loadingBild från Gaza stad 5 november. En riktig bild är oftare "skitigare" med fler detaljer och rörelse. De fejkade bilderna upplevs ofta som putsade och fria från oskärpa och smuts. Foto: Mohammed Alaswad/AP/TT
Bild från Gaza stad 5 november. En riktig bild är oftare "skitigare" med fler detaljer och rörelse. De fejkade bilderna upplevs ofta som putsade och fria från oskärpa och smuts. Foto: Mohammed Alaswad/AP/TT
Inrikes

Så kollar du om bilderna från kriget är äkta

Marcus Alexandersson

Dubbelkolla, tänk efter och räkna till tio. Det är några av råden för att undvika att falla för fejkade bilder eller råka sprida desinformation i rapporteringen av kriget mellan Israel och Hamas. Med blotta ögat är det svårt att avgöra vad som är sant.

Fejkade bilder, filmer och desinformation om kriget mellan Israel och Hamas har fått stor spridning på sociala medier. Bland annat gick nyhetsbyrån AP i dagarna ut och bekräftade ett uppmärksammat filmklipp på ett flyganfall som fejkat. Klippet, som cirkulerat flitigt på bland annat X, kommer från datorspelet "Squad".

Men hur ska man själv kunna kolla om en bild, film eller annan information från kriget verkligen stämmer?

Praktiska råd för att undvika desinformation

(TT)

Både Jörgen Ahlberg och Thomas Nygren poängterar att det viktigaste är att vara källkritisk, men lyfter även en del praktiska råd:

* Skaffa dig oberoende kunskap. Ju mer du vet om ett ämne desto bättre kan du värdera information från en konflikt, exempelvis.

* Räkna till tio innan du sprider. Stämmer uppgifterna? Vad står det egentligen i texten?

* Lär dig vilka manipulativa strategier som finns. En hel del desinformation bygger på samma mönster att uppröra.

* Dubbelkolla om något verkar osannolikt.

* Sök originalkällan om en bild eller ett filmklipp verkar fejkat, exempelvis via att dra in den i en sökmotor som Google. Är bilden verkligen från händelsen som beskrivs?

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingBild från Gaza stad 5 november. En riktig bild är oftare "skitigare" med fler detaljer och rörelse. De fejkade bilderna upplevs ofta som putsade och fria från oskärpa och smuts. Foto: Mohammed Alaswad/AP/TT
Bild från Gaza stad 5 november. En riktig bild är oftare "skitigare" med fler detaljer och rörelse. De fejkade bilderna upplevs ofta som putsade och fria från oskärpa och smuts. Foto: Mohammed Alaswad/AP/TT
Inrikes

Så kollar du om bilderna från kriget är äkta

Marcus Alexandersson

Dubbelkolla, tänk efter och räkna till tio. Det är några av råden för att undvika att falla för fejkade bilder eller råka sprida desinformation i rapporteringen av kriget mellan Israel och Hamas. Med blotta ögat är det svårt att avgöra vad som är sant.

Fejkade bilder, filmer och desinformation om kriget mellan Israel och Hamas har fått stor spridning på sociala medier. Bland annat gick nyhetsbyrån AP i dagarna ut och bekräftade ett uppmärksammat filmklipp på ett flyganfall som fejkat. Klippet, som cirkulerat flitigt på bland annat X, kommer från datorspelet "Squad".

Men hur ska man själv kunna kolla om en bild, film eller annan information från kriget verkligen stämmer?

Praktiska råd för att undvika desinformation

(TT)

Både Jörgen Ahlberg och Thomas Nygren poängterar att det viktigaste är att vara källkritisk, men lyfter även en del praktiska råd:

* Skaffa dig oberoende kunskap. Ju mer du vet om ett ämne desto bättre kan du värdera information från en konflikt, exempelvis.

* Räkna till tio innan du sprider. Stämmer uppgifterna? Vad står det egentligen i texten?

* Lär dig vilka manipulativa strategier som finns. En hel del desinformation bygger på samma mönster att uppröra.

* Dubbelkolla om något verkar osannolikt.

* Sök originalkällan om en bild eller ett filmklipp verkar fejkat, exempelvis via att dra in den i en sökmotor som Google. Är bilden verkligen från händelsen som beskrivs?

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024