Minst 300 000 svenskar har gått med i en så kallad rekoring och bara under sommaren har flera nya ringar skapats.
I grupper på Facebook handlar de närodlad mat och slipper åka runt bland gårdsbutiker samtidigt som små, lokala producenter har fått ett nytt ben att stå på.
En rekoring är helt enkelt en Facebookgrupp där producenterna lägger ut meddelanden om vad de vill sälja och kunderna gör sina beställningar i kommentarsfältet.
En gång varje eller varannan vecka är det varuutlämning, till exempel på en parkeringsplats. Då har producenterna redan fått betalt och kan personligen leverera till alla beställare på en gång.
— Ur Icas perspektiv är rekoringarna ingenting, men för den småskaliga producenten kan de vara allt, säger Håkan Eriksson, projektledare på Hushållningssällskapet.
Sveriges första rekoring startades i Grästorp 2016. Hösten 2017 fanns 50 stycken och i dag drygt 150.
— Det har fullkomligt exploderat de två senaste åren. Nu under sommaren har en massa nya startat, säger Håkan Eriksson och nämner Härjedalen, Sundsvall och Molkom som färska exempel.
Började i Finland
Idén har hämtats i Finland, där ekobonden Thomas Snellman år 2013 utvecklade det enkla konceptet att ta sociala medier till hjälp för att tussa ihop små livsmedelsproducenter med konsumenter i närområdet.
Noemi Kubiak handlar mat från rekoringen i Lund varje vecka sedan ett år tillbaka. Det är en av veckans höjdpunkter, tycker hon. Ofta köper hon en kasse med säsongens grönsaker som odlaren komponerat och så får hon utifrån det leta fram recept.
— Det är inte alltid helt perfekt utseende och ibland finns det kanske lite småkryp kvar, men det är bara ett tecken på att det kommer direkt från jorden, säger hon.
Den här kvällen köper hon också majskolvar av Håkan Strandberg från Lackalänga.
— De är plockade efter lunch, säger han.
Upp till producenten
Säljaren slipper utgifter för annonser och markhyra. Men hur kan kunden veta att livsmedlen som erbjuds har hanterats på rätt sätt och är säkra att äta?
— Det är hela tiden upp till producenten att följa de lagar och regler som finns, säger Håkan Eriksson.
— Det känns ganska säkert. Det är ju småskaliga livsmedelsproducenter som gör allting hantverksmässigt och är stolta över sina produkter.
Eftersom rekoringarna är så lösa i sina konturer finns ingen pålitlig siffra över hur stor omsättningen är. Den senaste uppskattningen av antalet anslutna konsumenter gjordes i april. Då var de drygt 300 000 stycken och troligen är de ännu fler i dag, enligt Håkan Eriksson, men vissa handlar bara någon gång ibland, andra varje vecka.
Kör om Finland
Rekoringarnas uppfinnare, Thomas Snellman i finländska Österbotten, tror att de svenska rekoringarna nu är på väg att köra om de finländska i storlek.
Han pekar också på en snabb utveckling i Norge, där världens största rekoring finns – i Trondheim med 22 000 medlemmar. Rekoringar har också sett dagens ljus i Danmark, Italien, Sydafrika, Kanada, Irland och Island.
— Det var en fråga om tajming och behov, säger Thomas Snellman om det stora genomslaget.
Kundsegmentet som vill veta varifrån maten kommer växer, producenterna har behov av att hitta kanaler utanför de stora livsmedelskedjorna och sociala medier är välspridda i hela samhället.
— Det var summan av flera lyckliga sammanträffanden.
Johanna Rasmusson säljer lådor med kött. Visst hade det varit ännu smidigare om alla kunderna hade kommit hem till hennes gårdsbutik några mil utanför Lund. Men just de här kunderna som hon möter via rekoringen hade inte åkt så långt.
Folk har inte tid. Det här är jätteenkelt för kunderna.
(Cecilia Klintö/TT)
