loadingTalmannen i USA:s representanthus Paul Ryan (mitten) omgiven av den nordisk-baltiska delegationen bestående av talmännen (från vänster) Maria Lohela, Finland, Viktoras Pranckietis, Litauen, Unnur Bra Konradsdottir, Island, Urban Ahlin, Sverige, Inara Murniece, Lettland, Olemic Thommessen, Norge samt Eiki Nestor, Estland. Foto: Tomas Enqvist/TT
Talmannen i USA:s representanthus Paul Ryan (mitten) omgiven av den nordisk-baltiska delegationen bestående av talmännen (från vänster) Maria Lohela, Finland, Viktoras Pranckietis, Litauen, Unnur Bra Konradsdottir, Island, Urban Ahlin, Sverige, Inara Murniece, Lettland, Olemic Thommessen, Norge samt Eiki Nestor, Estland. Foto: Tomas Enqvist/TT
Utrikes

Säkerhet i fokus vid talmansträff i USA

Epoch Times

Bara timmar innan Sveriges talman Urban Ahlin mötte sin amerikanske kollega Paul Ryan fattade USA:s kongress ett principiellt viktigt beslut om Nato.

Kongressledamöterna står upp för vad de anser är viktigt - oavsett president Donald Trumps inställning, säger Ahlin.

Beslutet som nästan enhälligt röstades igenom i representanthuset var en resolution som understryker att dess ledamöter står bakom artikel 5 i Natostadgan - den som slår fast att en attack mot ett av medlemsländerna betraktas som en attack mot alla.

Det är mer än vad president Donald Trump gjorde vid Natotoppmötet i Bryssel i maj, där han väckte oro genom att inte klart uttala sitt stöd för Natos säkerhetsgarantier.

– Trump var inte tydlig med det på Natomötet och därför tog ledamöterna i kongressen själva ett initiativ, säger Urban Ahlin (S) till TT på telefon från Washington DC.

-Det råder ingen tvekan om att kongressen är väldigt oberoende, den går inte i presidentens ledband.

Nämnde TTIP

Diskussionerna med Wisconsinrepublikanen Paul Ryan omfattade även innovation, säkerhetspolitik - i synnerhet situationerna i Ryssland, Ukraina och Krim - samt handel.

– Han var väldigt mån om handelsförhandlingarna mellan USA och Europa, han nämnde faktiskt TTIP specifikt vilket jag tycker var glädjande, säger Ahlin som leder en delegation med sex andra nordisk-baltiska talmän.

TTIP är det frihandelsavtal mellan USA och Europa som höll på att förhandlas fram under president Barack Obama. Det kritiserades hårt av Trump under valrörelsen och ligger nu på is.

Urban Ahlin säger att delegationen, som varit i USA sedan i tisdags, möttes av respekt och välvilja.

– Att vi reser tillsammans så här och kan föra fram ett gemensamt budskap gör ett starkt intryck i det polariserade Washington DC.

"Inte lätt"

Talmännen träffar inte Donald Trump men de har fått en insikt i ett parlamentariskt arbete som är starkt präglat av hans presidentskap.

Ryan berättade om de pågående förhandlingarna om en ny sjukförsäkringsreform (som Republikanerna vill ska riva upp och ersätta "Obamacare"), hur kongressen tar fram en egen budget efter att Trump lämnat sitt budgetförslag och om kommande infrastruktursatsningar.

– Republikanerna har majoritet i kongressen men det betyder inte att det är lätt för Trump att få igenom sina reformer. Paul Ryan säger inget om Trumps politik, men det är tydligt att han och kollegorna arbetar för vad de själva tycker är viktigt.

Under mötet underströks också vikten av att USA skickar kongressdelegationer till Norden.

En sådan, med ledamöter från båda partierna, kommer till Sverige i nästa vecka.

(TT)

Bakgrund: Så styrs USA

Styret av USA bygger på maktdelning mellan den verkställande makten (presidenten), den lagstiftande (kongressen) och den dömande (Högsta domstolen).

Tanken är att de tre ska kontrollera varandra. Systemet, som finns beskrivet i USA:s grundlag från 1789, har viss inbyggd tröghet - varje aktör har vissa möjligheter att granska och begränsa de andra. I USA kallas detta "check and balances" (ungefär kontroll och balans).

Presidenten är både stats- och regeringschef och bildar inte regering beroende på mandatfördelningen i kongressen. Presidenten utser bland annat Högsta domstolens domare och är överbefälhavare för militären.

Kongressen stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag samt godkänner ministrar och andra höga tjänstemän. Den har sitt säte i Capitolium i Washington DC och består av två kamrar: senaten och representanthuset.

Alla de 435 ledamöterna i representanthuset måste väljas om vartannat år. De 100 senatorerna, två från varje delstat, väljs på sex år (vartannat år löper omkring en tredjedel av deras mandatperioder ut).

Federala tjänstemän, inklusive presidenten, och domare kan avsättas av kongressen genom riksrätt.

HD kan underkänna lagar som stiftas av kongressen.

Källa: USA:s konstitutionbesöker USA

 

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingTalmannen i USA:s representanthus Paul Ryan (mitten) omgiven av den nordisk-baltiska delegationen bestående av talmännen (från vänster) Maria Lohela, Finland, Viktoras Pranckietis, Litauen, Unnur Bra Konradsdottir, Island, Urban Ahlin, Sverige, Inara Murniece, Lettland, Olemic Thommessen, Norge samt Eiki Nestor, Estland. Foto: Tomas Enqvist/TT
Talmannen i USA:s representanthus Paul Ryan (mitten) omgiven av den nordisk-baltiska delegationen bestående av talmännen (från vänster) Maria Lohela, Finland, Viktoras Pranckietis, Litauen, Unnur Bra Konradsdottir, Island, Urban Ahlin, Sverige, Inara Murniece, Lettland, Olemic Thommessen, Norge samt Eiki Nestor, Estland. Foto: Tomas Enqvist/TT
Utrikes

Säkerhet i fokus vid talmansträff i USA

Epoch Times

Bara timmar innan Sveriges talman Urban Ahlin mötte sin amerikanske kollega Paul Ryan fattade USA:s kongress ett principiellt viktigt beslut om Nato.

Kongressledamöterna står upp för vad de anser är viktigt - oavsett president Donald Trumps inställning, säger Ahlin.

Beslutet som nästan enhälligt röstades igenom i representanthuset var en resolution som understryker att dess ledamöter står bakom artikel 5 i Natostadgan - den som slår fast att en attack mot ett av medlemsländerna betraktas som en attack mot alla.

Det är mer än vad president Donald Trump gjorde vid Natotoppmötet i Bryssel i maj, där han väckte oro genom att inte klart uttala sitt stöd för Natos säkerhetsgarantier.

– Trump var inte tydlig med det på Natomötet och därför tog ledamöterna i kongressen själva ett initiativ, säger Urban Ahlin (S) till TT på telefon från Washington DC.

-Det råder ingen tvekan om att kongressen är väldigt oberoende, den går inte i presidentens ledband.

Nämnde TTIP

Diskussionerna med Wisconsinrepublikanen Paul Ryan omfattade även innovation, säkerhetspolitik - i synnerhet situationerna i Ryssland, Ukraina och Krim - samt handel.

– Han var väldigt mån om handelsförhandlingarna mellan USA och Europa, han nämnde faktiskt TTIP specifikt vilket jag tycker var glädjande, säger Ahlin som leder en delegation med sex andra nordisk-baltiska talmän.

TTIP är det frihandelsavtal mellan USA och Europa som höll på att förhandlas fram under president Barack Obama. Det kritiserades hårt av Trump under valrörelsen och ligger nu på is.

Urban Ahlin säger att delegationen, som varit i USA sedan i tisdags, möttes av respekt och välvilja.

– Att vi reser tillsammans så här och kan föra fram ett gemensamt budskap gör ett starkt intryck i det polariserade Washington DC.

"Inte lätt"

Talmännen träffar inte Donald Trump men de har fått en insikt i ett parlamentariskt arbete som är starkt präglat av hans presidentskap.

Ryan berättade om de pågående förhandlingarna om en ny sjukförsäkringsreform (som Republikanerna vill ska riva upp och ersätta "Obamacare"), hur kongressen tar fram en egen budget efter att Trump lämnat sitt budgetförslag och om kommande infrastruktursatsningar.

– Republikanerna har majoritet i kongressen men det betyder inte att det är lätt för Trump att få igenom sina reformer. Paul Ryan säger inget om Trumps politik, men det är tydligt att han och kollegorna arbetar för vad de själva tycker är viktigt.

Under mötet underströks också vikten av att USA skickar kongressdelegationer till Norden.

En sådan, med ledamöter från båda partierna, kommer till Sverige i nästa vecka.

(TT)

Bakgrund: Så styrs USA

Styret av USA bygger på maktdelning mellan den verkställande makten (presidenten), den lagstiftande (kongressen) och den dömande (Högsta domstolen).

Tanken är att de tre ska kontrollera varandra. Systemet, som finns beskrivet i USA:s grundlag från 1789, har viss inbyggd tröghet - varje aktör har vissa möjligheter att granska och begränsa de andra. I USA kallas detta "check and balances" (ungefär kontroll och balans).

Presidenten är både stats- och regeringschef och bildar inte regering beroende på mandatfördelningen i kongressen. Presidenten utser bland annat Högsta domstolens domare och är överbefälhavare för militären.

Kongressen stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag samt godkänner ministrar och andra höga tjänstemän. Den har sitt säte i Capitolium i Washington DC och består av två kamrar: senaten och representanthuset.

Alla de 435 ledamöterna i representanthuset måste väljas om vartannat år. De 100 senatorerna, två från varje delstat, väljs på sex år (vartannat år löper omkring en tredjedel av deras mandatperioder ut).

Federala tjänstemän, inklusive presidenten, och domare kan avsättas av kongressen genom riksrätt.

HD kan underkänna lagar som stiftas av kongressen.

Källa: USA:s konstitutionbesöker USA

 

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024