Skolinspektionen rapporterar om bristande studiero och trygghet i skolorna efter en genomförd lärar- och elevenkät. Hos de politiska partierna varierar uppfattningarna om hur man löser problemen, från stöd till straff.

Under den valrörelse som snart är över har skolan varit ett debattämne för samtliga partier. Inte minst har det handlat om studiero och trygghet i klassrummen och hur detta åstadkoms.

När Skolinspektionen genomförde en enkätundersökning bland skolelever i olika årskurser visade det sig till exempel att 14 procent av eleverna i årskurs 5 inte känner sig trygga alls. Känslan av otrygghet ökar i högstadiet till 17 procent i årskurs 8 för att sedan sjunka till att 10 procent känner sig otrygga i årskurs 2 i gymnasiet.

– En trygg skolmiljö är en förutsättning för att eleverna ska kunna koncentrera sig på skolarbetet och undervisningen, sade Agnetha Burström, inspektör på Skolinspektionen när rapporten presenterades.

Den framtid som ligger 25 år in i tiden, den sitter i dag vid ett bord på förskolan Isbjörnen. 

—Johan Pehrson Partiledare, Liberalerna

Trygghet och studiero är avgörande för att eleverna ska lyckas i skolan, det är de flesta överens om. Men Skolinspektionens egna undersökningar visar att det är skillnader i upplevelsen av vad till exempel ”studiero” innebär, beroende på om man är lärare eller elev.

I Skolenkäten, som under vårterminen 2022 genomfördes för tjugoandra gången, står det klart att lärarnas upplevelse av att det är lugnt i klassen inte nödvändigtvis delas av eleverna.

Närmare nio av tio lärare uppger att det alltid eller ofta är studiero på de lektionerna.

Här visar det sig vara ett ganska stort gap mellan lärare och elevers uppfattning. Bara fyra av tio elever i grundskolan och sex av tio elever i gymnasiet anser att de har studiero i klassrummen.

– I de frågor där det går att jämföra de svar eleverna och lärarna lämnat, så är lärarna i regel mer positiva, säger Per Gillström, utredare på Skolinspektionen, till Epoch Times och fortsätter:

– Frågornas utformning gör att eleverna utgår från sig själva när de besvarar dem, medan lärarna å andra sidan ska ge en mer övergripande bild. Det är förmodligen där vi hittar förklaringen till skillnaderna mellan lärare och elever.

Även om den stora majoriteten av eleverna känner sig trygga i skolan i dag så finns en växande grupp som inte gör det. Upplevelsen av trygghet varierar även stort mellan olika skolor.

Övriga frågor som elever och lärare har fått besvara har handlat om bemötande, från och gentemot både lärare och elever. Undersökningen har också tittat på hur eleverna får lära sig kritiskt tänkande.

Vidare har man tittat på hur stödet på skolorna ser ut för den som behöver det, inflytande i sin vardag på skolan, elevhälsa och hur skolorna upplevs arbeta med att förhindra kränkningar.

Under de sista veckorna före valet har valplattformarna börjat ramla in från de olika partierna, och i olika utsträckning berör de alla vad de anser behöver ske för att öka både trygghet och studiero i skolorna.

Höjda behörighetskrav för lärare är något Kristdemokraterna vill se, samt att mer av de lektioner som äger rum ska vara lärarledda. Detta anser man ska öka studieron. Trygghetssituationen vill man åtgärda genom att göra det lättare för skolorna att stänga av mobbare.

16 miljarder kronor fördelat över tre år vill Liberalerna satsa på skolan. För att öka studiero och trygghet vill man att lagstiftningen ska skärpas, detta för att möjliggöra det som även Kristdemokraterna efterfrågar: att göra det möjligt att stänga av eller förflytta elever som stör miljön för de övriga i klassrummet eller korridoren.

Liberalerna vill också se en typ av akutskolor där stökiga elever ska kunna fortsätta sina studier under en period då man arbetar med de problem som finns.

Liberalerna har i flera år drivit sin politik på området utifrån premissen att vara politikens enda skolparti. När den slutliga partiledardebatten i Sveriges Radio hölls i P1 den 2 september konstaterade L att det inte bara handlar om enskilda barn och ungdomar, utan om landets framtid. Detta, menade partiledaren Johan Pehrson, gör det extra viktigt att ta tag i problem i skolmiljön när de uppstår:

– Den framtid som ligger 25 år in i tiden, den sitter i dag vid ett bord på förskolan Isbjörnen.

I skolorna vill Liberalerna dessutom se så kallade sociala team med uppgift att förebygga oordning och otrygghet. Andra frågor i skolsituationen som partiet vill driva är särskilda, mindre studiegrupper och ambitionen är att vid slutet av nästa mandatperiod ska cirka 25 000 elever ha tillgång till dessa studiegrupper. Tanken är också att det under kommande år ska anställas 1 000 fler speciallärare.

Moderaterna vill införa en ändring i skollagens portalparagraf om krav på ordning och studiero som ett sätt att komma till rätta med situationen i skolorna. Till detta vill man också införa omdömen i skolan.

Fler lärarledda lektioner och f ler studietimmar är andra åtgärder som partiet vill se.

24 timmar efter debatten hade Liberalerna fortfarande inte slagit fast vad man vill gå till val på när det gäller trygghet och studiero i skolorna.

När de rätta orden formulerats meddelade partiet den 3 september att man nu går till val på att halvera otryggheten i skolorna under kommande mandatperiod, under förutsättning att oppositionen vinner valet. Detta ska i så fall vara genom ordningsomdömen, där man kan se vilka barn som inte riktigt klarar av att arbeta lugnt i klassrummen, och därmed stör sina klasskamrater. Utifrån dessa omdömen ska man sedan kunna vidta de åtgärder som behövs för att få det enskilda barnet, eller barnen, tillbaka på rätt spår.

Andra förslag är att öka informationsutbytet mellan polis och socialtjänst, dra in studiebidraget för den som hotar andra, införa ordningskontrakt samt slopa kravet på elevers medbestämmande om ordningsregler, bland mycket annat.

Centerpartiet går i sitt nyligen offentliggjorda valmanifest inte på djupet med hur man vill öka studiero och trygghet i skolan. Men precis som Moderaterna värnar man det fria skolvalet.

Man vill också stärka elevhälsan och menar att det är ett sätt att komma till rätta med olika typer av trakasserier som kan göra studietiden svår för den som drabbas. Partiet vill också se en kontinuerlig fortbildning av lärare och rektorer för att öka deras möjlighet att hantera de problem som kan uppstå i skolmiljö. Till detta kommer ett utökat stöd till eleverna.

Det är de mest utsatta skolorna som står i fokus i Socialdemokraternas valmanifest. Dessa sägs vara 150 till antalet och kommer att vara fokus för den största satsningen då man anser att en trygg skolgång inte bara är vägen till ett framtida jobb utan också, som man säger, ett vaccin mot gängkriminalitet.

De pengar som skolorna förväntas få tillgång till kan antingen användas till att skapa mindre studiegrupper eller till att ha fler lärare i klassrummen under lektionerna och på så sätt både motverka stök i klassrummet och göra det lättare för den elev som behöver det att få hjälp.

Som ett led i att öka tryggheten på skolorna för både elever och personal vill man också se högre straff för de som utsätter utbildningspersonal för hot, våld och trakasserier.

Miljöpartiet vill göra skolan till en bättre plats för samtliga som har sin arbetsdag där genom att generellt öka personaltätheten.

Man vill se fler skolsköterskor, specialpedagoger och kuratorer. För att försäkra sig om att lärarna stannar inom yrket och på skolan vill man säkra högre lärarlöner och en god arbetsmiljö.

För att göra skolan till en trygg och fungerande miljö vill Vänsterpartiet tillföra mer resurser. Detta för att möta samtliga barn utifrån deras olikheter och skiftande behov och på så sätt skapa en god studiemiljö.

Precis som Miljöpartiet vill man stärka elevhälsan och tillföra specialpedagoger, fritidsverksamhet och socialt stöd. Detta med hänvisning till att den psykiska ohälsan i dag är utbredd bland både skolbarn och skolungdomar.

Sverigedemokraterna ger i sitt valmanifest inte uttryck för någon utpräglad politik för att stötta elever i deras vardag, annat än att man vill flytta barn som inte fungerar i skolmiljön till jourskolor respektive pliktskolor, beroende på hur mycket de anses störa sina skolkamrater. Man vill också se en nolltolerans mot hot, våld och kriminella attribut.

Att vissa barn anses skapa otrygghet i klassrummet och störa den eftertraktade studieron är inget nytt. Sett ur det historiska perspektivet har det i varje tid funnits en norm för hur både stora och små ska vara.

De som avvikit från normen har problematiserats, både i skolvärlden och i samhället i stort.

Länge kallades dessa barn som avvek vanartiga. Dessa ansågs vara de stökiga, bråkiga och olydiga barnen.

I skolstadgan från 1881 kan man läsa vad som förväntades av barn som skulle gå i den, på initiativ av Fridtjuv Berg, relativt nystartade Folkskolan: ”Barnen böra inställa sig i skolan rena och snyggt klädda samt försedda med nödvändiga böcker och skrifsaker.

Barnen iakttaga stillhet och uppmärksamhet vid undervisningen, ådagalägge flit och ordentlighet i sitt arbete samt sedlighet och anständighet i allt sitt uppförande.

Barnen vise aktning och lydnad för sina lärare samt mottage utan gensägelse eller motstånd deras föreskrifter, förmaningar, tilltal eller bestraffningar.

Barnen skola vårda sina egna och skolans tillhörigheter. Skada, som barn af okynne eller vårdslöshet föröfvar å skolans eller kamraters tillhörigheter, ersättes af den vållande.”

För de barn som inte levde upp till de satta reglerna väntade en stigande skala av tillrättavisningar enligt följande: ”Begår barn någon förseelse, skall läraren eller lärarinnan efter felets beskaffenhet tillrättavisa barnet genom kärleksfullt tilltal, allvarlig varning, anmärkning i anmärkningsbok, tillsägelse att under kortare tid stå upp från sin plats, tillfälligt afskiljande från kamraterna, utvisande från lärorummet eller dylikt. Skulle barn visa fortfarande gensträfvighet och trots, må det vid förnyade förseelser kunna blifva underkastadt lindrig kroppsaga af läraren.”

Om inte heller detta hjälpte, utan barnet ”genom fortfarande vanart och dåligt uppförande utöfvar ett skadligt inflytande på de öfriga barnen” så kunde barnet blir föremål för en anmälan till skolinspektören. Det fanns dock ingen förutbestämd åtgärd för att hantera barnen.

Kontakta skribenten: [email protected]