Den nu gällande sjukförsäkringslagen "Obamacare", vars egentliga namn är "The Patient Protection and Affordable Care Act", antogs av kongressen i mars 2010 efter en bitter politisk strid.

"Obamacare" är mycket komplex och har beskrivits som den mest omfattande välfärdsreformen i USA sedan 1960-talet. Den säger bland annat att försäkringsbolag inte får neka sjukvårdsförsäkring åt personer som redan har en diagnos eller avsluta försäkringar när människor blir sjuka, att unga vuxna får omfattas av sina föräldrars försäkringar tills de fyller 26 år samt att de statliga försäkringarna för pensionärer (Medicare) och låginkomsttagare (Medicaid) utvidgas. Dessutom har varje delstat uppmanats att skapa en sorts sjukvårdsförsäkringsbörs. Amerikaner ska i sin deklaration kunna påvisa att de har försäkring, annars hotar böter, enligt lagen.

Republikanerna kritiserar "Obamacare" för att vara onödigt komplicerad, kostsam och en "jobbdödare" för småföretagare. Ett av president Donald Trumps mest framträdande löften var att riva upp och ersätta den.

I början av mars presenterade Republikanerna sitt förslag till ersättning, kallat "The American Health Care Act". Den behöll populära delar ur "Obamacare", nämligen att barn får ingå i föräldrars försäkringar samt att försäkringsbolag inte får diskriminera patienter som har diagnoser.

Men den tar bort beskattningar av höginkomsttagare, försäkringsbolag och läkemedelsbolag samt det statliga kravet att enskilda ska ha försäkring. Och försäkringsbolag tillåts att höja avgifterna med 30 procent årligen för dem som inte betalar sina premier. Grunden i det nya förslaget är att amerikaner ska få skattelättnader anpassade efter ålder och inkomst - pengar som ska användas för försäkringsköp.

En omröstning om lagförslaget i mars stoppades, eftersom Republikanerna inte hade tillräckligt många röster för att få det godkänt i representanthuset. Men en omskriven version godkändes i maj, i vilken det hette att försäkringsbolag får ta ut högre premier från kunder som redan är sjuka. Extra pengar öronmärktes för att kunna hjälpa sjuka att betala sådana premier.

Senaten ville dock inte ta upp det förslaget till omröstning utan har under maj och juni jobbat med ett eget förslag. Det innefattar bland en inbromsning av utvidgningen av Medicaid. Skrivningen ger också delstaterna större makt att besluta vad som ingår i "grundläggande hälsovård" och huruvida försäkringstagare som redan har en diagnos måste betala en högre premie.

Båda kamrarna vill ta bort finansieringen till organisationen Planned parenthood, som bland annat utför aborter.

I nuläget bedöms 27 miljoner människor i USA sakna sjukförsäkring. Om den nya lagen blir verklighet kommer antalet att stiga till 59 miljoner år 2026 enligt kongressens oberoende budgetkontor.

Källor: Columbia University, The New York Times, kongressens budgetkontor, CBO, Healthcare.gov