loadingEgen produktion av mineralgödsel skulle trygga tillgången för svenska lantbrukare och göra Sverige mindre sårbart, menar LRF. Foto: Shutterstock
Egen produktion av mineralgödsel skulle trygga tillgången för svenska lantbrukare och göra Sverige mindre sårbart, menar LRF. Foto: Shutterstock
Inrikes

LRF: Sverige behöver trygga tillgången på gödsel

Eva Sagerfors

Med kriget i Ukraina blev tillgången och därmed priset på mineralgödsel oviss för svenska lantbrukare. Det visar hur känsligt Sveriges system för livsmedelsproduktion är, menar LRF. Därför vill man se att svensk produktion kommer igång snart.

Åsa Odell, lantbrukare och vice förbundsordförande i LRF, säger vid ett presseminarium den 26 januari att kriget i Ukraina har visat hur känsligt Sveriges system för matproduktion är. 

Hon tydliggör att gödsel är en nödvändighet för att kunna odla, det går inte att avstå från det.

Mineralgödsel

Importbehovet i Sverige är stort eftersom i stort sett ingen egen produktion av mineralgödsel finns.

Kväve: Sverige köper kväve från en norsk leverantör och mest från deras fabriker i Norge, Tyskland och Holland. Årsbehovet av kväve är ungefär 200 000 ton. Ragnsells planerar tillsammans med kommuner att utvinna kväve ur rejektvatten i reningsverk, några tusen ton per år. Spanska Fertiberia vill producera stora mängder grön ammoniak i Luleå-Boden.

Fosfor: Sverige har importerat fosfor från Finland och Ryssland, ungefär 20 000 ton per år. LKAB planerar utvinning ur gruvavfall i Luleå, fem gånger det svenska behovet. Ragnsells vill producera fosfat ur slamaska i Helsingborg, cirka 5 000 ton per år.

Kalium: Sverige importerade kalium från Belarus innan sanktionerna, och från Kanada. Behovet är ungefär 30 000 ton per år. Cinis Fertilizer AB planerar att ta kaliumsulfat från massa- och batteriproduktion i Örnsköldsvik och Skellefteå, cirka 200 000 ton årligen.

Källa: SCB, LRF

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingEgen produktion av mineralgödsel skulle trygga tillgången för svenska lantbrukare och göra Sverige mindre sårbart, menar LRF. Foto: Shutterstock
Egen produktion av mineralgödsel skulle trygga tillgången för svenska lantbrukare och göra Sverige mindre sårbart, menar LRF. Foto: Shutterstock
Inrikes

LRF: Sverige behöver trygga tillgången på gödsel

Eva Sagerfors

Med kriget i Ukraina blev tillgången och därmed priset på mineralgödsel oviss för svenska lantbrukare. Det visar hur känsligt Sveriges system för livsmedelsproduktion är, menar LRF. Därför vill man se att svensk produktion kommer igång snart.

Åsa Odell, lantbrukare och vice förbundsordförande i LRF, säger vid ett presseminarium den 26 januari att kriget i Ukraina har visat hur känsligt Sveriges system för matproduktion är. 

Hon tydliggör att gödsel är en nödvändighet för att kunna odla, det går inte att avstå från det.

Mineralgödsel

Importbehovet i Sverige är stort eftersom i stort sett ingen egen produktion av mineralgödsel finns.

Kväve: Sverige köper kväve från en norsk leverantör och mest från deras fabriker i Norge, Tyskland och Holland. Årsbehovet av kväve är ungefär 200 000 ton. Ragnsells planerar tillsammans med kommuner att utvinna kväve ur rejektvatten i reningsverk, några tusen ton per år. Spanska Fertiberia vill producera stora mängder grön ammoniak i Luleå-Boden.

Fosfor: Sverige har importerat fosfor från Finland och Ryssland, ungefär 20 000 ton per år. LKAB planerar utvinning ur gruvavfall i Luleå, fem gånger det svenska behovet. Ragnsells vill producera fosfat ur slamaska i Helsingborg, cirka 5 000 ton per år.

Kalium: Sverige importerade kalium från Belarus innan sanktionerna, och från Kanada. Behovet är ungefär 30 000 ton per år. Cinis Fertilizer AB planerar att ta kaliumsulfat från massa- och batteriproduktion i Örnsköldsvik och Skellefteå, cirka 200 000 ton årligen.

Källa: SCB, LRF

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024