Migrationsverket skriver ner sin prognos för antalet människor som väntas söka asyl i Sverige.
– Vi har lämnat ett ganska osäkert läge bakom oss, säger myndighetens planeringschef Henrik Holmer.
Migrationsverket har lämnat sin första prognos till den nya S-MP-regeringen. Under den rekordlånga tiden som Sverige leddes av en så kallad expeditionsministär, eller övergångsregering, svävade myndigheten i ovisshet, enligt Holmer. Dels med tanke på hur mycket resurser de skulle få, dels gällande vilka lagar som skulle förlängas och inte.
– Det har varit en utmaning under hösten. Vi har lämnat ett ganska osäkert läge bakom oss, bland annat kopplat till regeringsbildningen och vi känner oss betydligt mer trygga i de prognoser vi gör, säger Holmer.
I den nya prognosen räknar Migrationsverket med 21 000 asylsökande i år – vilket är 500 färre än under 2018. Prognosen ökar till 22 000 sökande 2020. Jämfört med novemberprognosen är skillnaden ganska stor. Då var siffrorna 26 000 för 2019 och 33 000 för 2020.
Den främsta anledningen är att tidsbegränsade uppehållstillstånd även i fortsättningen ska vara huvudregel, enligt Migrationsverket.
Anhöriginvandring
Regeringsöverenskommelsen mellan S, MP, C och L innebär också att personer som är alternativt skyddsbehövande ska ha samma rätt till familjeåterförening som flyktingar. Det handlar framför allt om syrier som kom till Sverige efter den 24 november 2015, då reglerna skärptes.
Enligt Migrationsverkets bedömning kommer det att innebära fler anknytningsärenden än om den tillfälliga utlänningslagen förlängts i sin nuvarande form – det vill säga att bara personer som har skyddsstatus som flykting har rätt till familjeåterförening. Verket skriver även upp sin prognos jämfört med den konsekvensanalys som skickades till regeringen i januari och räknar nu med 9 700 fler ärenden de närmaste tre åren.
"På Europanivå"
Holmer förklarar att även om situationen i omvärlden skulle förändras drastiskt, likt den gjorde under flyktingkrisen 2015, så skulle inte det påverka antalet asylsökande i Sverige.
– Det som egentligen i grunden avgör hur många asylsökande som kommer till Sverige är politiken på Europanivå. Det handlar om gränskontroller som införts genom åren, det handlar om överenskommelsen mellan EU och Turkiet och framkomligheten på rutterna till Europa.
– Det som kan kullkasta en prognos är om någon av de här faktorerna ställs på ända. Men det ser vi inte kommer att hända i nuläget, säger Holmer.
Mindre pengar
Februariprognosen konstaterar också att myndigheten, trots att man kraftigt minskat antalet anställda, har kunnat korta handläggningstiderna generellt. Samtidigt har handläggningstiderna ökat inom vissa områden, som anknytningsärenden, studerandeärenden och arbetsmarknadsärenden.
– Det är bekymmersamt. Samtidigt lämnar vi förslag till regeringen där man med små förändringar av resurser kan komma ner i handläggningstider, säger Holmer.
Det behövs cirka 375 miljoner kronor extra till och med 2021 för att handläggningstiderna ska hålla sig inom de tidsramar som lagar och förordningar pekar ut. Därefter minskar återigen behovet, enligt prognosen.
– Det här är den första prognosen vi lämnar till den nya regeringen och vi tycker att vi på ett tydligt sätt visar att det finns en samhällsekonomisk vinst i att öka resurserna till oss och migrationsdomstolarna, säger Holmer.
(Niklas Svahn/TT)
(Boel Holm/TT)
