loadingMoa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI, menar att buffertsparande är viktigt i oroliga tider. Foto: Linus Sundahl-Djerf/SVD/TT
Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI, menar att buffertsparande är viktigt i oroliga tider. Foto: Linus Sundahl-Djerf/SVD/TT
Inrikes

Många saknar buffert – trots ekonomisk oro

Maja Steen Danielsson/TT

I ekonomiskt oroliga tider är det viktigt för hushållen att ha en buffert. Men många svenskar har litet eller inget buffertsparande, visar ny rapport.

– Det är det viktigaste sparandet vi har, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI.

I tider av osäkra inflations- och ränteprognoser är det extra viktigt att ha en buffert för att hantera oväntade ekonomiska situationer, menar Moa Langemark.

Men en ny rapport från Finansinspektionen (FI) visar att hälften av kunderna som undersökts har mindre än 10 000 kronor i buffertsparande på ett sparkonto och endast omkring tre av tio kunder har 50 000 kronor eller mer tillgängliga på ett sparkonto.

– Det är det allra viktigaste sparandet vi har. Bufferten ska aldrig ligga i fond- eller aktiesparande, där läget är oförutsägbart och snabbt kan svänga. Utan bufferten ska vara tillgänglig och ligga på ett sparkonto som har fria uttag och omfattas av insättningsgaranti.

"Lite i taget"

Att lägga undan pengar i tider av skenande livsmedelspriser, höjda bolåneräntor och hyror kan vara lättare sagt än gjort – därför måste man börja försiktigt, menar Moa Langemark.

– För att sparandet ska hålla långsiktigt är det viktigt att lägga undan lite i taget. Börja inte med att sätta av en jättesumma, för att sedan inse att du ändå måste ta från sparkontot. Man behöver hitta en nivå som funkar för ens egen ekonomi.

Hur mycket en buffert bör vara på är individuellt. Men en bra utgångspunkt är ungefär två till tre månaders nödvändiga utgifter.

– Man får räkna ihop de utgifter man har, räkningar, hushåll, livsmedel. Sedan får man en summa man kan multiplicera.

Män tar mer risker

FI:s rapport visar också att män är mer benägna än kvinnor att ta risker i sitt sparande. Sparkonton är den största sparformen för båda könen. Däremot har kvinnorna en större andel av sina tillgångar på sparkonton, 46 procent, jämfört med männens 39 procent. Medan männen har en större andel av sina tillgångar i aktier, 30 procent, jämfört med kvinnornas 18 procent.

– Pengar som ligger på börsen ska vara pengar som man inte behöver använda de närmaste fem till tio åren. Så har man för tillfället inget sparande alls är det inte börssparande man ska ägna sig åt.

Har man däremot en buffert och vill utöka sitt sparande till aktier och fonder menar Moa Langemark att det är viktigt att läsa på.

– Det finns ju alltid individuella intressen som styr men i regel är det bra att läsa på ordentligt och aldrig investera i något man inte förstår. Breda, billiga fonder passar de allra flesta, medan aktier kräver mer hemläxa.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingMoa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI, menar att buffertsparande är viktigt i oroliga tider. Foto: Linus Sundahl-Djerf/SVD/TT
Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI, menar att buffertsparande är viktigt i oroliga tider. Foto: Linus Sundahl-Djerf/SVD/TT
Inrikes

Många saknar buffert – trots ekonomisk oro

Maja Steen Danielsson/TT

I ekonomiskt oroliga tider är det viktigt för hushållen att ha en buffert. Men många svenskar har litet eller inget buffertsparande, visar ny rapport.

– Det är det viktigaste sparandet vi har, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI.

I tider av osäkra inflations- och ränteprognoser är det extra viktigt att ha en buffert för att hantera oväntade ekonomiska situationer, menar Moa Langemark.

Men en ny rapport från Finansinspektionen (FI) visar att hälften av kunderna som undersökts har mindre än 10 000 kronor i buffertsparande på ett sparkonto och endast omkring tre av tio kunder har 50 000 kronor eller mer tillgängliga på ett sparkonto.

– Det är det allra viktigaste sparandet vi har. Bufferten ska aldrig ligga i fond- eller aktiesparande, där läget är oförutsägbart och snabbt kan svänga. Utan bufferten ska vara tillgänglig och ligga på ett sparkonto som har fria uttag och omfattas av insättningsgaranti.

"Lite i taget"

Att lägga undan pengar i tider av skenande livsmedelspriser, höjda bolåneräntor och hyror kan vara lättare sagt än gjort – därför måste man börja försiktigt, menar Moa Langemark.

– För att sparandet ska hålla långsiktigt är det viktigt att lägga undan lite i taget. Börja inte med att sätta av en jättesumma, för att sedan inse att du ändå måste ta från sparkontot. Man behöver hitta en nivå som funkar för ens egen ekonomi.

Hur mycket en buffert bör vara på är individuellt. Men en bra utgångspunkt är ungefär två till tre månaders nödvändiga utgifter.

– Man får räkna ihop de utgifter man har, räkningar, hushåll, livsmedel. Sedan får man en summa man kan multiplicera.

Män tar mer risker

FI:s rapport visar också att män är mer benägna än kvinnor att ta risker i sitt sparande. Sparkonton är den största sparformen för båda könen. Däremot har kvinnorna en större andel av sina tillgångar på sparkonton, 46 procent, jämfört med männens 39 procent. Medan männen har en större andel av sina tillgångar i aktier, 30 procent, jämfört med kvinnornas 18 procent.

– Pengar som ligger på börsen ska vara pengar som man inte behöver använda de närmaste fem till tio åren. Så har man för tillfället inget sparande alls är det inte börssparande man ska ägna sig åt.

Har man däremot en buffert och vill utöka sitt sparande till aktier och fonder menar Moa Langemark att det är viktigt att läsa på.

– Det finns ju alltid individuella intressen som styr men i regel är det bra att läsa på ordentligt och aldrig investera i något man inte förstår. Breda, billiga fonder passar de allra flesta, medan aktier kräver mer hemläxa.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025