Nu står det klart att stadsteatern, konserthuset och konsthallen på Götaplatsen i Göteborg blir byggnadsminnen.

Den stora, öppna Götaplatsen med Carl Milles Poseidon-staty är det första många tänker på när man säger Göteborg. Platsen omges av flera av stadens större kulturinstitutioner – stadsbiblioteket, Stadsteatern, konstmuseet, konsthallen och konserthuset.

I maj i år byggnadsminnesförklarade Länsstyrelsen konstmuseet, de ursprungliga delarna av Götaplatsen och Poseidon-statyn. Att även Stadsteatern, konserthuset och konsthallen byggnadsminnesförklaras innebär att samtliga byggnader på Götaplatsen nu är byggnadsminnen.

Konserthusets byggnadsminnesförklaring motiverar man bland annat med att den är ”en del av Götaplatsens särpräglade arkitektoniska utformning och samspelar med de övriga kulturbyggnader som skapar platsens särskilda karaktär”.

Konserthuset invigdes 1935 och beskrevs av arkitekten Nils Einar Eriksson som ”en krabba i en rektangel”, där krabban är den stora konsertsalen med 1 247 platser. Akustiken i salen är så bra att Konserthuset än i dag anses hålla världsklass. Det funktionalistiska huset är byggt i två våningar och entréfasaden är klädd med ljus marmor. Foajén i övervåningen har stora fönsterpartier med naturstenskolonner.

Om Konsthallen skriver Länsstyrelsen att ”byggnaden är mycket tidstypisk med sina klassicistiska stildrag och har höga arkitektoniska och konstnärliga värden såväl invändigt som utvändigt”.

Konsthallen uppfördes 1923, samma år som Göteborgs konstmuseum, som en del av Göteborgs 300-årsfirande. Arkitekterna var Sigfrid Ericson och Arvid Bjerke, som också ritade konstmuseet. Byggnaden är utformad i en tidstypisk stram klassicistisk tegelarkitektur. Fasaderna är klädda med gult tegel, vilket är utmärkande för byggnaderna runt Götaplatsen.

I Länsstyrelsens motivering för Stadsteatern skriver man bland annat att ”byggnadens stilinslag med art deco är karaktäristiskt för byggnaden och är en av få representanter för denna stil i Göteborg”.

Stadsteatern stod färdig 1934 och är utformad i en unik blandning av art deco, 20-talsklassicism och modernism. Arkitekt var Carl Bergsten och scenkonstruktör var regissören Knut Ström. När teatern öppnade blev den en motvikt till privatteatrarna som tidigare varit det enda alternativet i stadens teaterliv. Här möttes det nya och det gamla, högre stånd och finkultur, folkbildning och arbetarkultur.

Konstmuseet, som alltså redan är byggnadsminnesförklarat, byggdes mellan åren 1919-1923 efter ritningar av Sigfrid Ericson och Arvid Bjerke och ingick som utställningsbyggnad under jubileumsutställningen 1923. Museet är utformat utifrån en stram och monumental klassicism med antika förebilder. Byggnadens avskalade fasad bryts upp av en klassicistisk fasaddekor med sju höga valvbågar. 1996 försågs museet med en ny entréhall och en tillbyggnad som bland annat rymmer Hasselblad Center.

Byggnadsminnen skyddas av Kulturminneslagen och varje enskilt byggnadsminne har egna skyddsbestämmelser som beskriver vilka hänsyn som ska tas och vad som ska bevaras. Länsstyrelsens beslut sker i samråd med fastighetsägaren och staden.