Under pandemin har naturen varit mångas tillflyktsort och mötesplats. Grönområden hamnar högre upp på prioriteringslistan än andra servicefunktioner som livsmedelsbutiker och vårdcentraler när det gäller vad som är viktigast att ha nära hemmet. Det visar en ny studie av analys- och teknikkonsultföretaget WSP.
I ett pressmeddelande skriver företaget att de i sin studie ”Gatan, kvarteret och friluftsområdet – så har pandemin påverkat önskan om den gröna staden” har sammanställt statistik från bland annat Karolinska Institutet/Region Stockholm och SCB tillsammans med resultatet av två enkätstudier i de tre storstadsregionerna under 2020 och 2021.
Resultatet visar att natur och grönområden är viktiga för människor. I enkäten svarade närmare 60 procent att pandemin har gjort dem medvetna om hur viktigt det är med parker och grönområden i närmiljön. Nästan hälften tycker också att det är trångt i grönområden och att det blivit skräpigare.
De nya vanorna består
– Redan tidigt i pandemin kunde vi se att medborgarna hade fått upp ögonen för vikten av grönområden. När vi nu ställer samma frågor igen har dessa trender förstärkts, säger landskapsarkitekten Freija Carlstén på WSP i pressmeddelandet.
Enligt studien är också antalet som besökt naturområden en eller fler gånger i veckan betydligt högre nu under än före pandemin. Hälften uppger också att de kommer att ha kvar de nya vanorna de fått under pandemin. Och mer än hälften räknar med att besöka ett rekreationsområde, grönområde eller park i sitt närområde flera gånger i veckan även när restriktionerna släpps.
Behövs grön investering
I studien konstaterar företaget att det behöver investeras i gröna områden både i gatumiljön och parkområden i närmiljön. Man anser att träd och buskar borde prioriteras, vilket också främjar dagvattenhanteringen och kyler ned de högre stadstemperaturerna och motverkar urbanheat island-effekten.
– Kommunerna kommer behöva prioritera och investera mer i dessa typer av miljöer. Men det räcker inte med att bara fokusera på uppiffade parker. Grönskan måste planeras in ur ett mer långsiktigt perspektiv och i flera olika skalor så som integrerad i gatan och mellan husen, urban natur i form av kvartersparker, samt naturområden och nationalparker med kollektivtrafikanslutning, säger Carlstén.
WSP konstaterar också att stora naturområden som nationalparker, naturreservat och vanlig privatägd naturmark där allemansrätten ger oss möjlighet att vistas i skog och mark behöver planeras.
Grönområden har många positiva effekter
En rapport från Världshälsoorganisationen (WHO), tyder på att ökad exponering för stadsgrönska leder till minskad dödlighet, förbättrad mental hälsa, ökad fysisk aktivitet och minskad risk för underviktsfödslar.
Grönskan bidrar också till andra viktiga funktioner som att dämpa värmen under varma sommardagar och ta hand om regnvatten vid kraftiga regn. Enligt Boverket har tillgång till grönstruktur visat sig utjämna skillnaden i hälsa mellan socioekonomiskt svaga och starka grupper.
Närheten och tillgängligheten till ett grönområde har här en stor betydelse för användningen och därmed de positiva hälsoeffekterna, skriver WSP.
Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!
