Odysseus och att hitta sitt sanna jag, del 2: Lättjans synd
“Lotusätarnas land” 1861, av Robert Seldon Duncanson.


I del 1 av den här artikelserien introducerade vi de nio personligheter som enneagrammet består av och inbjöd till att utröna vilken av dessa typer du själv tillhör. Vi sade också att "Odysséen" framställer enneagreammets nummer som utmaningar som Odysseus möter och måste komma över. Sättet han kommer över varje nummer indikerar hur var och en av oss skulle komma över vårt eget nummers "dödssynd".

Odysseus möter synderna i motsatt ordning, med början på nummer nio. Vi reser runt med Odysseus tills vi slutligen möter synden som är kopplad till nummer ett.

Så i del 2 börjar vi i slutet och tittar på typ nio. Som du minns ser niorna i enneagrammets hjul sig själva som "jag är nöjd". De vill uppleva helhet och vara fridfulla. Som bäst är nian empatisk, pålitlig och harmonisk, som sämst apatisk, håglös och envis med oförmåga att vidta praktiska åtgärder. En del av denna inaktivitet beror på deras förmåga att se båda sidor av en position och att de därför misslyckas med att välja.

Niorna måste komma över dödssynden lättja.

Lotusätarna

Odysseus har ägnat 10 år åt att kriga i Troja och har slutligen, genom sin list och strategi med den trojanska hästen, lyckas ta sig över Trojas mur. Han lyckades med det som Akilles aggressiva utspel och andra grekiska slagkämpar misslyckades med eftersom han, som Homeros påpekar, är en "trollkarl". Zues säger: "Den stora Odysseus visdom överträffar alla andras".

Det är denna resursförmåga, visdom och motståndskraft som är nyckeln till att förstå hur Odysseus kan komma över det som ter sig övermäktigt.

Odysséen börjar i det som kallas media res, eller händelsernas mitt, så vi börjar inte från början utan mitt i. Det är först senare, i kapitel 9, som vi får veta att bland det första som Odysseus och hans män ställs inför efter att ha lämnat Troja är Lotusätarna.

“Lotusätarna” av W.E.F. Britten. Illustration till “The Early Poems of Alfred, Lord Tennyson.”

Olikt de traditionella fiender som de har träffat förut – vanligen kungar och soldater som vill döda dem – vill Lotusätarna dem inte något illa. De till och med erbjuder dem "honungssöta frukter" – lotusblommor – som de själva äter. När de äter frukten försvinner med ens alla bekymmer, rädslor och även deras önskningar. De i Odysseus besättning som äter frukten förlorar sin önskan om att återvända till Ithaca, sitt hem.

På sätt och vis är denna frestelse ett lysande exempel från antiken på vad vi idag är alltför bekanta med i väst: att domna bort.

Istället för att vara verkligt levande föredrar vi droger och drycker, eller är besatta av sex och spel, eller till och med ännu mer lågmält: tv-beroende, att surfa runt på nätet eller sluka sociala medier (i själva verket att inte göra någonting) eller arbetsnarkomani (att aldrig upphöra med att göra något).

På 1960-talet när västvärlden påbörjade sin långa resa mot intighet talade den amerikanska akademikern Timothy Leary om det så här: "Hoppa av – avlägsna dig själv från det externa sociala drama som är lika uttorkande och surrogatlikt som tv. Slå på – hitta ett sakrament som får dig att återvända till guds tempel, din egen kropp. Gå ut ur ditt sinne. Bli hög. Ta in – låt dig återfödas. Hoppa tillbaka in för att uttrycka det. Anamma ett nytt beteende som speglar din vision." Kort sagt, ignorera verkligheten och agera som om illusioner eller vanföreställningar var där de borde vara.

Apatin regerar, och man resignerar till ett liv på en låg nivå av icke-prestation.

Komma över lättja

Dödssynden här, som alla nior måste konfrontera om de ska lyckas fly den, är lättja. Så lätt det är för Odysseus män att falla för det och tro att de har funnit paradiset!

Odysseus förstår genast den enorma faran som han och hans besättning står inför och agerar. Faktiskt är det handling som är nyckeln här.

Odysseus tvingar sin besättning bort från ön och lotusätarna. Fransk gravyr från 1700-talet.

Han "experimenterar" själv inte med lotus; han resonerar inte "ja, det är ett sätt att se på saken" och han är inte av idén att hans män har rätt till sina egna åsikter och att han därför ska lämna det åt dem.

Han förstår fullständigt konsekvenserna av deras beteende, för egen del och för deras familjer som väntar på dem hemma i Ithaca. Han utfärdar istället bestämda order till sina besättningsmän som fortfarande är oberörda och tvingar dem tillbaka till skeppen. Där surrar han fast dem vid deras platser och kräver att de ror som galningar för att lämna ön bakom sig.

Motsatsen till lättja är viljestyrka: att fatta beslut som leder till omedelbar handling – gör det bara! Det är med den tydliga uppmaningen att ro, även om Odysseus vid det här laget inte vet riktigt var – bara genom handlingskraft kan de komma undan lättjan.

Lättjan som dödssynd manifesterar den skräckinjagande idén om ett liv som inte levs, ett slags permanent tillstånd av att vara avskiljs från verkligheten. På en kanske mindre extrem nivå visar sig lättjan som acceptans för saker som de är: att inte vilja göra förändringar, förbättringar, både vad gäller världen och kanske främst sig själv.

Det är ett slags fatalism som dränerar en på viljan att göra, uppnå och slutligen lyckas i livet. Och den yttersta framgången är förstås att "komma hem" – för sinnet att hitta sitt eget sanna jag och upptäcka sin egen skönhet.

Det är detta som Odysseus inte kan glömma: i Ithaca väntar hans hustru, hans själsfrände och även symboliskt sett hans egen själ, på honom. Inga uppoffringar är för stora för att nå dit, som vi ska få se.

Håll i minnet att Odysseus ger sig av med 12 skepp och full besättning, men hela besättningen och alla skepp går förlorade längs vägen; han kommer ensam hem. Det är därför vi måste anpassa oss, som Odysseus gjorde, till var och en av de dödssynder som besitter oss för att bli en hjälte eller hjältinna.

I nästa del är Odysseus på nummer åtta, då han möter en dödligare och mer ursinnig fiende än lättjan: cykloperna, Polyphemus och lustens synd. Här skulle "bara gör det" vara helt fel strategi för att komma över synden. Läs del 3 och se hur Odysseus "trollar" för att komma över dess oemotståndliga styrka.

Notera att jag är skyldig Michael J Goldberg och hans bok "Travels with Odysseus" många av dessa idéer, och jag rekommenderar starkt boken till dem som söker mer detaljerad information, även om Goldberg lustigt nog inte drar direkta paralleller till enneagrammet utan bara nämner det i bokens eftertext.

I artikelserien "Att hitta sitt sanna jag" kommer vi att diskutera nio typer av personligheter, deras brister, och visa hur Odysseus genom sina äventyr kom över dem och hittade hem.

James Sale är en brittisk affärsman, skapare till Motivational Maps som verkar i 14 länder. Han har skrivit över 40 böcker om management och utbildning, samt poesi. Som poet vann han första pris i The Society of Classical Poets 2017.