Regeringens utredare föreslår begränsningar i rätten att dela ut vinst från fristående skolor och förskolor. Utbildningsminister Johan Pehrson (L) säger att "börsklippare ska ut med huvudet före" – men vill inte se något vinstförbud.

Utredaren Joakim Stymne föreslår i delbetänkandet "Skärpta villkor för friskolesektorn" flera begränsningar i rätten att dela ut vinst från fristående skolor och förskolor.

Vid såväl nyetablering av en skola som när en huvudman får en ny ägare föreslås ett förbud mot vinstutdelning i fem år. Det ska också bli förbjudet att motta statsbidrag för kvalitets­höjande insatser och samtidigt ta ut vinst eller göra andra "värdeöverföringar", enligt förslaget.

Stymne vill även se krav på särredovisning i skollagen, vilket innebär att enskilda huvudmän med verksamhet i mer än en skola ska redovisa dem separat.

– För det första, det sätter stopp för kortsiktiga aktörer som vill göra snabba klipp. För det andra så stärker det möjligheterna att bygga upp en stabil ekonomi. För det tredje så slår det kraftigt mot kvalitetsbrister, säger Stymne vid en pressträff.

– Sist men inte mist det kommer att avsevärt öka transparensen kring användandet av skolpengen.

Snabba klipp

Att bryta mot förbuden ska leda till kännbara avgifter.

Finns det på den svenska skolmarknaden många kortsiktiga aktörer som vill göra snabba klipp?

– Det är lite svårt att säga. Det har funnits kritik mot att huvudmän använt pengar till sådant man har sett inte är skolverksamhet, och att det gått ut över kvaliteten. Men det har inte gått att följa upp.

Stymne fick 2023 i uppdrag att föreslå begränsningar, men inte totalstopp, för vinstuttag för friskoleägare. Därmed föreslås inget vinstförbud, som exempelvis Socialdemokraterna efterfrågat.

– Socialdemokraterna har pratat om friskolorna i minst 25 år, de har inte gjort någonting åt dem. Nu sker den här förändringen och jag är väldigt glad för det, säger Johan Pehrson, och tillägger att "börsklippare ska ut ur skolan med huvudet före".

– Det har funnits inbyggda fel i friskolesystemet och det har funnits en omfattande naivitet kring friskolor, inklusive i mitt eget parti, fortsätter han.

Fortsatt möjlighet

Friskolorna har dock ännu en roll att spela, säger han.

– Ingen kommer enligt min bedömning vara intresserad av att öppna en skola av ekonomiska skäl. Men att en skola drivs på andra grunder än att göra kortsiktiga klipp kommer naturligtvis vara fortsatt möjligt.

Lagändringen föreslås träda i kraft 1 juli 2027. Pehrson säger att att en proposition ska läggas fram före riksdagsvalet nästa år.

– Vi har beställt förslagen och hoppas få dem på plats så fort som möjligt.