Debatten om Donald Trumps politik rasar på båda sidor om Atlanten. Vissa anser att den är bra, andra att den hotar både världsekonomin och den amerikanska demokratin. I USA är dock den politiska makten uppdelad och strider mellan olika maktcentra har varit en del av vardagen ända sedan landets grundande, skriver Anders Edwardsson.
Siare till både vänster och höger har bråda dagar med att kommentera Trumpadministrationens alla förslag. Mycket av debatten rör utrikes- och handelspolitik, speciellt i fråga om Ukraina och om tullar. En vanlig farhåga är också att Trump vill samla för mycket makt i sina egna händer. Maktkamper i Washington DC är dock inget nytt. De har pågått sedan landets grundande och är till och med inskrivna i konstitutionen. För att förstå dagens situation krävs därför en tillbakablick.
När USA blev självständigt 1776 hade det enklaste varit att göra landet till en monarki. Detta hade sedan antiken varit den naturliga styrelseformen i både Europa och resten av världen. De så kallade grundlagsfäderna ville dock skapa en ny sorts nation präglad av ekonomiska framsteg och politisk, ekonomisk och social frihet. De såg därför risken för ”tyranni” som ett allvarligt hot. Och för dem handlade detta inte bara om faran med personligt envälde, utan hot, tvång och våld uppifrån i en bredare bemärkelse.