Målningen hade sitt eget liv på något sätt, det var en väldigt stark och djup upplevelse, säger konstnären Sanna Tomac, som under två års tid arbetade med den stora målningen som idag pryder barocktaket i Bååtska Palatset i Stockholm.
– Det viktiga var inte jag själv, det var den här målningen. Jag kände verkligen att jag gav allt för att göra det på bästa sätt. Fanns det något val ville jag alltid göra det som var bäst för målningen, inte vad som var enklast för mig själv, säger hon.
Jag har alltid velat uttrycka mig i ett mänskligt formspråk, jag vill berätta historier, uttrycka känslor, beröra och göra något vackert.
– Sanna Tomac, konstnär
Visdomens triumf är namnet på den magnifika målningen i Oscarssalen i Bååtska Palatset. Den strålande änglagestalten i mitten symboliserar den universella ursprungskraften av visdom, självinsikt, sanning och klarhet, berättar Sanna, som upplevde hela processen av att skapa målningen som mycket speciell.
– Det var helt fantastiskt roligt att få står där och jobba med en så här stor målning, och samtidigt möta alla de människor som faktiskt ska ha den i sina liv – de var delaktiga, kom in och tittade och pratade, gav mig stöd och respons. Det var väldigt speciellt att känna den kopplingen, säger hon.
Unikt uppdrag
Det var för fem år sedan de ringde från Svenska Frimurare Orden, som äger palatset och har sitt högsäte där, och frågade om Sanna ville göra takmålningen. I flera hundra år hade taket stått omålat, men efter renoveringen bestämdes att nu måste det bli gjort. Det blev en överväldigande upplevelse för Sanna som aldrig tidigare hade gjort något så stort.
– Jag gick dit och tittade, och trodde att det skulle vara någon liten målning över en dörr eller så – jag hade ju inte förstått riktigt vad det handlade om, säger Sanna och skrattar.
– Så kom jag in i den där stora salen … Det var helt fantastiskt.
Inte många nu levande konstnärer har förunnats att göra en takmålning till ett äkta barocktak från 1600-talet, så det var inte konstigt att Sanna, som ägnat hela sitt liv åt den klassiska konsten, kände sig både glad och hedrad.
Redan som barn tecknade och målade Sanna flitigt i Waldorfskolan där hon gick. När hon blev äldre utbildade hon sig på The Florence Academy of Art i Italien, och det var alltid en självklarhet att hon skulle måla på ett traditionellt sätt.
– Jag har alltid velat uttrycka mig i ett mänskligt formspråk, jag vill berätta historier, uttrycka känslor, beröra och göra något vackert.
– Nu fick jag äntligen göra någonting som verkligen var vad jag ville göra, det kändes så rent och var så fantastiskt. Jag kom tillbaka till mig själv på något sätt, och kände att jag fick mer kontakt med det som var mitt ursprung, och varför jag ville måla egentligen, säger hon.
En målning fylld av symbolik
Sanna fick i stort sett helt fria tyglar att utforma bilden så som hon själv önskade. Den skulle målas med traditionella metoder i figurativ stil, och tanken var att det skulle kännas att målningen var gjord i vår tid, men att den ändå hörde ihop med den gamla byggnaden.
– Det är ett väldigt speciellt rum med stuckatur runt hela rummet med fångar som sitter bundna, och en massa krigstroféer. Så min utgångspunkt blev att ändra känslan från att man får makt och förändring genom våld och krig, till att man kan göra förändring och utveckling genom kunskap, visdom och energi, vilket är i linje med vad frimurarna står för, berättar Sanna.
Målningen är fylld av symbolik, men i grunden illustrerar den människans väg från att vara fången i falska föreställningar och okunskap, till att få kunskap om sin sanna natur och slutligen upplysas i visdom och förenas med den goda och välvilliga ursprungsenergin. Läs hela beskrivningen av målningen här (eng).
Det är ju något magiskt när man skapar en oljemålning eller en teckning eller vilket medium man än har, det värde man lägger in i den kommer alltid att finnas kvar.
– Sanna Tomac, konstnär
Sanna lyfter också upp vikten av den hjälpande kraften från andra och samarbetets betydelse, och hur man i processen behöver släppa taget om de negativa energierna såsom rädsla, ilska, girighet och lättja.
Kände historiens vingslag
Första året arbetade Sanna i sin ateljé med förberedelserna, men när skisserna blivit godkända fortsatte arbetet under det följande året på plats i Bååtska Palatset.
– Det var helt fantastiskt att få gå till ett palats och vara i den miljön varje dag, säger hon, och berättar att det var många andra som samtidigt jobbade med renoveringen av palatset, såsom förgyllare, dekorativmålare, snickare och murbrukare.
– Jag föreställer mig att det kunde kännas så förr i tiden när man jobbade som konstnär, man mötte olika hantverkare och var en del i att skapa det här utrymmet.
Att känna den kopplingen med historien gjorde stort intryck på Sanna. Hennes målning skulle finnas i den här gamla byggnaden och vara en del av dess historia och även en del av dess framtid. Den skulle kunna beskådas och upplevas av människor under lång tid framöver.
– Jag började tänka mycket mer på värdet i att producera något som ska hålla på alla nivåer. Det är ju något magiskt när man skapar en oljemålning eller en teckning eller vilket medium man än har, det värde man lägger in i den kommer alltid att finnas kvar.
– Jag ville verkligen ge allt för att den här målningen skulle få sitt fulla värde i varenda aspekt av skapelsen av den. Efter det här känner jag att jag vill bevara den känslan i allt jag gör, säger Sanna, som hoppas att varje människa som kommer till Bååtska Palatset och ser den här takmålningen ska kunna hitta sin egen unika historia i den, och beröras eller bli hjälpt på något sätt.