Och så var de bara sex. På nyårsafton kopplas Ringhals 1 bort från elnätet, efter 45 år i drift. Därmed finns bara sex kärnkraftsreaktorer kvar i Sverige.

– Det känns lite vemodigt, säger Annika Ljungberg, en av de Ringhalsanställda.

På utsidan syns ingen större skillnad ännu vid Ringhalsverket, på Väröhalvön två mil norr om Varberg.

Än så länge är det fortfarande fyra stora reaktoranläggningar som tornar upp sig på området. Men de kommande åren ska omkring hälften av kärnkraftverket monteras ner i ett mångmiljardprojekt.

Efter årsskiftet börjar arbetet med att avveckla och riva både Ringhals 2, som togs ur drift i fjol, och Ringhals 1 som stängs ner på nyårsafton.

"Känns lite jobbigt"

Att gå från fyra reaktorer till två är en stor omställning för de anställda, berättar Annika Ljungberg, som är strålskyddstekniker på kärnkraftverket.

– Det är klart att helst hade man ju fortsatt att producera el, det är det vi helst vill göra, säger hon.

– Det känns lite vemodigt. Det har varit en lång process, vi har ju vetat om det sedan 2015, så folk har kämpat på. Nu står vi här, men det är klart att det känns lite jobbigt.

"Stort engagemang"

Annika Ljungberg, produktionschefen Sven-Anders Andersson och Lars Björnkvist, som är projektledare för avvecklingsförberedelserna, möter upp i kärnkraftverkets infocenter.

Där finns bland annat en exakt kopia av kontrollrummet i Ringhals 1, för utbildningar och övningar.

– Det här känns för identiteten. Det är Sveriges största elfabrik, så att gå ner från 20 procent av Sveriges el ner till 12 eller så... Det blir lite skillnad, säger Sven-Anders Andersson.

– Man lever med sin anläggning ganska mycket, är det något som inte funkar går det dygnet runt med olika projekt. Det finns känslor med i aggregaten på något sätt.

Annika Ljungberg håller med:

– Det är ett stort engagemang folk känner för sin anläggning. Man pratar om jobbet på sin fritid och ringer varandra på kvällen när man funderat på någonting. Man tycker ju om sin anläggning och engagerar sig i sitt arbete, säger hon.

När Vattenfall 2015, av affärsmässiga skäl, beslutade att två av reaktorerna skulle stängas fanns omkring 1 600 anställda på Ringhals. Till den 1 januari 2023 ska det bara vara mellan 850 och 900 kvar.

Samtidigt är avvecklingen av de båda reaktorerna är ett gigantiskt logistikprojekt, som enligt Vattenfall beräknas kosta cirka 4 miljarder kronor.

Detaljerad plan

På grund av den radioaktiva strålningen behöver hela rivningen vara planerad in i minsta detalj, berättar Lars Björnkvist.

– Det är ett jättestort logistikprojekt. Jag brukar jämföra med om man ska renovera hemma, då blir det snabbt fullt med saker som ska till tippen. Det är ungefär samma här, vi måste hantera avfallet hela tiden. Men här måste vi ha koll på varje skruv, säger han.

De närmaste åren handlar bland annat om att kärnbränslet från de båda reaktorerna ska fraktas till ett mellanlager i Oskarshamn.

Först därefter börjar det stora och utdragna rivningsarbetet av byggnaderna. Eftersom Ringhals 3 och Ringhals 4 enligt planerna ska drivas vidare i ytterligare minst 20 år, lär det dock finnas spår av Ringhals kvar i flera decennier till.

– Den sista aktiviteten som lämnar här kommer ju vara avfall på ett mellanlager från när man ska riva 3:an och 4:an, säger Lars Björnkvist.

– Men då kanske vi pratar 2070, om vi har verksamhet kvar till minst 2045 och det sedan ska rivas och skeppas härifrån. Det blir ganska långa projekt.

(Jens Bornemann/TT)

 

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Här ser du hur du kan stödja oss.