loadingSalwan Momika, eller provokatören som Stefan Fuchs kallar honom, hade enligt Fuchs kunnat stoppas med hjälp av befintlig lagstiftning. Foto: Johan Nilsson/TT
Salwan Momika, eller provokatören som Stefan Fuchs kallar honom, hade enligt Fuchs kunnat stoppas med hjälp av befintlig lagstiftning. Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes

Känsligt säkerhetsläge i onödan

Camilla Johansson

Ny lagstiftning behövs inte för att förhindra Koranbränningar, och därmed vända på det säkerhetsläge Sverige befinner sig i. Det säger juristen Stefan Fuchs, som menar det räcker att följa lagen om hets mot folkgrupp.

Sverige befinner sig i det värsta säkerhetsläget sedan andra världskriget, och det helt i onödan. Det menar juristen Stefan Fuchs, som anser att de koranbränningar som bokstavligen eldat på säkerhetsläget hade kunnat stoppas med befintlig lagstiftning.

– Det behövs ingen lagändring, säger han till Epoch Times, och fortsätter:

– Det räcker med att polis och myndigheter fullt ut följer den lagstiftning om hets mot folkgrupp som redan finns, och att man behandlar grupper lika.
Det han syftar på med att behandla grupper lika är att personer som burit nazistiska attribut, eller på andra sätt hetsat mot judar, kunnat dömas för hets mot folkgrupp, och att lagen också är applicerbar när det gäller brännandet av Koranen.

– Det sägs att det handlar om yttrandefrihet, och det skulle det vara om man tog ut ett specifikt stycke ur Koranen, och sa ”Jag är emot detta, därför att …” Det faller inom yttrandefriheten, men att linda in, som den senaste provokatören, Koranen i bacon och stå och skrika, det är inte yttrandefrihet, säger Stefan Fuchs.

– Han är inte ute efter att argumentera, det är inte konst och det är inte satir. Det faller helt enkelt inte inom yttrandefriheten.

Fuchs tycker det också är märkligt att tv-nyheterna, oavsett vilka, aldrig översatt vad Salwan Momika faktiskt skriker när han bränner Koranen, trots att kompetensen att göra det finns på nyhetsredaktionerna.

Men något som verkligen fått honom att reagera, det är hur media rent generellt upprepar att det är en demokratisk rättighet, det som Koranbrännarna ägnar sig åt, och att det är lagligt.

– De har helt enkelt fel, säger Stefan Fuchs, och utvecklar det: det finns lagstiftning som förbjuder det här, och den politiker som kommit någorlunda nära sanningen, om vad som gäller, det är Magdalena Andersson i Agenda häromkvällen.

Han pekar på att en av de faktorer som tas upp i lagen om hets mot folkgrupp är just att hota eller uttrycka missaktning mot en grupp på grund av gruppens trosbekännelse.

– Är det inte att uttrycka missaktning, att spela fotboll med, eller bränna en bacon-inlindad Koran utanför en moské under en av de religiösa högtiderna, frågar han retoriskt.

En problematik som han ser i samhället i stort är att det inte längre finns någon balans mellan rättigheter och skyldigheter. Alla känner sina rättigheter, men skyldigheterna är inte längre lika framträdande. Han menar att det också finns ett hot när någon som utövar sin religion inte längre kan känna sig trygg på platsen där det sker, oavsett om det är en moské, en synagoga eller en kyrka.

Förutom Magdalena Andersson så har även den tidigare justitieministern Thomas Bodström och den före detta Justitiekanslern Göran Lambertz uttryckt att det går att få stopp på Koranbränningarna utan att ändra i nuvarande lagstiftning.

Det sammanhang där Stefan Fuchs menar att ordningslagen har sin plats, det gäller för att tygla de kravaller som uppstått vid Koranbränningar, och där menar han att polisen inte varit tillräckligt specifik när de avslagit manifestationer.

– Det behövs exakt tid för manifestationen, plats och vad resultatet kan bli. Då kommer förvaltningsrätten att stödja ett nekande av tillstånd, säger han.

Det är inte bara de internationella hoten som oroar Stefan Fuchs, utan även kravallerna och förstörelsen inom landet efter Koranbränningarna.

– Inget samhälle, inte ens ett myrsamhälle, överlever om delar av det verkar för att förstöra det.

Kontakta journalisten: [email protected]

Lagen om hets mot folkgrupp

Lagen om hets mot folkgrupp har funnits i svensk lagstiftning sedan 1948.

Straffet för hets mot folkgrupp har en straffskala som löper från böter till två års fängelse. I särskilt grova fall kan fängelsepåföljden bli upp till fyra år.

Brottet hets mot folkgrupp innefattar handlingar som att i ett uttalande eller i ett annat meddelande uppsåtligen sprids för att hota eller uttrycka missaktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på

• ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse.

• sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck.

Källa: 16 kap, 8 § Brottsbalken

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingSalwan Momika, eller provokatören som Stefan Fuchs kallar honom, hade enligt Fuchs kunnat stoppas med hjälp av befintlig lagstiftning. Foto: Johan Nilsson/TT
Salwan Momika, eller provokatören som Stefan Fuchs kallar honom, hade enligt Fuchs kunnat stoppas med hjälp av befintlig lagstiftning. Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes

Känsligt säkerhetsläge i onödan

Camilla Johansson

Ny lagstiftning behövs inte för att förhindra Koranbränningar, och därmed vända på det säkerhetsläge Sverige befinner sig i. Det säger juristen Stefan Fuchs, som menar det räcker att följa lagen om hets mot folkgrupp.

Sverige befinner sig i det värsta säkerhetsläget sedan andra världskriget, och det helt i onödan. Det menar juristen Stefan Fuchs, som anser att de koranbränningar som bokstavligen eldat på säkerhetsläget hade kunnat stoppas med befintlig lagstiftning.

– Det behövs ingen lagändring, säger han till Epoch Times, och fortsätter:

– Det räcker med att polis och myndigheter fullt ut följer den lagstiftning om hets mot folkgrupp som redan finns, och att man behandlar grupper lika.
Det han syftar på med att behandla grupper lika är att personer som burit nazistiska attribut, eller på andra sätt hetsat mot judar, kunnat dömas för hets mot folkgrupp, och att lagen också är applicerbar när det gäller brännandet av Koranen.

– Det sägs att det handlar om yttrandefrihet, och det skulle det vara om man tog ut ett specifikt stycke ur Koranen, och sa ”Jag är emot detta, därför att …” Det faller inom yttrandefriheten, men att linda in, som den senaste provokatören, Koranen i bacon och stå och skrika, det är inte yttrandefrihet, säger Stefan Fuchs.

– Han är inte ute efter att argumentera, det är inte konst och det är inte satir. Det faller helt enkelt inte inom yttrandefriheten.

Fuchs tycker det också är märkligt att tv-nyheterna, oavsett vilka, aldrig översatt vad Salwan Momika faktiskt skriker när han bränner Koranen, trots att kompetensen att göra det finns på nyhetsredaktionerna.

Men något som verkligen fått honom att reagera, det är hur media rent generellt upprepar att det är en demokratisk rättighet, det som Koranbrännarna ägnar sig åt, och att det är lagligt.

– De har helt enkelt fel, säger Stefan Fuchs, och utvecklar det: det finns lagstiftning som förbjuder det här, och den politiker som kommit någorlunda nära sanningen, om vad som gäller, det är Magdalena Andersson i Agenda häromkvällen.

Han pekar på att en av de faktorer som tas upp i lagen om hets mot folkgrupp är just att hota eller uttrycka missaktning mot en grupp på grund av gruppens trosbekännelse.

– Är det inte att uttrycka missaktning, att spela fotboll med, eller bränna en bacon-inlindad Koran utanför en moské under en av de religiösa högtiderna, frågar han retoriskt.

En problematik som han ser i samhället i stort är att det inte längre finns någon balans mellan rättigheter och skyldigheter. Alla känner sina rättigheter, men skyldigheterna är inte längre lika framträdande. Han menar att det också finns ett hot när någon som utövar sin religion inte längre kan känna sig trygg på platsen där det sker, oavsett om det är en moské, en synagoga eller en kyrka.

Förutom Magdalena Andersson så har även den tidigare justitieministern Thomas Bodström och den före detta Justitiekanslern Göran Lambertz uttryckt att det går att få stopp på Koranbränningarna utan att ändra i nuvarande lagstiftning.

Det sammanhang där Stefan Fuchs menar att ordningslagen har sin plats, det gäller för att tygla de kravaller som uppstått vid Koranbränningar, och där menar han att polisen inte varit tillräckligt specifik när de avslagit manifestationer.

– Det behövs exakt tid för manifestationen, plats och vad resultatet kan bli. Då kommer förvaltningsrätten att stödja ett nekande av tillstånd, säger han.

Det är inte bara de internationella hoten som oroar Stefan Fuchs, utan även kravallerna och förstörelsen inom landet efter Koranbränningarna.

– Inget samhälle, inte ens ett myrsamhälle, överlever om delar av det verkar för att förstöra det.

Kontakta journalisten: [email protected]

Lagen om hets mot folkgrupp

Lagen om hets mot folkgrupp har funnits i svensk lagstiftning sedan 1948.

Straffet för hets mot folkgrupp har en straffskala som löper från böter till två års fängelse. I särskilt grova fall kan fängelsepåföljden bli upp till fyra år.

Brottet hets mot folkgrupp innefattar handlingar som att i ett uttalande eller i ett annat meddelande uppsåtligen sprids för att hota eller uttrycka missaktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på

• ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse.

• sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck.

Källa: 16 kap, 8 § Brottsbalken

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024