Från och med nästa vecka börjar skatteåterbäringen betalas ut för de som redan har deklarerat. Frågan är bara hur man använder pengarna på ett smart sätt?
Att shoppa loss på studs kan kännas lockande när det plötsligt finns en extra slant.
– Det är förståeligt. Hjärnan söker snabba dopaminkickar och vi triggas till att konsumera här och nu, säger Icas sparekonom Magnus Hjelmér, som dock råder till motsatsen.
Han framhåller att det fortfarande är tuffa tider ekonomiskt och att skatteåterbäringen ska ses som en del av den totala ekonomin, inte som extrapengar. Nummer ett är att se över sina räntekostnader, menar han.
Räntekostnader
– Man behöver vara vaksam på blancolån med hög ränta. De tar mycket utrymme och gör det svårt att spara. Att amortera när man har möjlighet, är därför en bra idé, säger Hjelmér.
Han påminner också om att ränteavdraget för blancolån, det vill säga lån utan säkerhet, minskar till hälften inför nästa deklarationstillfälle för att därefter avskaffas helt. Det gör att det kan vara bra att planera lite framåt så att man inte riskerar en restskattesmäll kommande år.
Nummer två är den för sparekonomer heliga bufferten, menar Hjelmér.
– Många har ätit av sin buffert under tuffare tider, men en buffert är viktigt eftersom den gör oss mindre känsliga för det oförutsedda.
För att få en uppfattning om hur stor buffert som behövs bör man titta på kostnader – snarare än inkomster.
– Den som bor i hyresrätt kan ha 1–2 månadskostnader som riktmärke, medan det för en bostadsrättsinnehavare är rimligt med 2–3 månadskostnader och för en villaägare med 3–4, säger Hjelmér.
Sparkonto
Att ha sitt långsiktiga sparande på börsen som en buffert är ingenting som rekommenderas.
– Sin buffert bör man ha på ett sparkonto. Det har blivit extra tydligt i dagar som dessa när börserna faller, säger han och fortsätter:
– Ett långsiktigt sparande bör också vara ett månadssparande, snarare än en större engångsinsättning på börsen eftersom det är svårt att tajma marknaden.
Efter det att dyra lån och buffert har prickats av kan det vara läge att fundera över andra lån.
– En extra amortering på eventuella bolån är ingen dum idé. Det kan faktiskt göra ganska stor skillnad. Studielånen är däremot det sista lån vi ska fokusera på, eftersom de är såpass fördelaktiga, säger Hjelmér.
Får man inte unna sig något då?
– Det är klart vi ska unna oss. Känner man sig trygg med punkterna ovan så kan man till exempel fylla på semesterkassan. Men bränn inte allt. Grunden i privatekonomi är att hantera risker innan de faktiskt uppstår.
