ska ta ställning till är om fler brott ska ingå i LSU.

Potentiella rekryterare

I dag kan lagen tillämpas på personer som ses som hot mot rikets säkerhet, eller som kan befaras begå eller medverka till terroristbrott. Men regeringen vill att utredaren tittar på om även andra terroristrelaterade brott ska bakas in i lagen. Den skulle då omfatta även personer som kan befaras begå eller medverka till terrorfinansiering liksom personer som kan befaras begå eller medverka till brott enligt rekryteringslagen, det vill säga offentligt uppmana, rekrytera eller utbilda i terrorsyfte.

Säpo-chefen ser positivt på förslaget.

– Den här typen av lagstiftning är viktig för Sverige. Den är viktig för att vi ska kunna utöva vårt uppdrag att reducera säkerhetshoten i Sverige, säger Klas Friberg.

Utredaren ska även titta på om säkerhetshot ska kunna hållas inlåsta längre än i dag. I höstas blev många upprörda när de sex förvarstagna männen efter regeringens utvisningsbeslut släpptes fria. Det går i dagsläget inte att utvisa dem då de anses hotade i sina hemländer.

Ser hellre utvisning

Flera partier krävde att säkerhetshot ska kunna hållas i förvar längre. Men det är inget som står överst på Säpochefens önskelista.

– Vi har inget intresse av att hålla folk inlåsta i Sverige. Intresset från vår sida är att lagstiftningen ska kunna tillämpas fullt ut, det vill säga att de blir utvisade från Sverige, säger han.

Detta skulle kunna ske genom att regeringen via diplomatiska vägar skaffar garantier mot att personerna inte utsätts för exempelvis tortyr i sitt hemland. Det kan dock vara svårt att få till och Sverige har misslyckats förr. Det mest kända exemplet är de två terrormisstänkta egyptierna som utvisades 2001.

TT: Vad talar för att detta skulle kunna lyckas i andra fall?

– Vi pratar om väldigt många olika länder med olika förhållanden i varje land. Jag menar att det får man pröva för varje givet ärende och för varje givet land, säger Klas Friberg.

Akilovs medhjälpare

Förslag finns även om att säkerhetshot som inte går att utvisa ska bevakas med hjälp av elektronisk fotboja.

– Vi ser inte att det är det verktyg som skulle göra oss tryggare, säger Klas Friberg.

Han menar att anmälningsplikten och förmågan att jobba underrättelsemässigt mot säkerhetshoten räcker – men påpekar samtidigt att det senare hänger på hur mycket resurser Säpo har.

Före jul kom uppgifter om att fyra män med kopplingar till den fängslade Drottninggatan-terroristen Rakhmat Akilov har gripits i Syrien. Det är uppgifter som Säpo-chefen inte vill kommentera närmare.

TT: Det rör sig om personer som hade kontakt med Akilov både före, under och efter dådet. Har ni något intresse av att förhöra dem?

– Jag vill inte säga mer än att vi känner till uppgifterna och att vi jobbar underrättelsemässigt med det.

(Anja Haglund/TT)