”Svenskt jordbruk är för beroende av omvärlden och den svenska livsmedelsstrategin behöver uppdateras.” Det skriver LRF, Lantbrukarnas riksförbunds ordförande, Palle Borgström i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
Det är fem år sedan Sverige beslutade om en nationell livsmedelsstrategi för att öka livsmedelsproduktionen. Sedan dess har det hänt mycket som med ”generande tydlighet” visar hur sårbar den svenska livsmedelsförsörjningen är.
– Livsmedelsstrategin är och har varit bra och viktig. Men nu har det gått fem år sedan strategin beslutades. Vi kan konstatera att svensk livsmedelsproduktion inte växer i tillräcklig takt. Landets försörjningsförmåga och beredskap måste dessutom öka för att bättre hantera yttre kriser, säger Palle Borgström, i ett pressmeddelande.
Sårbarheten har blivit tydlig
Han menar att när strategin beslutades kunde ingen ana att vi inom de fem kommande åren skulle drabbas av torka, pandemi och att Ryssland skulle invadera Europas kornbod, Ukraina. Tre händelser som tydligt visar sårbarheten inom den svenska livsmedelsförsörjningen.
Torkan ledde till brist på foder och vatten vilket medförde att många djur måste slaktas i förtid. Pandemin blottlade hur svårt det är att få tag i inhemsk arbetskraft och hur beroende det svenska lantbruket är av gästarbetare från andra länder. Rysslands invasion av Ukraina visade tydligt hur beroende Sverige är av importerad mineralgödsel, bränsle, foder och el för att driva en fungerande livsmedelsproduktion.
Mer egenproducerade insatsvaror
Den gemensamma nämnaren för dessa tre händelser, är enligt Palle Borgström, den bristande lönsamheten inom lantbruket. Den har inte varit tillräcklig för att bygga upp en motståndskraft vid händelser av olika karaktär.
– Livsmedelsstrategin behöver uppdateras. Den behöver inte minst beakta vårt stora beroende av importerade insatsvaror. Ju mer vi kan producera i Sverige, desto bättre är det i ett beredskapsperspektiv men också miljömässigt, säger Palle Borgström.
Miljöbalken stoppkloss
I debattartikeln skriver Palle Borgström bland annat att vi nästan kunnat vara självförsörjande av mineralgödsel och inte hade behövt importera från Ryssland om det inte varit för att miljöbalken satt stopp. I december avslogs till exempel tillståndsansökan om att producera 5 000 ton mineralgödsel ur slamaska från livsmedelskretsloppet trots att de ökade utsläppen ansågs försumbara. Bättre beredskap och självförsörjning kan alltså stoppas av miljöbalkens tillämpning.
Han menar att en uppdaterad livsmedelsstrategi naturligtvis handlar om att förbättra förutsättningarna för inhemsk produktion av livsmedel. Men för att minska sårbarheten krävs att försörjningen av drivmedel, gödsel, el och foder också ses över.
