För första gången sedan 90-talskrisen införs en kommunakut dit kommuner och regioner kan få tillfällig hjälp med finanserna. I budgetpropositionen avsätts en miljard kronor över fyra år.
Regeringen inför en kommundelegation, eller en kommunakut som det kallades under slutet av 90-talet, dit kommuner och regioner med ekonomiska svårigheter kan vända sig för att söka ett tillfälligt och riktat statligt stöd.
Delegationen finansieras med 250 miljoner per år mellan 2021 och 2024 och bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.
– Det här handlar om att uppmärksamma de kommuner och regioner som har ett sämre utgångsläge än andra, säger civilminister Lena Micko (S).
Demografiska utmaningar
Inte sällan handlar det om demografiska utmaningar som vissa kommuner och regioner har svårt att påverka själva.
– Det kan handla om kommuner som har en större andel äldre i befolkningen, om glesbefolkade landsbygdskommuner, eller en kommun eller region där man är den största arbetsgivaren på orten, säger Micko.
– Särskilt under pandemin har en del varit mer utsatta än andra. Som till exempel gränskommuner som drabbats extra hårt.
Kommer med motkrav
Exakt hur villkoren för att få ta del av stödet ser ut är för tidigt att säga, enligt Micko. Likt kommunakuten på 90-talet kommer det statliga stödet med motkrav. Det kan handla om effektiviseringskrav. Målet är att nå en långsiktig ekonomi i balans, utan skenande skulder.
– Hur det ska gå till måste man göra upp tillsammans med den enskilda kommunen. Ska man ha en fungerande välfärd för medborgarna måste man ha en ekonomi i balans. Inte bara ett år, utan även för åren som kommer.
TT: Finns det en risk att stödet leder till mindre återhållsamhet?
– Jag tror att det är tvärtom. Att det ger en möjlighet att förstärka insatser som redan pågår i kommunerna och regionerna. Det är en gemensam uppgift, säger Micko.
(Jonas Grönvik/TT)
