Asylproposition utlovas trots oenig regering
Kammarrättspresident Thomas Rolén, ordförande för migrationskommittén, och justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) håller pressträff i samband med överlämnandet av kommitténs förslag. Foto: Marko Säävälä/TT


Regeringen tar nu över arbetet med att få fram en ny migrationspolitik. Men de två regeringspartierna är djupt oense om hur man går vidare.

Det var en het politisk potatis som migrationskommitténs ordförande Thomas Rolén lämnade över till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S).

Socialdemokraterna stödjer alla förslagen i kommitténs betänkande. Men det andra regeringspartiet, Miljöpartiet, har med några få undantag reserverat sig mot hela betänkandet.

De måste nu komma överens om en proposition att lägga på riksdagens bord senast i vår. Men de två partierna är inte ens överens om vilka av förslagen som nu ska skickas ut på remiss.

– Vi kommer att ha en dialog i regeringen om hur man ska hantera beredningen, säger Johansson.

Till våren

Att skicka ut förslag på remiss innebär att man ger myndigheter och organisationer möjlighet att lämna synpunkter.

Miljöpartiet anser att man bara kan skicka ut förslag på remiss som båda regeringspartierna är överens om.

Johansson räknar ändå med att regeringen ska klara av att ta fram en proposition till våren.

– Nu tar regeringen över den här beredningen med remissförfarande, och senare lagrådsremiss och proposition, säger Johansson.

En proposition måste vara klar i mars för att riksdagen ska hinna ta beslut om en ny utlänningslagstiftning till sommaren

– Jag ser ingen fara för tidsplanen. Den ska kunna hålla, säger Johansson.

Saknar stöd

Den nuvarande tillfälliga lagen går ut 19 juli. Om inte den nya lagen hinner träda i kraft den 20 juli, så kommer den ordinarie, mer generösa, utlänningslagstiftningen som gällde fram till 2015 att gälla.

– Dit vill vi inte, säger Johansson.

I en DN-intervju i somras lekte han med tanken att driva igenom förslagen i riksdagen utan en proposition från regeringen, som en nödlösning om S och MP inte kommer överens. Nu backar han från den idén.

– Jag tycker inte att det är en bra modell. Huvudutgångspunkten måste alltid vara att man löser frågorna inom regeringen och sedan förankrar i riksdagen. Det är den plan jag kommer att jobba efter nu också, säger han.

Även om regeringspartierna skulle lyckas enas om en proposition, så räcker det inte för att få den genom riksdagen.

Migrationskommitténs förslag har som helhet inget stöd i riksdagen. Däremot finns det olika majoriteter för de olika förslagen.

Bredare uppgörelse

Båda regeringens samarbetspartier, Liberalerna och Centern, är skeptiska till att göra upp med regeringen om migrationspolitiken. De vill se en bredare överenskommelse.

– Jag tror att det är jätteviktigt långsiktigt att M är med på en sådan uppgörelse, säger L-ledaren Nyamko Sabuni.

Liberalerna stöder i stort förslagen från Migrationskommittén, bortsett från att man vill ha stramare regler för anhöriginvandring när det gäller alternativt skyddsbehövande.

– Betänkandet, i stora delar, är bra, säger Centerns migrationspolitiske talesperson Jonny Cato.

Vill ha med M

C är dock, bland annat, kritiskt till att de tidsbegränsade uppehållstillstånden för alternativt skyddsbehövande, oftast krigsflyktingar, ska vara kortare än för gruppen konventionsflyktingar.

Partiet vänder sig också mot att språk- och samhällskunskapskrav ska ställas för permanent uppehållstillstånd. C anser att sådana krav i stället ska gälla för att få medborgarskap.

– Nu är det upp till regeringen att ta ansvar för att det här blir en lagstiftning som träder i kraft innan den tillfälliga lagen löper ut nästa år, säger Cato.

Inga förutsättningar

Han vill fortfarande ha med Moderaterna på en migrationsöverenskommelse, så att den inte rivs upp efter nästa val. Det håller Moderaternas talesperson Maria Malmer Stenergard med om.

– S och M borde göra upp. Stefan Löfven var väldigt tydlig i januari. Då sa han att antalet asylsökande måste minska drastiskt. Hade Socialdemokraterna stått fast vid det, då tror jag att vi hade kunnat komma överens. I dag låter det helt annorlunda. Nu är man nöjd med nuvarande nivå, och då finns inga förutsättningar för att göra upp, säger hon till TT.

Enligt Maria Malmer Stenergard avslöjade Morgan Johansson på presskonferensen att regeringen inte har en aning om hur man nu ska lyckas gå vidare med de starka motsättningarna inom regeringen.

(Peter Wallberg/TT)

(Owe Nilsson/TT)

Fakta

Migrationskommitténs förslag

(TT)

De som beviljas skydd ska få tidsbegränsade uppehållstillstånd som huvudregel.

Bara kvotflyktingar ska beviljas permanenta uppehållstillstånd (PUT) vid första beslutet.

De som får skydd som flykting ska få uppehållstillstånd för tre år

Det kan förlängas med två år

Om vissa krav uppfylls kan PUT beviljas efter tidigast tre år

Alternativt skyddsbehövande ska få uppehållstillstånd för 13 månader

Det kan förlängas med två år.

Om vissa krav uppfylls kan PUT beviljas efter tidigast tre år och en månad.

Vandels-, försörjnings, språk- och samhällskunskapskrav ska ställas för PUT.

Möjlighet att göra undantag från kraven ska finnas.

Flyktingar och alternativt skyddsbehövande ska ha rätt till familjeåterförening

Undantag från försörjningskrav görs om ansökan lämnas in inom tre månader efter att skydd beviljats

Möjlighet finns att få uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter