loading



Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times
Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times
Blogg

Mammabloggen: Vi provar ett annat perspektiv

Eva Sagerfors

Att se saker ur en annan vinkel kan hjälpa oss att hitta det som faktiskt är fint och intressant. Det kan också hjälpa oss i våra relationer och åtaganden. 

Vädret är strålande och jag och 11-åringen bestämmer oss för att ta en tur ner till älven. Han hoppas på att få se fåglar och jag hoppas hitta något vackert att fånga med kameran. Trots att vi tänkt oss en långpromenad tar vi cyklarna. Eftersom solen försvinner tidigt på eftermiddagarna numera vill vi gärna hinna ner till älven medan vi kan få vara i det guldgula, varma solskenet.

Jodå, vi hinner få uppleva det varma dagsljuset. Vi tittar på älven som drar fram med sin styrka och vi ser oss omkring i naturen. Ganska snart inser jag att jag inte kommer att hitta något spännande där jag brukar leta, i det lilla där nere på marken eller på trädstammarna. Sonen inga fåglar.

Det är härligt ändå att vara på promenad tillsammans. När vi sedan lämnar älven bakom oss och leder cyklarna uppför backen håller jag utkik i naturen omkring. Kanske finns där ändå något fint och intressant.

Men när jag snart ger upp får jag tanken att kanske om jag provar ett annat perspektiv så kan jag hitta något. Jag höjer blicken och ser hur ett molnstråk bildar fina, rundade former. Mot himlen avtecknar sig silhuetten av en stor trädkrona. Nu finns ju inte ett blad kvar, men det fina grenmönstret mot bakgrund av den blå himlen med molnstråket blir som ett konstverk. Vi stannar till och beundrar ”tavlan”. En dam stannar också och tittar. Vi är överens om att det alltid går att hitta något som är fint när man är ute, men att man ibland behöver ändra perspektiv.

När vi går vidare tittar jag med nya ögon efter fler tavlor på temat.

I efterhand har jag tänkt på den symboliska innebörden i att byta perspektiv. För visst kan det hjälpa oss när vi kört fast i ett läge, kanske en relation, på grund av att vi har en bestämd uppfattning om något.

Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times

Helt värdelöst

Sonen kommer hem från skolan. Han har haft idrott och berättar att de haft dans. När jag gick i skolan och hade dans så skulle vi dansa i par och lära oss det grundläggande i folkdans. Det här var något annat.

– Det var helt värdelöst, säger sonen.

Jag vet inte om han haft några förväntningar på den här dansen, men han berättar att de fick titta på en video och så skulle de göra likadant. Musiken var irriterande och jobbig. De andra verkade tycka att det var roligt, men han ogillade det verkligen.

Eftersom det ingår i undervisningen så vill jag försöka uppmuntra honom att ändå göra sitt bästa. Det rör sig ju ändå inte om många gånger och sedan är det över. Jag föreslår att han ska titta på en kompis som hänger med bra och koncentrera sig på rörelserna så kanske musiken liksom stängs ute.

– Nej, det går inte.

I ett mail från idrottsläraren läser jag att de ska ha ett test på dansen senare och att det är bra att eleverna tränar hemma. Jag får en länk till den ”värdelösa övningen”. Jag tittar på den och förstår sonen. Idrottsläraren har skrivit att hon vill se elevernas koordinationsförmåga och hur de klarar att hålla takten.

Så jag försöker att ge sonen ett annat perspektiv. Kanske är det lättare att göra sitt bästa om man förstår syftet med övningen. Man behöver ju inte gilla det. Han säger att han förstår syftet.

– Men hon hade ju kunnat välja något bättre.

Han tycker att han klarar dansen bra utan att öva hemma och säger att han gör sitt bästa. Jag föreslår att han ska säga till läraren vad han istället  skulle gilla, till en annan gång.

”Raritetsväder”

Väder är ju en sådan sak som det är lätt att ha en uppfattning om, och som kan påverka ens humör.

Idag är det stilla och grått ute. Jämndimma, kan man kalla det. Lugnt och behagligt, tycker jag. Sonen tycker att vi har tur med vädret och säger glatt att det står i fågelboken att sådant här väder är ”ett raritetsväder”. Han förklarar att det är för att man kan se många intressanta fåglar då.

Vi ger oss ut i raritetsvädret. Vid cykelstället utanför affären hejar vi på damen intill.

– Så trist med det här regnvädret! säger hon.

Nu regnade det ju inte, men är det väldigt fuktigt i luften så kan man ju uppfatta det så. Jag säger då att sonen gav mig ett annorlunda perspektiv. Damen blir nyfiken och frågar leende sonen. Han berättar om raritetsvädret och sedan står vi en stund och pratar om fåglar.

När vi åker vidare säger jag till sonen att det var roligt att vi piggade upp damen. Han skrattar och säger att han också blev uppiggad.

Ur perspektivet nyfikenhet

Jag tänker ju ofta på mina barn och hur de är. Alldeles nyligen insåg jag på vilket sätt jag ser på dem; jag är nyfiken. Det är roligt att se och förstå mer av deras karaktärer, hur de fungerar och hur de utvecklas. Det här är förstås en bra hjälp för mig för att veta när det är dags att komma med råd och stöttning, eftersom jag är deras mamma.

Jag tänkte vidare på vad den här nyfikenheten innebär. Förutom att det är spännande för mig så innebär det också att jag är öppen och accepterande. Visst, uppfostrande när det behövs, men med ett i grunden öppet förhållningssätt eftersom jag är nyfiken på att få se mer av de här fina människorna.

Därefter tittade jag på hur jag ser på min man. Ja, här har jag förstås en annan roll, men hur skulle det passa att här också ha det nyfikna perspektivet? Mitt i allt det praktiska vi har tillsammans är det lätt att se vad som inte fungerar så bra och kanske glömma att vi faktiskt kan vara öppna och nyfikna.

Vi förändras hela tiden och där finns saker att vara nyfiken på. Fast vi har varit tillsammans rätt länge kan han förvåna mig med sin omtanke och jag kan se nya goda sidor hos honom.

Den enkla, tänk barnsliga, nyfikenheten kan tränga undan själviskhet och dömanden, och istället vara en hjälp att vara öppen och att acceptera. Det skulle nog många relationer må bra av.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading



Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times
Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times
Blogg

Mammabloggen: Vi provar ett annat perspektiv

Eva Sagerfors

Att se saker ur en annan vinkel kan hjälpa oss att hitta det som faktiskt är fint och intressant. Det kan också hjälpa oss i våra relationer och åtaganden. 

Vädret är strålande och jag och 11-åringen bestämmer oss för att ta en tur ner till älven. Han hoppas på att få se fåglar och jag hoppas hitta något vackert att fånga med kameran. Trots att vi tänkt oss en långpromenad tar vi cyklarna. Eftersom solen försvinner tidigt på eftermiddagarna numera vill vi gärna hinna ner till älven medan vi kan få vara i det guldgula, varma solskenet.

Jodå, vi hinner få uppleva det varma dagsljuset. Vi tittar på älven som drar fram med sin styrka och vi ser oss omkring i naturen. Ganska snart inser jag att jag inte kommer att hitta något spännande där jag brukar leta, i det lilla där nere på marken eller på trädstammarna. Sonen inga fåglar.

Det är härligt ändå att vara på promenad tillsammans. När vi sedan lämnar älven bakom oss och leder cyklarna uppför backen håller jag utkik i naturen omkring. Kanske finns där ändå något fint och intressant.

Men när jag snart ger upp får jag tanken att kanske om jag provar ett annat perspektiv så kan jag hitta något. Jag höjer blicken och ser hur ett molnstråk bildar fina, rundade former. Mot himlen avtecknar sig silhuetten av en stor trädkrona. Nu finns ju inte ett blad kvar, men det fina grenmönstret mot bakgrund av den blå himlen med molnstråket blir som ett konstverk. Vi stannar till och beundrar ”tavlan”. En dam stannar också och tittar. Vi är överens om att det alltid går att hitta något som är fint när man är ute, men att man ibland behöver ändra perspektiv.

När vi går vidare tittar jag med nya ögon efter fler tavlor på temat.

I efterhand har jag tänkt på den symboliska innebörden i att byta perspektiv. För visst kan det hjälpa oss när vi kört fast i ett läge, kanske en relation, på grund av att vi har en bestämd uppfattning om något.

Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times

Helt värdelöst

Sonen kommer hem från skolan. Han har haft idrott och berättar att de haft dans. När jag gick i skolan och hade dans så skulle vi dansa i par och lära oss det grundläggande i folkdans. Det här var något annat.

– Det var helt värdelöst, säger sonen.

Jag vet inte om han haft några förväntningar på den här dansen, men han berättar att de fick titta på en video och så skulle de göra likadant. Musiken var irriterande och jobbig. De andra verkade tycka att det var roligt, men han ogillade det verkligen.

Eftersom det ingår i undervisningen så vill jag försöka uppmuntra honom att ändå göra sitt bästa. Det rör sig ju ändå inte om många gånger och sedan är det över. Jag föreslår att han ska titta på en kompis som hänger med bra och koncentrera sig på rörelserna så kanske musiken liksom stängs ute.

– Nej, det går inte.

I ett mail från idrottsläraren läser jag att de ska ha ett test på dansen senare och att det är bra att eleverna tränar hemma. Jag får en länk till den ”värdelösa övningen”. Jag tittar på den och förstår sonen. Idrottsläraren har skrivit att hon vill se elevernas koordinationsförmåga och hur de klarar att hålla takten.

Så jag försöker att ge sonen ett annat perspektiv. Kanske är det lättare att göra sitt bästa om man förstår syftet med övningen. Man behöver ju inte gilla det. Han säger att han förstår syftet.

– Men hon hade ju kunnat välja något bättre.

Han tycker att han klarar dansen bra utan att öva hemma och säger att han gör sitt bästa. Jag föreslår att han ska säga till läraren vad han istället  skulle gilla, till en annan gång.

”Raritetsväder”

Väder är ju en sådan sak som det är lätt att ha en uppfattning om, och som kan påverka ens humör.

Idag är det stilla och grått ute. Jämndimma, kan man kalla det. Lugnt och behagligt, tycker jag. Sonen tycker att vi har tur med vädret och säger glatt att det står i fågelboken att sådant här väder är ”ett raritetsväder”. Han förklarar att det är för att man kan se många intressanta fåglar då.

Vi ger oss ut i raritetsvädret. Vid cykelstället utanför affären hejar vi på damen intill.

– Så trist med det här regnvädret! säger hon.

Nu regnade det ju inte, men är det väldigt fuktigt i luften så kan man ju uppfatta det så. Jag säger då att sonen gav mig ett annorlunda perspektiv. Damen blir nyfiken och frågar leende sonen. Han berättar om raritetsvädret och sedan står vi en stund och pratar om fåglar.

När vi åker vidare säger jag till sonen att det var roligt att vi piggade upp damen. Han skrattar och säger att han också blev uppiggad.

Ur perspektivet nyfikenhet

Jag tänker ju ofta på mina barn och hur de är. Alldeles nyligen insåg jag på vilket sätt jag ser på dem; jag är nyfiken. Det är roligt att se och förstå mer av deras karaktärer, hur de fungerar och hur de utvecklas. Det här är förstås en bra hjälp för mig för att veta när det är dags att komma med råd och stöttning, eftersom jag är deras mamma.

Jag tänkte vidare på vad den här nyfikenheten innebär. Förutom att det är spännande för mig så innebär det också att jag är öppen och accepterande. Visst, uppfostrande när det behövs, men med ett i grunden öppet förhållningssätt eftersom jag är nyfiken på att få se mer av de här fina människorna.

Därefter tittade jag på hur jag ser på min man. Ja, här har jag förstås en annan roll, men hur skulle det passa att här också ha det nyfikna perspektivet? Mitt i allt det praktiska vi har tillsammans är det lätt att se vad som inte fungerar så bra och kanske glömma att vi faktiskt kan vara öppna och nyfikna.

Vi förändras hela tiden och där finns saker att vara nyfiken på. Fast vi har varit tillsammans rätt länge kan han förvåna mig med sin omtanke och jag kan se nya goda sidor hos honom.

Den enkla, tänk barnsliga, nyfikenheten kan tränga undan själviskhet och dömanden, och istället vara en hjälp att vara öppen och att acceptera. Det skulle nog många relationer må bra av.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024