Mjölk, bröd, grönsaker och korv – mat till alla som vill ha.
Så lyder mottot bakom den nya matbank som just nu byggs upp i Malmö.
Målet? Bekämpa både matsvinn och hunger.
— Människor kommer få komma hit och ta den mat de behöver för dagen, säger Kalle Palmgren, en av volontärerna bakom den nya matbank som just nu byggs av Kontrapunkt.
Det ideella kulturhuset och sociala centret i Malmö har blivit känt för sitt engagemang för hemlösa och flyktingar. Nu vill man ta itu med både hunger och svinn.
Frys full med korv
Banken ska husera i en del av organisationens nya lokaler, och här finns redan gott om mat. Lådor med citrusfrukt och en smula kantstötta bananer ligger sorterade i lådor. Fullt ätbara, liksom gårdagens bakade brödlimpor som trängs i en stor plastback. På hyllor står oöppnade paket med frukostflingor och frysen är fylld med röd dansk korv.
— Vi får ofta in korv när det varit match dagen innan, förklarar Kalle Palmgren samtidigt som han gör sig redo för att ta emot en ny leverans mat som är på väg.
En matbutik i närheten har skänkt vegokebab och några paket rostbiff – mat som annars slängs.
— Det kommer från butiker vi samarbetar med, från restauranger, från producenter och privatpersoner. Det kommer från alla håll egentligen.
Matsvinn – och att behöva göra sig av med mat – är ett kostsamt problem som butiker och restaurang måste hantera. Även här erbjuder matbanken en lösning, tycker Palmgren.
— Vi kan komma och hämta, vi kan anpassa tider. Det gäller att vara anpassningsbar och flexibel, för annars kommer det inte att funka.
Köar varje dag
Planen är att matbanken ska öppna först nästa år. Men egentligen har man redan smygstartat, medger Johanna Nilsson från Kontrapunkt.
— Här är 30–40 personer varje dag som köar och som annars inte har mat.
Volontärerna på Kontrapunkt nämner "matfattigdom", ett begrepp som hittills inte använts så mycket i Sverige. Men enligt en ny rapport från Stadsmissionen så finns problemet även här.
Studien, som gjorts av Magnus Karlsson, professor i socialt arbete vid Ersta Sköndal Bräcke Högskola, har kartlagt Stadsmissionens arbete för behövande – och vem som är mottagare. Av de drygt 300 000 insatser som mätts under fem års tid, utgörs "en överväldigande andel" av just mat, enligt Karlsson.
Bland dem som tar emot stöd i form av måltider och matkassar sticker en grupp ut.
— Det är de med långvarigt försörjningsstöd som också får hjälp med mat, säger Magnus Karlsson till TT.
"De har inte mat"
Hur stort är problemet? Karlsson refererar till en norsk studie från 2016 som uppskattar att mellan 1 och 4 procent av människorna i Norden lever i matfattigdom.
— Jag tror att siffran är för lågt räknad, och jag tror vi har en större andel människor som lever i stor osäkerhet kring mat – när och var man ska äta sitt nästa mål.
Till Kontrapunkt, som redan 2017 anordnade matbank, kommer många som behöver mat, berättar Johanna Nilsson.
— Ja, när vi drev det som pilotprojekt under fem månader hade vi upp till 100 personer varje dag som hämtade mat och stod och köade utanför – allt från studenter till papperslösa till barnfamiljer, säger hon och fortsätter:
— Men det vi märkte var att den största gruppen var pensionärer och äldre människor. De har inte mat.
Den nya matbanken ska ha tio frivilliga som arbetar och två ton mat per dag. Här kommer inga frågor att ställas – och inga kontroller av behov att göras. Överflöd fördelas, och den som vill ha mat kommer får ta ur kyl, frys och från hyllor.
— Det här blir den första platsen som är öppen för alla, förklarar Kalle Palmgren.
(Anna Karolina Eriksson/TT)
