I den kristna etikläran är ”de sju heliga dygderna”, också kallade ”de sju himmelska dygderna”, de positiva spegelegenskaperna till ”de sju dödssynderna”. För att uppnå ett fullbordat andligt liv och vara i harmoni med omvärlden är det nödvändigt att kultivera dessa sju dygder, vilka är ödmjukhet, generositet, kyskhet, medmänsklighet, måttfullhet, tålamod och flit.

Castitas är den latinska term som användes i den tidiga kristna kyrkan för att beteckna den heliga dygden kyskhet, vilken är motsatsen till dödssynden lust. Adjektivet ”chaste” i engelskan härstammar från samma etymologiska rot och syftar på att vara sedesam, avskild – att följa en stram kurs och vara ren.

Ett besläktat engelskt verb är ”chastise” (att tillrättavisa; tukta). Den antike grekiske filosofen Aristoteles förklarade sambandet mellan de två begreppen i sitt traktat Den nikomachiska etiken: ”Kyskheten tar sitt namn från det faktum att förnuftet ”tuktar” liderligheten, vilken i likhet med ett litet barn, behöver hållas i styr.”