Ny lag hotar utländska bolag i Kina
Belgiens premiärminister Alexander De Croo välkomnar USA:s president Joe Biden i Bryssel den 13 juni 2021. Foto: YVES HERMAN/POOL/AFP via Getty Images


Kina har infört en ny lag som kräver att alla individer och företag i Kina skall bistå regimen i de sanktioner som regimen har utfärdat mot sina utländska motsvarigheter. Den förbjuder också företag från att följa utländska sanktioner mot kinesiska bolag och medborgare.

Lagen trädde i kraft 10 juni, och regimen drev igenom den utan att följa den den process som krävs för att nya lagar ska kunna godkännas.

– Den tvingar utländska medborgare att vända sig mot sina hemländer och istället vara lojala mot det kinesiska kommunistpartiet, säger Tang Jingyuan, en expert på kinafrågor baserad i USA, i en telefonintervju med Epoch Times.

– Timingen är viktig. KKP införde lagen strax efter att president Joe Biden påbörjade sin Europaresa. Biden talar med europeiska ledare om utredningen kring att coronavirusets ursprung är laboratoriet i Wuhan, säger Li Hengqing, en forskare vid Washington Institute for Information and Strategy, till Epoch Times.

Hämndaktion

Även Li tror att coronaviruset läckte från Wuhans institut för virologi.

– När det här har verifierats av världssamfundet kommer andra länder ställa den kinesiska regimen till svars, säger Li.

Pekings lagstiftare godkände och offentliggjorde den nya ”Lagen mot utländska sanktioner” 10 juni.

Lagen kräver att alla juridiska personer, individer företag och andra organisationer i Kina, oavsett nationalitet eller typ av företag, nu är skyldiga enligt lag att driva igenom de sanktioner som Peking utfärdar.

Paragraf 12 i lagen förbjuder också utländska bolag att följa de sanktioner som utfärdats av andra stater och ger kinesiska medborgare och organisationer rätt att väcka åtal mot utländska bolag som följer andra staters utfärdade sanktioner, och även kräva kompensation för kinesiska förluster.

Som en hämndaktion tar den nya lagen sikte på de utlänningar som bryter mot lagen och deras släktingar, berörda företagsledningar och andra individer och organisationer med kopplingar till personen eller företaget ifråga.

Sanktioner

Straffskalan för att bryta mot den nya lagen inkluderar att förvägras visum, indraget visum, att egendom och tillgångar tas i beslag, och även näringsförbud.

Wang Wenbin, talesperson för kinesiska utrikesdepartementet, sade på en presskonferens att lagen är ett juridiskt verktyg för att slå tillbaka mot utländska sanktioner.

– Oron… är helt obefogad, sade Wang om huruvida lagen kommer påverka kinas diplomatiska relationer.

Under de senaste månaderna har USA, EU, Kanada och Storbritannien utfärdat sanktioner mot kinesiska tjänstemän på grund av de människorättsbrott som regimen begått mot uigurer i Xinjiang, och eroderingen av Hongkongs autonomi.

Den 12 maj införde USA sanktioner mot en tjänsteman inom det kinesiska kommunistpartiet för hans delaktighet i förföljelsen av Falun Gong. Detta skedde nära det datum då regimens brutala förföljelse av Falun Gong pågått i 22:e år.

USA har hittills utfärdat sanktioner mot runt 45 kinesiska tjänstemän inklusive alla 14 vice-ordföranden för regimens stående kommitté. Washington har också förbjudit investeringar i kinesiska bolag med kopplingar till den kinesiska militären och svartlistat kinesiska bolag från att köpa amerikansk teknologi. Bland dessa finns bland annat Huawei, då de brutit mot USA:s sanktioner mot Iran.

Den 21 januari förbjöd regimen som motaktion 28 amerikaner och deras närmaste släktingar från att besöka Kina och Hongkong.

Tang: Ser risker

Tang befarar att KKP skall kräva att utländska bolag köper varor som tillverkats i fångläger, som till exempel att köpa bomull från Xinjiang, samt att amerikansk teknik skall säljas till kinesiska bolag, till exempel att sälja halvledare till Huawei.

– Jag ser riskerna som den här lagen skapar för samhället. Jag kan tänka mig att utländska bolag måste lämna den kinesiska marknaden innan KKP tvingar dem till saker [som att bryta mot amerikanska sanktioner], och kinesiska bolag tvingas sluta köpa in importerad teknologi, säger Tang.

Tang använder Kinas mest avancerade, största och statligt ägda tillverkare av mikrochip, Semiconductor Manufacturing International Corporation (SMIC), som exempel.

Den 15 september 2020 meddelade SMIC den statligt ägda medieplattformen Securities Times att SMIC slutat förse Huawei med chip eftersom SMIC använde amerikansk teknologi för att tillverka sina chip och att Huawei svartlistats från att köpa amerikansk teknologi

– Under den nya lagen har SMIC inget val utan måste följa den nya lagen och sälja chip till Huawei. Så fort SMIC säljer chip till Huawei, bryter de mot amerikansk lag och förlorar sin rätt att använda amerikansk teknologi och i och med det sin globala marknad, säger Tang.

För utländska bolag är situationen värre. 

– De kommer förlora alla sina tillgångar och annan egendom i Kina om de inte följer regimens nya lag, säger Tang.

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!

Fakta

Sanktioner mellan väst och Kina

Det sanktionskrig som nu pågår startades av att USA under Trumpadministrationen förbjöd import av bomull och tomater från Xinjiang då dessa produkter kopplades till fångläger där brott mot de mänskliga rättigheterna pågår. 

När andra västländer följde USA införde Peking sanktioner mot människorättsorganisationer och parlamentsledamöter i Nordamerika och Europa. 

Peking har också infört sanktioner och omfattande importförbud mot Australien då även Australien kritiserat regimen för folkrättsbrott i Xinjiang och regimens hantering av Hongkong.