loading
Ledare

Israel - Palestina: Inkonsekvent utrikespolitik

Daniel Sundqvist

En militär konflikt mellan Israel och Palestina har blossat upp igen. Carl Bildt anser detta vara resultatet av Donald Trumps utrikespolitik. Ligger det något i denna analys?

Den militära upptrappningen som pågått sedan april sägs vara den värsta sedan Gazakriget 2014. Även våldsamma gatustrider har utbrutit inom Israel mellan den judiska och den arabiska befolkningen. Detta har lett till misshandel, knivhugg och mordbränder där både synagogor och moskéer satts i brand.

Carl Bildt kommenterade situationen på Twitter och beskyllde Trumpadministrationen för att ha lagt grunden för dagens eskalering: ”Under Trump var det ett mantra att ingen bryr sig längre om Palestinafrågan och att allt i regionen handlar om Iran”.

Iran

Att Iran är en stor spelare bakom många av konflikterna i Mellanöstern anser många bedömare. Iran är en viktig allierad till Hamas, den ledande politiska och militära rörelsen i Palestina vilken är klassad som en terrororganisation av bland andra USA och EU. Iran sägs leverera mycket av den teknik, kunskap och vapen som nu används för beskjutning av Israel från Gaza.

Trump kritiserade under sin tid det palestinska ledarskapet för ovilja att fredsförhandla. Som konsekvens drog man in biståndet samt minimerade de diplomatiska kanalerna. Administrationen hade inte heller ambitionen att få till en tvåstatslösning utan erkände Jerusalem som huvudstad i Israel genom att flytta ambassaden dit.

Fokus lades istället på att normalisera relationerna med omgivande arabiska stater. Detta resulterade i fredsavtal där Förenade Arabemiraten, Bahrain och Sudan återupprättade de diplomatiska relationerna med Israel vilket anses vara en stor vinst för Donald Trump samt för relationerna i Mellanöstern.

Bidenadministrationen har klargjort att man intar en fundamentalt annorlunda hållning än den under Trump.

Ny policy under Biden

Bidenadministrationen har klargjort att man intar en fundamentalt annorlunda hållning än den under Trump. Man har nu återupprättat biståndet och de diplomatiska kanalerna med Palestina samt säger sig jobba för en tvåstatslösning.

Biden kritiseras dock för en inkonsekvent och i praktiken verkningslös hållning i frågan. Främst då man i uttalanden tycks ge intrycket av att terrorbombningar mot civila från Gaza och militärt försvar från Israels sida, är moraliskt jämförbart. Det är en svår, för att inte säga omöjlig balansgång för USA att tillmötesgå Hamas principiella motstånd mot existensen av staten Israel, och samtidigt respektera sin allierade Israel.

Carl Bildts analys om orsaken till dagens eskalering är således tveksam. Mycket tyder på att Trump var framgångsrik i många utrikespolitiska frågor. Ingen större eskalering i Israel-Palestina-konflikten skedde under Trumps fyra år vid makten. Under Obama och vicepresident Biden såg vi dock flertalet större konflikter, däribland Gazakriget 2014.

Orsak och verkan

Det framstår snarare som att Biden och även Obama genom inkonsekvent utrikespolitik kan ha orsakat konflikter genom passivt stöd till fientligt agerande.

Som exempel fick Trumps hårda diplomatiska linje Kina till förhandlingsbordet. Med den nya policyn under Biden ser vi dock ett allt mer konfrontativt Kina runt om i världen. Denna policy kan vi se exempel på i Bidens kommentar om att Kinas förföljelse av minoritetsgrupper är kulturella skillnader mellan Kina och USA. Sannolikt ger detta i praktiken passivt politiskt stöd till Kinas agerande.

Under Obama och Biden fick IS kalifat i norra Syrien fäste och växte sig starkt. Att beväpna så kallade ”moderata rebeller” i Syrien, många gånger militära islamistiska grupper, visade sig inte vara någon konstruktiv strategi för fred och stabilitet i Syrien. Trump kom att slopa stödet till rebellerna och lyckades tidigt eliminera kalifatet.

Trots nya rapporter om att bistånd till palestinierna används till att stödja terrorister och deras familjer, så valde Biden att gå vidare med att upprätta biståndet igen. Detta samtidigt som man nu är i förhandlingar med Iran om ännu ett avtal där Iran snart kan få sina sanktioner lyfta samt potentiellt stora ekonomiska kompensationer.

Kan detta ekonomiska samt i praktiken passiva politiska stöd till Iran och Hamas, vara en bidragande orsak till den eskalering av konflikten vi nu ser utspela sig i Mellanöstern?

Beprövad strategi

Denna strategi är i stark kontrast till den strategi som under Trump kallades ”fred genom styrka”. Trumpadministrationens utrikespolitik var förstås inte perfekt, men man var åtminstone konsekvent med att överträdelser beivras hårt vilket därmed verkade avskräckande.

Om detta var orsaken till den relativt lugna utrikespolitiska perioden under Trump är svårt att säga säkert. Men man bör dock ha detta i åtanke när vi nu med Biden återgår till samma beprövade policy i Israel-Palestina-frågan som tidigare endast lett till låsning och konflikt, och nu återigen ser ut att leverera samma resultat.

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.

 

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Ledare

Israel - Palestina: Inkonsekvent utrikespolitik

Daniel Sundqvist

En militär konflikt mellan Israel och Palestina har blossat upp igen. Carl Bildt anser detta vara resultatet av Donald Trumps utrikespolitik. Ligger det något i denna analys?

Den militära upptrappningen som pågått sedan april sägs vara den värsta sedan Gazakriget 2014. Även våldsamma gatustrider har utbrutit inom Israel mellan den judiska och den arabiska befolkningen. Detta har lett till misshandel, knivhugg och mordbränder där både synagogor och moskéer satts i brand.

Carl Bildt kommenterade situationen på Twitter och beskyllde Trumpadministrationen för att ha lagt grunden för dagens eskalering: ”Under Trump var det ett mantra att ingen bryr sig längre om Palestinafrågan och att allt i regionen handlar om Iran”.

Iran

Att Iran är en stor spelare bakom många av konflikterna i Mellanöstern anser många bedömare. Iran är en viktig allierad till Hamas, den ledande politiska och militära rörelsen i Palestina vilken är klassad som en terrororganisation av bland andra USA och EU. Iran sägs leverera mycket av den teknik, kunskap och vapen som nu används för beskjutning av Israel från Gaza.

Trump kritiserade under sin tid det palestinska ledarskapet för ovilja att fredsförhandla. Som konsekvens drog man in biståndet samt minimerade de diplomatiska kanalerna. Administrationen hade inte heller ambitionen att få till en tvåstatslösning utan erkände Jerusalem som huvudstad i Israel genom att flytta ambassaden dit.

Fokus lades istället på att normalisera relationerna med omgivande arabiska stater. Detta resulterade i fredsavtal där Förenade Arabemiraten, Bahrain och Sudan återupprättade de diplomatiska relationerna med Israel vilket anses vara en stor vinst för Donald Trump samt för relationerna i Mellanöstern.

Bidenadministrationen har klargjort att man intar en fundamentalt annorlunda hållning än den under Trump.

Ny policy under Biden

Bidenadministrationen har klargjort att man intar en fundamentalt annorlunda hållning än den under Trump. Man har nu återupprättat biståndet och de diplomatiska kanalerna med Palestina samt säger sig jobba för en tvåstatslösning.

Biden kritiseras dock för en inkonsekvent och i praktiken verkningslös hållning i frågan. Främst då man i uttalanden tycks ge intrycket av att terrorbombningar mot civila från Gaza och militärt försvar från Israels sida, är moraliskt jämförbart. Det är en svår, för att inte säga omöjlig balansgång för USA att tillmötesgå Hamas principiella motstånd mot existensen av staten Israel, och samtidigt respektera sin allierade Israel.

Carl Bildts analys om orsaken till dagens eskalering är således tveksam. Mycket tyder på att Trump var framgångsrik i många utrikespolitiska frågor. Ingen större eskalering i Israel-Palestina-konflikten skedde under Trumps fyra år vid makten. Under Obama och vicepresident Biden såg vi dock flertalet större konflikter, däribland Gazakriget 2014.

Orsak och verkan

Det framstår snarare som att Biden och även Obama genom inkonsekvent utrikespolitik kan ha orsakat konflikter genom passivt stöd till fientligt agerande.

Som exempel fick Trumps hårda diplomatiska linje Kina till förhandlingsbordet. Med den nya policyn under Biden ser vi dock ett allt mer konfrontativt Kina runt om i världen. Denna policy kan vi se exempel på i Bidens kommentar om att Kinas förföljelse av minoritetsgrupper är kulturella skillnader mellan Kina och USA. Sannolikt ger detta i praktiken passivt politiskt stöd till Kinas agerande.

Under Obama och Biden fick IS kalifat i norra Syrien fäste och växte sig starkt. Att beväpna så kallade ”moderata rebeller” i Syrien, många gånger militära islamistiska grupper, visade sig inte vara någon konstruktiv strategi för fred och stabilitet i Syrien. Trump kom att slopa stödet till rebellerna och lyckades tidigt eliminera kalifatet.

Trots nya rapporter om att bistånd till palestinierna används till att stödja terrorister och deras familjer, så valde Biden att gå vidare med att upprätta biståndet igen. Detta samtidigt som man nu är i förhandlingar med Iran om ännu ett avtal där Iran snart kan få sina sanktioner lyfta samt potentiellt stora ekonomiska kompensationer.

Kan detta ekonomiska samt i praktiken passiva politiska stöd till Iran och Hamas, vara en bidragande orsak till den eskalering av konflikten vi nu ser utspela sig i Mellanöstern?

Beprövad strategi

Denna strategi är i stark kontrast till den strategi som under Trump kallades ”fred genom styrka”. Trumpadministrationens utrikespolitik var förstås inte perfekt, men man var åtminstone konsekvent med att överträdelser beivras hårt vilket därmed verkade avskräckande.

Om detta var orsaken till den relativt lugna utrikespolitiska perioden under Trump är svårt att säga säkert. Men man bör dock ha detta i åtanke när vi nu med Biden återgår till samma beprövade policy i Israel-Palestina-frågan som tidigare endast lett till låsning och konflikt, och nu återigen ser ut att leverera samma resultat.

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.

 

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024