I regeringsförklaring efter regeringsförklaring har Stefan Löfven (S) upprepat målet att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Men inte i årets – löftet är borta samtidigt som det kritiserade målet verkar ouppnåeligt.
Stefan Löfven lanserade löftet redan 2013, på Socialdemokraternas partikongress. Det fanns med i hans första regeringsförklaring i oktober 2014 och i hans andra, tredje och fjärde. Men i hans femte, den första från Löfven II, finns inte ett spår. Det närmaste han kommer är "Jobben ska bli fler".
Så sent som i april förra året sade finansminister Magdalena Andersson (S) att målet är mycket viktigt.
– Målet om EU:s lägsta arbetslöshet är ju något som vägleder regeringens politik, sade hon.
Några månader tidigare, i en intervju med TT, sade finansministern att med ett så "väldigt tydligt och ambitiöst mål blir det också en väldigt tydlig inriktning på politiken".
Men nu finns inte längre målet med i regeringsförklaringen.
Nya hinder
TT har fått en skriftlig kommentar från statsministerns stab. Där lyfts nya hinder på vägen mot målet fram – regeringsbildningen har dragit ut på tiden och riksdagen har under tiden röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budgetförslag.
M-KD-budgeten innebar "stora nedskärningar på arbetsmarknadspolitiken som kommer att ta tid att reparera", enligt statsrådsberedningen.
"Därför vill vi avvakta med att närmare precisera målsättningen för de kommande åren, förutom att målets syften naturligtvis ligger fast: arbetslösheten ska fortsätta att minska, sysselsättningen och antalet arbetade timmar ska öka även under denna mandatperiod" skriver Löfvens pressekreterare Jonathan Holst i kommentaren.
Ända sedan det först yttrades har målet fått kritik, utpekats som irrelevant och sannolikt svårt att uppnå.
Inte enkelt
I flera andra EU-länder har arbetslösheten minskat mer än i Sverige. I november förra året hade 17 av 28 EU-länder lägre arbetslöshet än Sverige, enligt Eurostat. Tjeckien hade lägst med 1,7 procent, Tyskland noterades för 3,3 procents arbetslöshet, Sverige för 6,2 procent.
När Stefan Löfven i april 2013, som S-ledare i opposition, tog upp arbetslöshetsmålet underströk han att det inte skulle bli enkelt att nå det.
– Det blir inte enkelt, men det ger oss ett tydligt fokus och med hårt arbete varje dag tar vi oss dit steg för steg, sade Löfven och betonade att slutmålet är full sysselsättning.
Kritiserat mål
Målet i sig har också kritiserats från forskare. Studieförbundet Näringsliv och Samhälles (SNS) konjunkturråd ansåg 2017 att målet inte är relevant eftersom olika länder räknar arbetslöshet på olika sätt. Som exempel tog rådet att många ungdomar som studerar räknas som arbetslösa i Sverige.
– Det gör att Sverige ser ut att ha högre arbetslöshet än vad vi de facto har, och det var också en anledning till att vi tyckte att målet i sig inte är så ändamålsenligt, säger Lena Hensvik, docent i nationalekonomi, till TT.
I stället ansåg rådet att regeringen borde satsa mer på att korta tiden till arbete för unga utan gymnasieutbildning, äldre arbetslösa samt flyktingar och anhöriginvandrare.
TT: Ni ansåg att målet saknade internationell substans?
– Ja, det är inte så jämförbart och att ha det som mål riskerar att leda politiken fel, svarar Hensvik.
(Lars Larsson/TT)
(Tomas Bengtsson/TT)
