loading

Här, på en lastbilstrailer utrustad med magnetkamera på Campus Gräsvik i Karlskrona, startar nästa vecka undersökningen av 900 frivilliga. Johan Sanmartin Berglund är professor i hälsoteknik på Blekinge Tekniska Högskola och Mohassad Al Atia är röntgensjuksköterska och doktorand. Foto: Johan Nilsson/TT
Här, på en lastbilstrailer utrustad med magnetkamera på Campus Gräsvik i Karlskrona, startar nästa vecka undersökningen av 900 frivilliga. Johan Sanmartin Berglund är professor i hälsoteknik på Blekinge Tekniska Högskola och Mohassad Al Atia är röntgensjuksköterska och doktorand. Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes

Ny studie ska säkra åldersbedömningen

Epoch Times

Sedan i mars används magnetkameror för att bedöma om asylsökande unga med oklar ålder är barn eller vuxna. Men det vetenskapliga underlaget behöver fördjupas.

Därför inleds nu en stor svensk studie på unga i åldern 14 till 21,5.

– Vi analyserar detta förutsättningslöst. Det kan visa sig att det är jättebra, det kan visa sig att det finns brister, eller att det finns metoder som är ännu bättre, säger professor Johan Sanmartin Berglund vid Blekinge Tekniska Högskola (BTH).

På Campus Gräsvik i Karlskrona har en mobil magnetkamera inrymd på ett lastbilssläp rullat in. Alicia och Liam Hedlund, 16 och 14 år, är några av de allra första testpersonerna, som med fötterna före rullas in i den bullrande magnetkameran.

Bakvänd ordning

Nästa vecka drar studien i gång på allvar. Totalt ska 900 frivilliga undersökas på BTH och Karolinska Institutet. Ett krav är att deltagarna är födda i Sverige, så att de har en hundraprocentigt fastställd ålder från början.

Johan Sanmartin Berglund håller med om att ordningen kan tyckas bakvänd – att första börja använda metoden och sedan inleda en studie.

– Det kan man säga, men forskning tar tid. Ibland är inte verkligheten i fas med behoven. Det är ju ett politiskt beslut att börja använda denna metod.
En genomgång av 1 400 forskningsstudier föregick beslutet i Sverige, men ingen av dem var så omfattande som den som nu påbörjas.

– Det bästa underlaget som finns i dag är på magnetröntgen av knäled. Men det är baserat på enstaka studier och i forskningsvärlden litar vi aldrig på ett resultat, vi vill ju upprepa det, se att det går att göra på flera ställen med samma fynd, säger Johan Sanmartin Berglund.

Automatisk bildigenkänning

Utöver knäleder ska även hand- och fotleder undersökas. Förhoppningen är att kombinationen av bilder från flera olika leder ska ge en säkrare bedömning.

Samtidigt inleds en förstudie om automatisk bildigenkänning kan användas för att ge röntgenläkarna ett säkrare bedömningsunderlag.

Resultaten från studien ska rapporteras in löpande till Socialstyrelsen och ska senare även resultera i vetenskapliga artiklar. Intresset är stort från flera håll, även fotbollsvärlden.

– Fifa (det internationella fotbollsförbundet) har visat intresse, de vill ju kunna bedöma vem som är junior och senior.

(TT)

Inte åldern som ska bedömas

Rättsmedicinalverket organiserar åldersbedömningen av asylsökande unga genom knä- och tandundersökning. Men det handlar inte om att fastställa ålder, utan att bedöma om en person är under eller över 18 år, framhåller verkets metodexpert Elias Palm.

TT: En stor del av dem som ska åldersbedömas kommer från Afghanistan. Är det inte ett problem att studien görs på personer som är födda i Sverige?

– När skelettet mognar skiljer sig beroende på var man bor i världen. Men det finns en ganska stor konsensus kring att det egentligen inte är etniciteten, utan uppväxtförhållandena som påverkar hur fort man mognar. Sämre uppväxtförhållanden gör att skelettet mognar senare. Om det finns en felkälla åt något håll, så är det snarare så att de kommer att bedömas som yngre än vad de är.

TT: Hur stor är felmarginalen?

– Om knäleden mognat är det väldigt liten sannolikhet att personen är under 18 år. Däremot kan man vara 19-20 år och ha omogna knäleder. Det finns alltså en inbyggd rabatt för att kunna ge tillräckligt säkra svar för att man ska kunna säga att det här är ett rättssäkert system.

TT: Varför inleds en studie först när metoden redan har börjat användas i Sverige?

– Det finns ett vetenskapligt stöd för att driftssätta metoden, men vi bör forska vidare för att göra metoden ännu bättre.

TT: Hur nytt är det att åldersbedöma med hjälp av magnetkamerabilder på knäleder?

– Inom asylprocessen är Sverige först ut. Däremot används det till exempel inom fotbollen, där finns också åldersgränser.

TT: Vad händer framöver, kommer metoden att ändras?

– Vi har utvecklat den här metoden utifrån den kunskap som finns tillgänglig nu. Med tanke på flyktingströmmarna är det flera forskargrupper som tittar på detta nu och jag räknar med att det kommer att förändras över tid.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading

Här, på en lastbilstrailer utrustad med magnetkamera på Campus Gräsvik i Karlskrona, startar nästa vecka undersökningen av 900 frivilliga. Johan Sanmartin Berglund är professor i hälsoteknik på Blekinge Tekniska Högskola och Mohassad Al Atia är röntgensjuksköterska och doktorand. Foto: Johan Nilsson/TT
Här, på en lastbilstrailer utrustad med magnetkamera på Campus Gräsvik i Karlskrona, startar nästa vecka undersökningen av 900 frivilliga. Johan Sanmartin Berglund är professor i hälsoteknik på Blekinge Tekniska Högskola och Mohassad Al Atia är röntgensjuksköterska och doktorand. Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes

Ny studie ska säkra åldersbedömningen

Epoch Times

Sedan i mars används magnetkameror för att bedöma om asylsökande unga med oklar ålder är barn eller vuxna. Men det vetenskapliga underlaget behöver fördjupas.

Därför inleds nu en stor svensk studie på unga i åldern 14 till 21,5.

– Vi analyserar detta förutsättningslöst. Det kan visa sig att det är jättebra, det kan visa sig att det finns brister, eller att det finns metoder som är ännu bättre, säger professor Johan Sanmartin Berglund vid Blekinge Tekniska Högskola (BTH).

På Campus Gräsvik i Karlskrona har en mobil magnetkamera inrymd på ett lastbilssläp rullat in. Alicia och Liam Hedlund, 16 och 14 år, är några av de allra första testpersonerna, som med fötterna före rullas in i den bullrande magnetkameran.

Bakvänd ordning

Nästa vecka drar studien i gång på allvar. Totalt ska 900 frivilliga undersökas på BTH och Karolinska Institutet. Ett krav är att deltagarna är födda i Sverige, så att de har en hundraprocentigt fastställd ålder från början.

Johan Sanmartin Berglund håller med om att ordningen kan tyckas bakvänd – att första börja använda metoden och sedan inleda en studie.

– Det kan man säga, men forskning tar tid. Ibland är inte verkligheten i fas med behoven. Det är ju ett politiskt beslut att börja använda denna metod.
En genomgång av 1 400 forskningsstudier föregick beslutet i Sverige, men ingen av dem var så omfattande som den som nu påbörjas.

– Det bästa underlaget som finns i dag är på magnetröntgen av knäled. Men det är baserat på enstaka studier och i forskningsvärlden litar vi aldrig på ett resultat, vi vill ju upprepa det, se att det går att göra på flera ställen med samma fynd, säger Johan Sanmartin Berglund.

Automatisk bildigenkänning

Utöver knäleder ska även hand- och fotleder undersökas. Förhoppningen är att kombinationen av bilder från flera olika leder ska ge en säkrare bedömning.

Samtidigt inleds en förstudie om automatisk bildigenkänning kan användas för att ge röntgenläkarna ett säkrare bedömningsunderlag.

Resultaten från studien ska rapporteras in löpande till Socialstyrelsen och ska senare även resultera i vetenskapliga artiklar. Intresset är stort från flera håll, även fotbollsvärlden.

– Fifa (det internationella fotbollsförbundet) har visat intresse, de vill ju kunna bedöma vem som är junior och senior.

(TT)

Inte åldern som ska bedömas

Rättsmedicinalverket organiserar åldersbedömningen av asylsökande unga genom knä- och tandundersökning. Men det handlar inte om att fastställa ålder, utan att bedöma om en person är under eller över 18 år, framhåller verkets metodexpert Elias Palm.

TT: En stor del av dem som ska åldersbedömas kommer från Afghanistan. Är det inte ett problem att studien görs på personer som är födda i Sverige?

– När skelettet mognar skiljer sig beroende på var man bor i världen. Men det finns en ganska stor konsensus kring att det egentligen inte är etniciteten, utan uppväxtförhållandena som påverkar hur fort man mognar. Sämre uppväxtförhållanden gör att skelettet mognar senare. Om det finns en felkälla åt något håll, så är det snarare så att de kommer att bedömas som yngre än vad de är.

TT: Hur stor är felmarginalen?

– Om knäleden mognat är det väldigt liten sannolikhet att personen är under 18 år. Däremot kan man vara 19-20 år och ha omogna knäleder. Det finns alltså en inbyggd rabatt för att kunna ge tillräckligt säkra svar för att man ska kunna säga att det här är ett rättssäkert system.

TT: Varför inleds en studie först när metoden redan har börjat användas i Sverige?

– Det finns ett vetenskapligt stöd för att driftssätta metoden, men vi bör forska vidare för att göra metoden ännu bättre.

TT: Hur nytt är det att åldersbedöma med hjälp av magnetkamerabilder på knäleder?

– Inom asylprocessen är Sverige först ut. Däremot används det till exempel inom fotbollen, där finns också åldersgränser.

TT: Vad händer framöver, kommer metoden att ändras?

– Vi har utvecklat den här metoden utifrån den kunskap som finns tillgänglig nu. Med tanke på flyktingströmmarna är det flera forskargrupper som tittar på detta nu och jag räknar med att det kommer att förändras över tid.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024