loadingKriminalvårdens anstalt i Kumla, säkerhetsklass 1. Fängelsemur med taggtråd och övervakningskamera. Arkivbild Foto: Pontus Lundahl/TT
Kriminalvårdens anstalt i Kumla, säkerhetsklass 1. Fängelsemur med taggtråd och övervakningskamera. Arkivbild Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes

Grövre och mer våld på fängelser

Peter Wallberg/TT

Våld och hot mellan intagna på fängelserna fortsatte att öka under förra året. Våldet har också ha blivit grövre, varnar Kriminalvården.

Trenden med ett ökat antal fall av rapporterat hot och våld mellan intagna på fängelser fortsatte under 2024, konstaterar Kriminalvården i sin årsredovisning.

Ökningen var 25 procent, från 1 111 fall år 2023 till 1 398 fall.

Kriminalvården varnar också för att våldet under 2024 förefaller ha blivit grövre och att det ökar riskerna för våld med dödlig utgång.

Även två andra tendenser pekas ut. Att våldet utövades oftare öppet inför personal och att grupper på fem till sju intagna gav sig på en ensam intagen.

Orsak: Platsbrist

Kriminalvårdens övergripande bedömning är att våldet hade en tydlig koppling till utrymmesbrist och att många delar bostadsrum med en annan intagen. Det ledde till fler konfliktytor i vardagen mellan intagna. Detta förstärktes av en generell brist på meningsfull sysselsättning på anstalter där allt fler intagna ska dela på utrymmet.

"Sådana omständigheter skapade ett ökat mått av tristess bland intagna och ledde återkommande till frustration och irritation", står det i årsredovisningen.

Det fanns även en fortsatt tendens att intagna genom att utöva våld försökte bli omplacerade eller få bort en nyintagens placering. Flera av våldsincidenterna uppstod mellan intagna som delade bostadsrum.

Kriminalvården utökade under 2024 antalet platser med 1 600 i anstalter och häkten under året. Majoriteten av dessa tillkom genom dubbelbeläggning.

Ökat risktagande

Att antalet klienter med koppling till organiserad brottslighet ökade ses som ytterligare en orsak till det ansträngda säkerhetsläget.

Dessutom placeras fler fängelsedömda på anstalter med lägsta säkerhetsklass för att skapa utrymme på anstalter med högst säkerhetsklass. Det innebar ett ökat medvetet risktagande, skriver Kriminalvården.

Det var i anstalter med lägst säkerhetsklass som den stora ökningen av våld och hot skedde under 2024.

Även hot och våld mot Kriminalvårdens anställda och andra medarbetare ökade på anstalterna. : Från 1 077 till 1 341.

Våld och hot mellan intagna 2024

Häkte

Hot: 120 (år 2023: 95)

Våld: 161 (100)

Totalt: 281 (195)

Anstalt

Hot: 551(424)

Våld: 847 (687)

Totalt: 1 398 (1 111)

Källa: Kriminalvårdens årsredovisning för 2024

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingKriminalvårdens anstalt i Kumla, säkerhetsklass 1. Fängelsemur med taggtråd och övervakningskamera. Arkivbild Foto: Pontus Lundahl/TT
Kriminalvårdens anstalt i Kumla, säkerhetsklass 1. Fängelsemur med taggtråd och övervakningskamera. Arkivbild Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes

Grövre och mer våld på fängelser

Peter Wallberg/TT

Våld och hot mellan intagna på fängelserna fortsatte att öka under förra året. Våldet har också ha blivit grövre, varnar Kriminalvården.

Trenden med ett ökat antal fall av rapporterat hot och våld mellan intagna på fängelser fortsatte under 2024, konstaterar Kriminalvården i sin årsredovisning.

Ökningen var 25 procent, från 1 111 fall år 2023 till 1 398 fall.

Kriminalvården varnar också för att våldet under 2024 förefaller ha blivit grövre och att det ökar riskerna för våld med dödlig utgång.

Även två andra tendenser pekas ut. Att våldet utövades oftare öppet inför personal och att grupper på fem till sju intagna gav sig på en ensam intagen.

Orsak: Platsbrist

Kriminalvårdens övergripande bedömning är att våldet hade en tydlig koppling till utrymmesbrist och att många delar bostadsrum med en annan intagen. Det ledde till fler konfliktytor i vardagen mellan intagna. Detta förstärktes av en generell brist på meningsfull sysselsättning på anstalter där allt fler intagna ska dela på utrymmet.

"Sådana omständigheter skapade ett ökat mått av tristess bland intagna och ledde återkommande till frustration och irritation", står det i årsredovisningen.

Det fanns även en fortsatt tendens att intagna genom att utöva våld försökte bli omplacerade eller få bort en nyintagens placering. Flera av våldsincidenterna uppstod mellan intagna som delade bostadsrum.

Kriminalvården utökade under 2024 antalet platser med 1 600 i anstalter och häkten under året. Majoriteten av dessa tillkom genom dubbelbeläggning.

Ökat risktagande

Att antalet klienter med koppling till organiserad brottslighet ökade ses som ytterligare en orsak till det ansträngda säkerhetsläget.

Dessutom placeras fler fängelsedömda på anstalter med lägsta säkerhetsklass för att skapa utrymme på anstalter med högst säkerhetsklass. Det innebar ett ökat medvetet risktagande, skriver Kriminalvården.

Det var i anstalter med lägst säkerhetsklass som den stora ökningen av våld och hot skedde under 2024.

Även hot och våld mot Kriminalvårdens anställda och andra medarbetare ökade på anstalterna. : Från 1 077 till 1 341.

Våld och hot mellan intagna 2024

Häkte

Hot: 120 (år 2023: 95)

Våld: 161 (100)

Totalt: 281 (195)

Anstalt

Hot: 551(424)

Våld: 847 (687)

Totalt: 1 398 (1 111)

Källa: Kriminalvårdens årsredovisning för 2024

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025