Region Stockholm vill slippa betala ut pengar till andra delar av landet genom utjämningssystemet, på grund av coronakrisen. Men regeringen säger nej.

Civilminister Lena Micko (S) anser inte att det finns skäl för att låta Region Stockholm pausa eller slippa inbetalningar till utjämningssystemet. Regionen har skrivit till regeringen och begärt det.

– Nej, det tycker jag inte. Men jag ska vara ödmjuk och säga att hemställan ska behandlas, säger civilminister Lena Micko (S) till TT.

Hon framhåller att det nationella utjämningssystemet för att fördela bördor mellan rikare och mindre välbeställda regioner och kommuner har stöd av en bred majoritet i riksdagen och att det nyligen ändrades.

Region Stockholm har varit en av de starkaste kritikerna av förändringarna eftersom resultatet blev ökade inbetalningar för regionen.

– Syftet med utjämningen är att hela landet ska leva, framhåller Micko och tillägger att Stockholm har bättre förutsättningar än andra att klara också pandemin.

Hon understryker att regeringen också har skjutit till många miljarder i statsbidrag till kommuner och regioner och därutöver lovat täcka extrakostnader som pandemin gett. Och dörren för ytterligare tillskott är inte stängd.

Huvudstadsregionen kräver att staten står för stockholmarnas betalningar i utjämningssystemet, för att kompensera för kostnader.

– Det blir en alldeles för tung börda för stockholmarna att bära. Vi begär en paus, säger finansregionrådet Irene Svenonius (M).

– Vi är hårt drabbade och mitt i en pandemi. Det är orimligt att vi som ensam region ska bära hela utjämningssystemet på våra axlar när vi samtidigt ska betala tillbaka en vårdskuld och få ordning på ekonomin, säger Irene Svenonius.

Punga ut

Huvudstadsregionen behöver dessutom skjuta till mer pengar än förut, efter det att en del av utjämningssystemet gjordes om den 1 januari. Region Stockholm får bidrag under en treårsperiod för att lindra omställningen, men för varje år blir bidraget mindre.

I kravet till regeringen vill regionen behålla bidraget på samma nivå under alla tre åren, eller att staten i stället går in med pengarna som Stockholm annars får punga ut med.

TT: Vad gör du om regeringen inte går med på kravet?

– Då får vi helt enkelt förhålla oss till de ekonomiska ramar som vi har. Något annat alternativ finns egentligen inte. Då får vi göra ännu hårdare prioriteringar, säger Svenonius.

Svår att betala

Finansregionrådet vill inte gå in på exakt vad som kommer att bortprioriteras om regeringen inte går regionen till mötes. Däremot påpekar hon att det blir svårare att hantera vårdskulden, det vill säga all vård som blivit uppskjuten under pandemin.

Flera fackliga företrädare har flaggat för att Stockholms vårdskuld blir svår att betala av, samtidigt som stora besparingar görs. Krav har därför kommit på att stoppa de effektiviseringar som inneburit varsel och anställningsstopp på flera sjukhus.

– Vi har lite olika världsbild när de fackliga företrädarna talar om att vi har lagt stora besparingskrav på vården. Vi har de facto tillfört enorma belopp till vården, säger Svenonius.

(Erik Nilsson/TT)