Växelfel, signalfel och eviga förseningar? Om du är flitig tågresenär kanske det låter bekant. Nu ska det bli bättre lovar regeringen, som gett Trafikverket mer pengar men också utökat ansvar för ersättning till försenade resenärer. Frågan är hur långt det räcker.
Många åtgärder har vidtagits för att få bukt med förseningarna genom åren. Den senaste i raden är en regeländring som trädde i kraft den första juli i år. Då ändrades ansvarsfördelningen mellan Trafikverket och tågbolagen vid förseningar.
Nu ska Trafikverket betala tågbolagens kostnader för förseningsersättning till resenärerna som beror på sådant som verket ansvarar för, exempelvis spårfel och signalfel. För alla försenade resenärer blir det ingen skillnad, de kräver ut sina pengar av tågbolagen som tidigare. Men tågbolagen kan i sin tur kräva Trafikverket på ersättning.
Tanken är att detta ska bli ett incitament för Trafikverket att prioritera det underhåll som orsakar flest förseningar för resenärerna.
100 miljarder på tio år
Frågan är vilken skillnad regeländringen kommer innebära. En farhåga är att en del av pengarna går till tågbolagen i form av skadestånd, i stället för till underhåll.
Sedan tidigare har Trafikverket fått 100 miljarder kronor extra för långsiktigt järnvägsunderhåll för perioden 2018-2029. Skadeståndet till resenärerna ska hanteras inom Trafikverkets befintliga ram, och därmed får verket betala tågbolagen med de medel de har. Kanske även med extrapengarna för underhåll.
Det är dock inte så det är tänkt. Avsikten är att skadestånden ska minska med tiden när Trafikverket fått till ett bättre underhåll. Och dessutom kommer det bara att handla om begränsade belopp, försäkrar Näringsdepartementet. Dessutom kommer tågbolagen kunna hålla sina biljettpriser nere, då de slipper ifrån förseningsersättningen till resenärerna.
Summan okänd
Ingen vet ännu hur stora skadeståndsbelopp det kan röra sig om. Det handlar både om ersättning till resenärer och skadestånd för försenat gods, vilket är svårt att beräkna.
Tågbolagen har uppgifter om det totala antalet förseningar, men inte uppdelat på vems fel det är, förklarar Linda Thulin, rådgivare inom affärsutveckling på Trafikverket.
– Det är jättesvårt. Vi har suttit tillsammans med branschorganisationer innan den här ändringen trädde i kraft, men vi vet inget om volymerna ännu, säger hon.
Klart är dock att både Trafikverket och tågbolagen har behövt bygga upp administration och rutiner för nyordningen.
– Vi får nog räkna med minst 100 000 ärenden per år, säger Linda Thulin.
"Steg i rätt riktning"
Vissa ärenden, där tågbolagen och Trafikverket inte är överens, kan hamna i domstol så småningom, förklarar hon.
Tågbolagen tycker att det är bra att de kan kräva ersättning av Trafikverket. Fast varken SJ eller MTR kan säga om det leder till färre förseningar.
– Det är ett steg i rätt riktning. Vi får tillbaka pengar som vi tvingats betala ut. Men den stora kostnaden för oss får vi inte ersättning för, säger Claes Nyberg, pressansvarig på tågoperatören MTR.
Alla återkommande förseningar gör att resenärerna tappar tilltron till tågen och väljer andra färdsätt, förklarar han.
Tappar tilltron
– Vi ser generellt att folk bokar sina resor sent, och våra tåg fylls på vartefter. Det betyder att om förtroendet för tåg minskar så blir det färre som väljer att åka. På sikt kan det få stor betydelse för oss. Det är det som är den stora kostnaden, och det finns det inget instrument för, säger Claes Nyberg.
Det kostar inte heller Trafikverket något att ställa in tågavgångar med kort varsel, konstaterar han.
– Rörigheten sänker trovärdigheten kring tågen.
SJ säger sig inte ha någon uppfattning om ifall de nya reglerna verkligen kommer att ge färre förseningar, men även SJ tycker att det är positivt att tågbolagen nu kan kräva ersättning av Trafikverket.
Ansvaret måste redas ut
Frågan är hur mycket administration och arbete som de nya reglerna kommer att innebära, då Trafikverket och tågbolagen måste reda ut exakt vem som ansvarar för förseningen.
– Efter en tid kommer vi nog att hitta former för det. Det viktigaste är att fortsätta med arbetet att få infrastrukturen att hålla, säger Claes Nyberg.
(Johanna Cederblad/TT)
