Marit Strindlund berättar om sin resa från musiker till dirigent och på vilket sätt hon tycker opera är häftigt. Som musikalisk ledare vid Folkoperan har hon haft möjligheter att påverka verksamheten. Nu väntar nya utmaningar.

Som så många andra professionella musiker och scenkonstnärer växte Marit upp med kulturintresserade föräldrar. De tog med henne på konserter, teater- och operaföreställningar och inspirerade henne att börja sjunga i kör. Det pratades också mycket om konst och kultur i hemmet i Östersund, vilket medförde att det tidigt i barndomen grundlades ett kulturintresse. Kommunala musikskolan erbjöd förutom musikundervisning också en miljö för nya vänskaper och en vidgad världsbild. 

– Det var för mig personligt befriande att vara i kulturella sammanhang, och det tillfredsställde något väldigt djupt inom mig.

”Blev ett med musiken”

I tonåren spelade Marit valthorn och orgel, men det som verkligen gav ett bestående intryck var när hon fick prova att dirigera skolorkestern sista året på gymnasiet. 

– Vi framförde Drottningholmsmusiken och jag minns det fortfarande väldigt starkt. Det var som en sorts frälsningsupplevelse. Jag upplevde att jag hade musiken i hela kroppen, att den strömmade genom mig och att jag blev ett med musiken. För mig var det helt fantastiskt att dirigera.

Marits musikintresse tog henne till Framnäs folkhögskola och därefter Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Hon utbildade sig till valthornist och upptäckte under studietiden dirigentutbildningen. 

– Det är en väldigt fin utbildning och jag hade tur som gick där under en period när man gjorde stora investeringar i utbildningen. Man ville få fram fler professionella orkesterdirigenter och den världskända dirigentpedagogen Jorma Panula anställdes som professor. 

”Personlig nyckel till verket”

Efter utbildningen i Stockholm flyttade Marit till Storbritannien för att gå en diplomutbildning med inriktning mot opera för dirigenten Mark Elder. Parallellt började hon driva projekt med jämnåriga musiker och kvinnliga tonsättare och dirigenter, och hade tankar om att förnya konsertformen. 

– Min idé var att tonsättarna skulle presenteras som individer, och att de på scen skulle berätta om verkets betydelse för dem personligen och varför det var viktigt att skriva. Tanken var att publiken skulle få en personlig nyckel till verket. Min erfarenhet är att det då är lättare att fånga lyssnaren för musik som den inte har referensramar till. 

Marit berättar att den konstform som hon är verksam inom har varit diskriminerande mot kvinnliga tonsättare och dirigenter under många århundraden. 2019 var hon med att uruppföra operan Fritiofs saga av tonsättaren Elfrida Andrée och librettisten Selma Lagerlöf. Elfrida och Selma kämpade hela livet med att få verket framfört.  

 – Operan är helt fantastisk, och att den inte har framförts tidigare synliggör hur diskriminerade kvinnor varit och fortfarande är inom yrket. Konstformen behöver följa med det övriga samhällets utveckling, och ta tillvara all den kompetens som finns hos hälften av kulturutövarna. Föreningen och dirigentnätverket KUPP! – Kvinnor upp på pulten! gör ett viktigt arbete för att stötta och synliggöra svenska kvinnliga dirigenter.

Inflytande och ansvar

Numera framträder Marit återkommande vid operahus och orkestrar nationellt och internationellt, bland annat vid Kungliga Filharmonikerna och Staatsoper Berlin, och har verkat ett flertal säsonger som coverdirigent vid Royal Opera House Covent Garden. Sedan 2013 är hon chefdirigent och musikalisk ledare vid Folkoperan i Stockholm. 

– Mitt arbete vid Folkoperan har inneburit en enorm konstnärlig utveckling för mig. Jag har fått mer inflytande och ansvar för den konstnärliga verksamheten. Med arbetet kommer också ett ansvar för hur verksamheten placerar sig i relation till det omgivande samhället. Vad gör man med de skattepengar som man har anförtrotts, vilken typ av konst gör man, vad vill man säga med den konsten och vad vill man att den ska leda till?

Marit är nu på väg in i en ny roll som konstnärlig chef för musiken vid Smålands Musik och Teater. Verksamheten håller till vid Kulturhuset Spira i Jönköping där miljön är tvärkonstnärlig med förutom musik även dans, teater, opera och musikal.

Vilken roll har konstmusiken i det samtida samhället?

– För mig är den väldigt viktig därför att den är en konstform som ger möjligheter och utrymme för känslomässig fördjupning. Den kan bjuda på enorma känslospann och samtidigt möjligheter till identifikation. Man kan få syn på sig själv och sina känslor, och känna samhörighet med andra i nuet och över tid.

Kostsamt

– Om man tänker på symfonisk musik så kan det vara över hundra människor som samverkar i ögonblicket, och att få sitta i salen och få uppleva det är helt fantastiskt. För mig ger konstmusiken möjligheter till de riktigt stora upplevelserna, vilket innebär att jag kan komma i kontakt med någon allmängiltighet hos mänskligheten eller i bästa fall något gudomligt.

Marit berättar att det inte finns en lika stark utveckling inom opera som inom konstmusiken när det gäller att skriva nya verk nuförtiden. Det beror på att det för tonsättaren är enormt krävande att skriva musik för opera; man ska behärska både röst, instrument och dramaturgi. Att producera opera är väldigt kostsamt och det medför att det är få tonsättare som får chansen att skriva. Ofta tillfrågas de några få gånger och hinner kanske inte behärska konsten att skapa bra opera. 

– Det som kan vara häftigt med opera när den upplevs i salongen är att känna rösterna i sin kropp. Ljudet träffar åhöraren från alla håll i rummet och är väldigt påtagligt. Om jag hör en riktigt djup basröst med en stor och fyllig klang så kan jag uppleva det som att mina egna lungor nästan hamnar i samma vibration. 

Vara levande

Marit berättar om hur hon kan känna energin i salongen när hon står med ryggen mot publiken, och tillsammans med publiken skapas föreställningen eller konserten.

– Det är som en tennismatch mellan scen och salong; vad som ges från scenen och reaktionerna från salongen, det bollas fram och tillbaka. Därför har det varit svårt under coronatider att spela utan publik. Det har känts väldigt stumt. 

Vilka möjligheter och vilket ansvar har den professionella kulturutövaren?

– Möjligheterna är fantastiska. Vi ges enorma möjligheter att uttrycka oss genom att skapa eller återskapa. Vi påverkas själva av det vi skapar, och har stora möjligheter att påverka individer och världen omkring oss.

– Konstens uppgift är att få människor att tänka och känna, vara levande och reflekterande och få syn på sig själva. Med möjligheten att påverka kommer så klart också ett ansvar. Sammanfattningsvis kan man säga att kultur påverkar människan och människor påverkar världen.

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.