loadingMicael Bydén är överbefälhavare för försvarsmakten. Foto: Frankie Fouganthin, CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons
Micael Bydén är överbefälhavare för försvarsmakten. Foto: Frankie Fouganthin, CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons
Ledare

Ledare: Kontroversiell försvarspolitik

Daniel Sundqvist

Det blev ett stort genomslag för försvarets annons i SvD som sägs signalera om jämställdhet och alla människors lika värde. Reaktionerna tyder dock på att budskapet kan vara splittrande.

Helsidesannonsen föreställer beväpnade svenska soldater som reser en regnbågsflagga under rubriken ”En flagga värd att försvara”. Enligt försvarets kommunikatör har kampanjen bland annat ett signalvärde angående myndighetens ställningstagande mot diskriminering.

Reaktionerna i sociala medier bestod av allt från att detta är fantastiskt, till att detta är ett tecken på att försvaret politiseras, till att Sverige nu är att ses som ockuperat område. Budskapet verkar således inte särskilt enande trots ett signalerande om öppenhet och inkluderande.

Budskapet verkar således inte särskilt enande trots ett signalerande om öppenhet och inkluderande.

Kampanjen kan å ena sidan ses som ett välvilligt försök att profilera försvaret som en modern, öppen och liberal arbetsgivare. Detta samtidigt som man försöker bredda rekryteringsbasen genom att komma ifrån att förknippas med en ”machokultur”. Inte helt orimligt kan tyckas.

Politisk symbol

Signalvärdet av denna kampanj kan dock argumenteras vara långt mer omfattande. Inte minst då försvarsmakten deklarerar sin lojalitet till annan flagg än den svenska. En flagga som inte endast förknippas med dessa positiva ideal som jämställdhet och öppenhet. Flaggan är även starkt förknippad med en högst politiserad rörelse samt organisationer som Stockholm Pride och RFSL.

Partier som Sverigedemokraterna och Medborgerlig samling har under många år uteslutits från deltagande i Stockholm Pride med förevändningen att de inte delar samma värdegrund som rörelsen. Försvarets, polisens och Migrationsverkets medverkande framstod initialt kontroversiellt på grund av att dessa institutioner ses som försvararna av den förtryckande makten enligt många anhängare av rörelsen. Även Israelers medverkan har framstått som kontroversiellt på grund av den högst politiserade Israel-Palestina konflikten.

Signalvärdet i försvarsmaktens ställningstagande blir därmed högst anmärkningsvärt då myndigheten framstår deklarera sin trohet till en politiserad symbol. En symbol som i praktiken inte är inkluderande utan har en stark prägel av vänsterideologi.

Man kan försöka avfärda denna kritik som hårklyveri och att det centrala är att man tar ställning för positiva ideal, eller att försvaret helt enkelt gjorde en naiv men välmenande pr-miss. Det praktiska allvaret i denna signalpolitik bör dock inte heller förminskas.

Krigskonstens principer

Försvarsmakten är en myndighet vars ansvarsområde inkluderar militär krigföring. Den nu 2500 år gamla boken ”Krigets konst” av Sun Tzu anses än idag vara en framstående referens i ämnet. I boken framgår att krigskonsten styrs av ett antal konstanta faktorer, däribland den som benämns ”den moraliska lagen”.

Med detta menas att ”människorna är i fullständig överensstämmelse med överbefälhavaren. Genom denna överensstämmelse är de i stånd att följa sina befälhavare oförfärade inför alla faror och utan hänsyn för sina liv”. Det tycks som att ju mer överbefälhavaren profilerar sig i frågor om politik, jämlikhet och identitet, desto mer motverkas denna faktor.

Den grupp vars engagemang i försvaret främst är motiverad av individualistiska och ideologiska motiv kommer sannolikt reagera på tanken att ovillkorligen följa en auktoritet i döden. Förutsättningarna att upprätthålla stridsmoralen vid en väpnad konflikt framstår inte särskilt goda om de förväntas försvara en stat som deras ideologi karakteriserar som ”det vita förtryckande patriarkatet”.

Troligen finns även en annan grupp soldater som inte anser sig representerad av Pride-rörelsen, vilket sannolikt även det motverkar motivation att ge sitt liv för överbefälhavaren i skarpt läge. I praktiken får således denna trohetsdeklaration till en politiserad rörelse demoraliserande konsekvenser för Sveriges försvarskapacitet.

Påverkan på det civila

Demoraliseringen återfinns även inom det civila vilket blev uppenbart av reaktionerna på kampanjen. En betydande del av befolkningen uppfattar detta som ännu ett tecken på en trend där våra myndigheter sakta politiseras. Skattebetalarna tvingas finansiera ett försvar med en prislapp på runt 65 miljarder årligen men vars prioritering nu inte framstår vara försvarsvilja och stridskapacitet. Detta i en tid då försvarsviljan redan framstår försvagad inför en växande osäkerhet som konsekvens av att statens våldsmonopol utmanas av kriminella.

Försvarets kampanj må vara välmenande, men att anamma politiserad signalpolitik resulterar likväl i negativa konsekvenser både för Sveriges strategiska försvar samt den nationella sammanhållningen. Som försvarsmaktens högsta befälhavare bör regeringen Löfven fråga sig om det verkligen är önskvärt att försvarsmakten blir inkluderande till den grad att pacifism samt principiellt motstånd mot försvaret självt kan komma att högaktas.

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingMicael Bydén är överbefälhavare för försvarsmakten. Foto: Frankie Fouganthin, CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons
Micael Bydén är överbefälhavare för försvarsmakten. Foto: Frankie Fouganthin, CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons
Ledare

Ledare: Kontroversiell försvarspolitik

Daniel Sundqvist

Det blev ett stort genomslag för försvarets annons i SvD som sägs signalera om jämställdhet och alla människors lika värde. Reaktionerna tyder dock på att budskapet kan vara splittrande.

Helsidesannonsen föreställer beväpnade svenska soldater som reser en regnbågsflagga under rubriken ”En flagga värd att försvara”. Enligt försvarets kommunikatör har kampanjen bland annat ett signalvärde angående myndighetens ställningstagande mot diskriminering.

Reaktionerna i sociala medier bestod av allt från att detta är fantastiskt, till att detta är ett tecken på att försvaret politiseras, till att Sverige nu är att ses som ockuperat område. Budskapet verkar således inte särskilt enande trots ett signalerande om öppenhet och inkluderande.

Budskapet verkar således inte särskilt enande trots ett signalerande om öppenhet och inkluderande.

Kampanjen kan å ena sidan ses som ett välvilligt försök att profilera försvaret som en modern, öppen och liberal arbetsgivare. Detta samtidigt som man försöker bredda rekryteringsbasen genom att komma ifrån att förknippas med en ”machokultur”. Inte helt orimligt kan tyckas.

Politisk symbol

Signalvärdet av denna kampanj kan dock argumenteras vara långt mer omfattande. Inte minst då försvarsmakten deklarerar sin lojalitet till annan flagg än den svenska. En flagga som inte endast förknippas med dessa positiva ideal som jämställdhet och öppenhet. Flaggan är även starkt förknippad med en högst politiserad rörelse samt organisationer som Stockholm Pride och RFSL.

Partier som Sverigedemokraterna och Medborgerlig samling har under många år uteslutits från deltagande i Stockholm Pride med förevändningen att de inte delar samma värdegrund som rörelsen. Försvarets, polisens och Migrationsverkets medverkande framstod initialt kontroversiellt på grund av att dessa institutioner ses som försvararna av den förtryckande makten enligt många anhängare av rörelsen. Även Israelers medverkan har framstått som kontroversiellt på grund av den högst politiserade Israel-Palestina konflikten.

Signalvärdet i försvarsmaktens ställningstagande blir därmed högst anmärkningsvärt då myndigheten framstår deklarera sin trohet till en politiserad symbol. En symbol som i praktiken inte är inkluderande utan har en stark prägel av vänsterideologi.

Man kan försöka avfärda denna kritik som hårklyveri och att det centrala är att man tar ställning för positiva ideal, eller att försvaret helt enkelt gjorde en naiv men välmenande pr-miss. Det praktiska allvaret i denna signalpolitik bör dock inte heller förminskas.

Krigskonstens principer

Försvarsmakten är en myndighet vars ansvarsområde inkluderar militär krigföring. Den nu 2500 år gamla boken ”Krigets konst” av Sun Tzu anses än idag vara en framstående referens i ämnet. I boken framgår att krigskonsten styrs av ett antal konstanta faktorer, däribland den som benämns ”den moraliska lagen”.

Med detta menas att ”människorna är i fullständig överensstämmelse med överbefälhavaren. Genom denna överensstämmelse är de i stånd att följa sina befälhavare oförfärade inför alla faror och utan hänsyn för sina liv”. Det tycks som att ju mer överbefälhavaren profilerar sig i frågor om politik, jämlikhet och identitet, desto mer motverkas denna faktor.

Den grupp vars engagemang i försvaret främst är motiverad av individualistiska och ideologiska motiv kommer sannolikt reagera på tanken att ovillkorligen följa en auktoritet i döden. Förutsättningarna att upprätthålla stridsmoralen vid en väpnad konflikt framstår inte särskilt goda om de förväntas försvara en stat som deras ideologi karakteriserar som ”det vita förtryckande patriarkatet”.

Troligen finns även en annan grupp soldater som inte anser sig representerad av Pride-rörelsen, vilket sannolikt även det motverkar motivation att ge sitt liv för överbefälhavaren i skarpt läge. I praktiken får således denna trohetsdeklaration till en politiserad rörelse demoraliserande konsekvenser för Sveriges försvarskapacitet.

Påverkan på det civila

Demoraliseringen återfinns även inom det civila vilket blev uppenbart av reaktionerna på kampanjen. En betydande del av befolkningen uppfattar detta som ännu ett tecken på en trend där våra myndigheter sakta politiseras. Skattebetalarna tvingas finansiera ett försvar med en prislapp på runt 65 miljarder årligen men vars prioritering nu inte framstår vara försvarsvilja och stridskapacitet. Detta i en tid då försvarsviljan redan framstår försvagad inför en växande osäkerhet som konsekvens av att statens våldsmonopol utmanas av kriminella.

Försvarets kampanj må vara välmenande, men att anamma politiserad signalpolitik resulterar likväl i negativa konsekvenser både för Sveriges strategiska försvar samt den nationella sammanhållningen. Som försvarsmaktens högsta befälhavare bör regeringen Löfven fråga sig om det verkligen är önskvärt att försvarsmakten blir inkluderande till den grad att pacifism samt principiellt motstånd mot försvaret självt kan komma att högaktas.

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024