Från skattesmitare i attraktiva kustkommuner till kriminella nätverk som säljer svartkontrakt i utsatta områden. Det är oreda i den svenska folkbokföringen. Nu ställs krav på en ny fysisk folkräkning.

Vem bor var?

Svaret bör finnas i den svenska folkbokföringen, som Skatteverket ansvarar för. Men riktigt så enkelt är det inte.

Olovlig andrahandsuthyrning och handel med svartkontrakt har skapat oreda i folkbokföringen, framförallt i utsatta områden med utbredd trångboddhet.

– Det behövs en fysisk folkräkning för att se hur många som bor där och hur många som förväntas bo där, för att kunna vidta åtgärder, föreslog nyligen partiledaren Nyamko Sabuni (L) vid en pressträff.

Kriminella nätverk

Hon får medhåll från Ebba Östlin (S), kommunstyrelseordförande i Botkyrka kommun, söder om Stockholm.

– Vi behöver få koll på var människor faktiskt bor någonstans. En folk- och bostadsräkning skulle vara ett första steg, säger hon.

I Botkyrka finns flera utsatta områden med utbredd trångboddhet.

– Det finns kriminella organisationer som gör business av att sälja svartkontrakt och utnyttja människor när de är som mest sårbara, säger Östlin.

Knackar på

Den senaste folk- och bostadsräkningen genomfördes i slutet av 2011 och baserades enbart på registerdata. Det räcker inte, anser Östlin.

– Vi behöver göra en folkräkning där man ringer på och räknar hur många som faktiskt bor där. Botkyrka vill gärna vara en pilotkommun för att ta reda på hur man gör utan att inkräkta på den personliga integriteten.

Bostaden är en viktig pusselbit för att integrationen ska fungera, säger Östlin. Oreda i folkbokföringen skapar också en skevhet i skatteutjämningssystemet samt ersättningen för statliga bidrag.

– Vi vet att en del kommuner är hårdare belastade än vad de får ersättning för i systemet. Det handlar om hur välfärdskakan fördelas över Sveriges kommuner, säger Östlin.

Flyr hög skatt

Och det är inte bara i utsatta områden det fuskas med folkbokföringen. Västkustkommunerna, med en stor andel fritidshus, har länge haft det kämpigt med den kommunala skattesatsen.

– Det är fler som bor här än som vi får in skattekronor från, säger Catharina Bråkenhielm (S), kommunstyrelsens ordförande i Orust.

Problemet har ställts på sin spets under coronapandemin, då kustkommunerna legat i öppen konflikt med regeringen om möjligheten att neka hemtjänst för sommargäster.

– Många är skrivna i lågskattekommuner som Göteborg och Stockholm, trots att man spenderar merparten av året här. Vi små kustkommuner kan inte konkurrera skattemässigt, säger Bråkenhielm.

Andra får betala

Kustkommunerna går miste om skatteintäkter som ska täcka den kommunala servicen. Från reningsverk till räddningstjänst och hemtjänst.

– Det är ett konstant brottande att få runt budgeten och ekonomin. Och det är andra invånare som får betala i form av en högre skatt.

Bråkenhielm önskar att riksdag och regering tillsätter en utredning om folkbokföringen.

– Det finns ändå ett lagutrymme som säger att människor ska vara skrivna där man har sin huvudsakliga dygnsvila.

Förslaget från L om en fysisk folkräkning med särskilt fokus på utsatta områden ska förhandlas med Centerpartiet och regeringen inför nästa års budget.

"Det är bra att Liberalerna delar regeringens målsättning om bättre ordning i folkbokföringen och jag ser fram emot att diskutera det med dem i kommande förhandlingar", säger finansminister Magdalena Andersson (S) i en skriftlig kommentar till TT.

(Jonas Grönvik/TT)