loadingRegeringen och samarbetspartierna är överens om att satsa 189 miljoner på att stoppa bidrags- och skattefusk. Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT
Regeringen och samarbetspartierna är överens om att satsa 189 miljoner på att stoppa bidrags- och skattefusk. Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes

Regeringen satsar för att stoppa bidragsfusk

TT

Omkring 18 miljarder kronor i bidrag betalas varje år ut felaktigt. I höstbudgeten satsar regeringen tillsammans med C och L nästan 200 miljoner kronor för att stoppa bidrags- och skattefusket.

Stora belopp betalas varje år ut felaktigt från välfärdssystemet, i form av bidrag. De flesta fel orsakas av de som söker bidragen, i bland omedvetet, men en hög andel fel bedöms vara medvetna. Andelen felaktiga utbetalningar riskerar dessutom att öka då historiskt stora summor betalts ut för att lindra konsekvenserna av pandemin.

I höstbudgeten föreslår regeringen, Centerpartiet och Liberalerna en satsning för att komma till rätta med fusket. Flera myndigheter ska få sammanlagt 189 miljoner kronor för att jobba med detta.

– Det är väsentliga summor som försvinner i medvetet fusk. Vi kommer vara tydliga med att de här pengarna ska användas till att systematiskt och hårdare jobba med att stoppa fusket, säger finansminister Magdalena Andersson (S), till DN.

Fusk finansierar brottslighet

Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden (CSN) och Migrationsverket får tillsammans 150 miljoner kronor för detta ändamål.

Utöver detta ska Ekonomistyrningsverket (ESV), enligt förslaget, få nio miljoner. Pengarna ska gå till en särskild funktion som ska hjälpa till att stötta, samordna och följa upp arbetet.

Skatteverket föreslås få 30 miljoner kronor för arbetet med att bekämpa skattefusk.

Ett viktigt syfte med förslaget är att förhindra att bidragsfusket blir en del i att finansiera organiserad brottslighet.

– Vi vill stoppa pengarna till de kriminella nätverken, oavsett om det är mc-gäng, klaner eller mer löst sammansatta nätverk. Det här är ett led i att stoppa penningtillförseln dit, säger Magdalena Andersson till DN.

Förslag om ny myndighet

I juni 2018 beslutade regeringen att en särskild utredare skulle få i uppdrag att undersöka bland annat hur felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen kan förhindras. I ett betänkande som lämnades till regeringen i juni i år föreslår utredningen bland annat att en ny myndighet, Myndigheten för utbetalningskontroll, ska inrättas 1 juli 2022. Myndighetens uppdrag ska vara att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från de statliga välfärdssystemen.

Förslaget är nu ute på remiss och svaren ska lämnas till Finansdepartementet senast 30 oktober 2020.

(Ellinor Knoxborn/TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingRegeringen och samarbetspartierna är överens om att satsa 189 miljoner på att stoppa bidrags- och skattefusk. Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT
Regeringen och samarbetspartierna är överens om att satsa 189 miljoner på att stoppa bidrags- och skattefusk. Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes

Regeringen satsar för att stoppa bidragsfusk

TT

Omkring 18 miljarder kronor i bidrag betalas varje år ut felaktigt. I höstbudgeten satsar regeringen tillsammans med C och L nästan 200 miljoner kronor för att stoppa bidrags- och skattefusket.

Stora belopp betalas varje år ut felaktigt från välfärdssystemet, i form av bidrag. De flesta fel orsakas av de som söker bidragen, i bland omedvetet, men en hög andel fel bedöms vara medvetna. Andelen felaktiga utbetalningar riskerar dessutom att öka då historiskt stora summor betalts ut för att lindra konsekvenserna av pandemin.

I höstbudgeten föreslår regeringen, Centerpartiet och Liberalerna en satsning för att komma till rätta med fusket. Flera myndigheter ska få sammanlagt 189 miljoner kronor för att jobba med detta.

– Det är väsentliga summor som försvinner i medvetet fusk. Vi kommer vara tydliga med att de här pengarna ska användas till att systematiskt och hårdare jobba med att stoppa fusket, säger finansminister Magdalena Andersson (S), till DN.

Fusk finansierar brottslighet

Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden (CSN) och Migrationsverket får tillsammans 150 miljoner kronor för detta ändamål.

Utöver detta ska Ekonomistyrningsverket (ESV), enligt förslaget, få nio miljoner. Pengarna ska gå till en särskild funktion som ska hjälpa till att stötta, samordna och följa upp arbetet.

Skatteverket föreslås få 30 miljoner kronor för arbetet med att bekämpa skattefusk.

Ett viktigt syfte med förslaget är att förhindra att bidragsfusket blir en del i att finansiera organiserad brottslighet.

– Vi vill stoppa pengarna till de kriminella nätverken, oavsett om det är mc-gäng, klaner eller mer löst sammansatta nätverk. Det här är ett led i att stoppa penningtillförseln dit, säger Magdalena Andersson till DN.

Förslag om ny myndighet

I juni 2018 beslutade regeringen att en särskild utredare skulle få i uppdrag att undersöka bland annat hur felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen kan förhindras. I ett betänkande som lämnades till regeringen i juni i år föreslår utredningen bland annat att en ny myndighet, Myndigheten för utbetalningskontroll, ska inrättas 1 juli 2022. Myndighetens uppdrag ska vara att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från de statliga välfärdssystemen.

Förslaget är nu ute på remiss och svaren ska lämnas till Finansdepartementet senast 30 oktober 2020.

(Ellinor Knoxborn/TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024