Den 3 juni skrev president Joe Biden under en exekutiv order som svartlistar 59 kinesiska företag inom försvars- och övervakningsteknik. Det ersätter en presidentorder från Trumpadministrationen, som täckte 44 bolag för att möta ”hotet som Kinas militärindustriella komplex utgör”.

Beslutet träder i kraft den 2 augusti då det blir förbjudet att handla med aktier i de svartlistade bolagen. Beslutet ger investerare till den 3 juni 2022 på sig att sälja sina andelar i de bolag som förbudet gäller.

– Det är en upprensning bland amerikanskt kapital och tillgångar, säger Su Tzu-yun, direktör för Taiwans nationella institut för försvars- och säkerhetsforskning, till Epoch Times.

Li Hengqing, en Washingtonbaserad Kina-analytiker, säger att beslutet visar på ett mer konfrontativt förhållningssätt till Kina.

 – Den nationella strategi som USA har antagit handlar om omfattande konkurrens, säger han till Epoch Times.

Konsensus

I Washington D.C. råder en partiöverskridande konsensus om att Kina måste bemötas hårt. Både representanthuset och senaten har drivit igenom omfattande lagstiftning som syftar till att begränsa regimens ekonomiska påtryckningar och brott mot de mänskliga rättigheterna.

– Perioden som präglats av brett samarbete är nu slut, säger Kurt Campbell, USA:s koordinator för indo-pacifiska frågor. Detta har av många analytiker tolkats som ett skifte i det globala förhållningssättet till det kinesiska kommunistpartiet.

– De två länderna ställs nu mot varandra, varför skulle jag investera pengar i min konkurrent och göra den starkare så att den i slutändan kan vända sig mot mig? Det är en så enkel princip, säger Li Hengqing.

De som täcks av det senaste investeringsförbudet är bland andra firman Hikvision, som USA tidigare flaggat för att ha bidragit till brott mot folkrätten i Xinjiang, och som har byggt Myanmars nya övervakningssystem, telecomjätten Huawei, Kinas största halvledartillverkare Semiconductor Manufacturing International Corporation, (SMIC), samt alla Kinas tre statligt ägda telekomoperatörer.

En amerikansk tjänsteman sade den 3 juni att de förväntar sig att lägga ytterligare företag på listan under de kommande månaderna.

I maj 2021 handlades 248 kinesiska bolag på den amerikanska börsen med ett totalt marknadsvärde på 2,1 biljoner dollar enligt officiell statistik.

 – Kan de bannlysta företagen inte dra in kapital på Wall Street, är ett alternativ för dem att flytta till Hongkong, som fortfarande har en av världens fem största börser. Den har dock krympt efter att investerare flytt därifrån som en konsekvens av Pekings allt hårdare kontroll över staden, säger Li.

Kinas aggressiva strategi

Blir inte Kina demokratiskt, är det i slutändan oundvikligt att exkludera företag med kopplingar till kinesiska staten och militären från den amerikanska marknaden, säger Li.

Han pekar på det kinesiska kommunistpartiets aggressiva strategi vad gäller produkter med dubbla användningsområden, vilket innebär att regimen inkorporerar civil teknologi och forskning för att stärka sina militära förmågor.

– Kina är fullt kapabelt att förvandla ett privat företag till ett militärindustriellt företag över en natt, säger Li.

– Man behöver inte titta längre än till den kinesiska e-handelsjätten Alibaba.

Alibaba fick problem med regimen efter att Jack Ma kritiserade det kinesiska ekonomiska systemet offentligt. Sedan dess har bolaget straffats systematiskt. Jack Ma försvann från rampljuset i flera månader och företaget fick nyligen böta ytterligare 18,2 miljarder yuan (cirka 23,5 miljarder kronor), för vilket Alibaba uttryckte ”tacksamhet och respekt”.

– Hur mycket resurser Ma än har, har Alibaba på fyra månader nästan helt förvandlats till ett statligt ägt bolag, säger Li. 

Kinesiskt spionage ”tydligt”

Kinesiska utrikesdepartementets talesperson Wang Wenbin anklagade på en presskonferens den 4 juni USA:s regering för att ”missbruka statssäkerhetsapparaten för att trycka ner och begränsa kinesiska bolag” och lovade att ta till ”nödvändiga åtgärder”.

Li säger att framträdandet var en ansats från regimen att hålla skenet uppe.  

– Alla framträdanden är en föreställning för det kinesiska folket, säger Li.

Su Tzu-Yun säger att Wangs reaktion inte skilde sig från hur regimen har reagerat på liknande situationer tidigare.

– Jag antar att det kinesiska utrikesdepartementet inte har så mycket att säga för tillfället, det är därför de upprepar samma gamla dogmer som en skivspelare, säger Su.

Su noterar också att hotet från kinesiskt spionage är ”tydligt och väl dokumenterat” både i USA och andra västländer.

– Västvärlden har redan bemött de problem som ligger till grund för anklagelserna … Det är förmodligen för att kinesiska UD saknar möjlighet att motivera sitt förhållningssätt som det förlitar sig på bombastiska verbala protester, säger Su.

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!