loading



Tysklands flagga vajar framför riksdagshuset där det tyska parlamentet, förbundsdagen, har sitt säte. Den 16 december 2013. Foto: John Macdougall/AFP via Getty Images
Tysklands flagga vajar framför riksdagshuset där det tyska parlamentet, förbundsdagen, har sitt säte. Den 16 december 2013. Foto: John Macdougall/AFP via Getty Images
Utrikes

Rapport: Tyskland står i ”frontlinjen” mot kinesisk och rysk påverkan

Alexander Zhang

Tyskland är i frontlinjen för västs ”nya kalla krig” mot kinesisk och rysk påverkan, enligt en ledande brittisk tankesmedja.

Medan Ryssland har försökt att undergräva allmänhetens förtroende för demokratiska institutioner, har Kina å sin sida huvudsakligen fokuserat på ekonomiska tillgångar, säger Royal United Services Institute (RUSI), en London-baserad tankesmedja med fokus på försvar och säkerhet, i sin senaste rapport.

Tysklands ekonomiska beroendeställning till Kina har orsakat en växande oro i Berlin, säger rapporten, och den kinesiska regimens beteende under KKP-viruspandemin har påskyndat Tysklands förändrade inställning till bilaterala förbindelser.

Vårdpersonal tar hand om en KKP-viruspatient från Italien vid Dresdens universitetssjukhus i Tyskland, den 26 mars 2020. Foto: Matthias Rietschel-Pool/Getty Images

Både Kina och Ryssland utnyttjar sårbarheterna i Tysklands decentraliserade politiska struktur, och kringgår ofta Berlin för att utöva inflytande direkt på lokala myndigheter, säger rapporten.

”Ryskt och kinesiskt engagemang i och potentiell infiltration av Tysklands samhälle, politik och ekonomi är ett hot inte bara för Europas största ekonomi, utan också för hela kontinenten och för större västerländska demokratiska institutioner”, säger den avslutningsvis.

Skiftande uppfattning

Även om många tyska företagsledare fortsätter att vara extremt försiktiga med att kritisera den kinesiska regimen, så omvärderas nu Tysklands ekonomiska förbindelser med Kina av många inom näringsliv och politik.

I synnerhet har ett antal kinesiska övertaganden av medelstora företag, exempelvis den ledande robottillverkaren Kuka, lett till att Kina nu uppfattas som en strategisk konkurrent.

En robot serverar öl i företaget Kukas monter på Hanovermässan i norra Tyskland, den 24 april 2017. Foto: Tobias Schwarz/AFP via Getty Images

”Samtidigt som exportmarknaden förblev stark började Kina alltmer ses som en rival snarare än en oändlig möjlighet”, säger RUSI-rapporten.

Regimens beteende under KKP-viruskrisen har också fått folk att höja på ögonbrynen.

Den kinesiska regimen försökte påverka den allmänna opinionen i Tyskland om virusets ursprung och försökte pressa tyska regeringstjänstemän till att berömma Pekings hantering av utbrottet.

Kinas ökande krigföring, som tydliggjorts under pandemin, har ”fått tyska sinnen att mer beslutsamt fokusera på nackdelarna, vid sidan av fördelarna vad gäller deras affärsrelationer med Kina”.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Kinas premiärminister Li Keqiang deltar i en presentation av självkörande bilar på den nedlagda historiska Tempelhof-flygplatsen i Berlin, den 10 juli 2018. Foto: Fabrizio Bensch/AFP/Getty Images

Europeiska grupperingar

Rapporten, skriven av John Kampfner, senior medarbetare vid RUSI, är en del av en serie artiklar om ryska och kinesiska aktiviteter i Europa.

RUSI:s generaldirektör, dr Karin von Hippel, analyserade Kinas strategiska mål i sin introduktion av artikelserien.

”Den kinesiska regimen vill försäkra sig om att Europa inte gör gemensam sak med USA vad gäller att begränsa Kinas globala handlingsutrymme, och avleda all europeisk kritik av Kinas mänskliga rättigheter”, skriver hon.

Olika grupperingar inom Europa har hindrat väst från att anta en enhetlig strategi och respons, säger hon. Till exempel har Kinas närmare europeiska vänner, särskilt Grekland, Ungern och Portugal, upprepade gånger blockerat EU:s politik mot Kina.

Men pandemin har ”påskyndat inlärningskurvan och förstärkt den växande oron för Kina”, skriver hon. ”Alltför många länder inser nu att de varit alldeles för beroende av Kina vad gäller viktiga produkter, ofta till deras nackdel.”

Cathy He bidrag till rapporteringen.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading



Tysklands flagga vajar framför riksdagshuset där det tyska parlamentet, förbundsdagen, har sitt säte. Den 16 december 2013. Foto: John Macdougall/AFP via Getty Images
Tysklands flagga vajar framför riksdagshuset där det tyska parlamentet, förbundsdagen, har sitt säte. Den 16 december 2013. Foto: John Macdougall/AFP via Getty Images
Utrikes

Rapport: Tyskland står i ”frontlinjen” mot kinesisk och rysk påverkan

Alexander Zhang

Tyskland är i frontlinjen för västs ”nya kalla krig” mot kinesisk och rysk påverkan, enligt en ledande brittisk tankesmedja.

Medan Ryssland har försökt att undergräva allmänhetens förtroende för demokratiska institutioner, har Kina å sin sida huvudsakligen fokuserat på ekonomiska tillgångar, säger Royal United Services Institute (RUSI), en London-baserad tankesmedja med fokus på försvar och säkerhet, i sin senaste rapport.

Tysklands ekonomiska beroendeställning till Kina har orsakat en växande oro i Berlin, säger rapporten, och den kinesiska regimens beteende under KKP-viruspandemin har påskyndat Tysklands förändrade inställning till bilaterala förbindelser.

Vårdpersonal tar hand om en KKP-viruspatient från Italien vid Dresdens universitetssjukhus i Tyskland, den 26 mars 2020. Foto: Matthias Rietschel-Pool/Getty Images

Både Kina och Ryssland utnyttjar sårbarheterna i Tysklands decentraliserade politiska struktur, och kringgår ofta Berlin för att utöva inflytande direkt på lokala myndigheter, säger rapporten.

”Ryskt och kinesiskt engagemang i och potentiell infiltration av Tysklands samhälle, politik och ekonomi är ett hot inte bara för Europas största ekonomi, utan också för hela kontinenten och för större västerländska demokratiska institutioner”, säger den avslutningsvis.

Skiftande uppfattning

Även om många tyska företagsledare fortsätter att vara extremt försiktiga med att kritisera den kinesiska regimen, så omvärderas nu Tysklands ekonomiska förbindelser med Kina av många inom näringsliv och politik.

I synnerhet har ett antal kinesiska övertaganden av medelstora företag, exempelvis den ledande robottillverkaren Kuka, lett till att Kina nu uppfattas som en strategisk konkurrent.

En robot serverar öl i företaget Kukas monter på Hanovermässan i norra Tyskland, den 24 april 2017. Foto: Tobias Schwarz/AFP via Getty Images

”Samtidigt som exportmarknaden förblev stark började Kina alltmer ses som en rival snarare än en oändlig möjlighet”, säger RUSI-rapporten.

Regimens beteende under KKP-viruskrisen har också fått folk att höja på ögonbrynen.

Den kinesiska regimen försökte påverka den allmänna opinionen i Tyskland om virusets ursprung och försökte pressa tyska regeringstjänstemän till att berömma Pekings hantering av utbrottet.

Kinas ökande krigföring, som tydliggjorts under pandemin, har ”fått tyska sinnen att mer beslutsamt fokusera på nackdelarna, vid sidan av fördelarna vad gäller deras affärsrelationer med Kina”.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Kinas premiärminister Li Keqiang deltar i en presentation av självkörande bilar på den nedlagda historiska Tempelhof-flygplatsen i Berlin, den 10 juli 2018. Foto: Fabrizio Bensch/AFP/Getty Images

Europeiska grupperingar

Rapporten, skriven av John Kampfner, senior medarbetare vid RUSI, är en del av en serie artiklar om ryska och kinesiska aktiviteter i Europa.

RUSI:s generaldirektör, dr Karin von Hippel, analyserade Kinas strategiska mål i sin introduktion av artikelserien.

”Den kinesiska regimen vill försäkra sig om att Europa inte gör gemensam sak med USA vad gäller att begränsa Kinas globala handlingsutrymme, och avleda all europeisk kritik av Kinas mänskliga rättigheter”, skriver hon.

Olika grupperingar inom Europa har hindrat väst från att anta en enhetlig strategi och respons, säger hon. Till exempel har Kinas närmare europeiska vänner, särskilt Grekland, Ungern och Portugal, upprepade gånger blockerat EU:s politik mot Kina.

Men pandemin har ”påskyndat inlärningskurvan och förstärkt den växande oron för Kina”, skriver hon. ”Alltför många länder inser nu att de varit alldeles för beroende av Kina vad gäller viktiga produkter, ofta till deras nackdel.”

Cathy He bidrag till rapporteringen.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024